Företag i fokus:

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Strömwall lämnar som SBBK:s klubbdirektör efter fyra år

IMG_8231

Strömwall i mitten, här i samband med kommunens prisutdelning av 5i12-priset. Foto: Alexander Isa

Efter fyra år vid rodret som klubbdirektör för SBBK, lämnar Johan Strömwall sin position. Strömwall ledde klubben genom både sportsliga och ekonomiska utmaningar.

Johan Strömwall, med en imponerande bakgrund som SSK-tränare, landslagsspelare i hockey, avslutar sin tid som klubbdirektör för SBBK. Under sina 86 A-landskamper deltog han i två hockey-VM och bidrog till ett VM-silver 1990. Hans karriär innefattar även framstående spel i Piteå HC och österrikiska Klagenfurter AC.

Strömwall anslöt sig till SBBK i januari 2020 och har lett klubben genom en period markerad av pandemins utmaningar. Trots ekonomiska svårigheter, med ett underskott på 800 000 kronor förra året, har han lyckats att bidra till klubbens utveckling och stärka dess varumärke. Under Strömwalls ledning har SBBK sett en ökning av antalet aktiva barn och ungdomar med över 60%, från cirka 600 till över 1000 medlemmar.

Strömwall har även arbetat för att förbättra klubbens lokala närvaro i Södertälje genom olika initiativ som Mötesplats Södertälje, Tjejmanifestationen och Stå upp för Södertälje. Hans bidrag till att sammanföra elitlagen under en enhetlig flagg och logga har ytterligare cementerat SBBK:s position i samhället. Medan han nu lämnar sin post, lämnar han ett varaktigt arv och en stark grund för klubbens fortsatta framgångar.

”Det är en ömsesidig uppfattning mellan Johan och SBBK att klubben befinner sig i ett läge där det är dags för någon annan att ta vid.”, skriver SBBK på sin hemsida.

– Sammanfattningsvis så behöver SBBK en annan profil på klubbdirektören nu i och med att vi har vuxit och har en elitsportchef och en marknadschef, då passar det nog bättre med en annan profil. Vi har kommit överens om det, säger Johan Strömwall till LT.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 januari 2024 16:35
Senast uppdaterad: 22 januari 2024 16:35

DEBATT: Barn måste socialisera sig – viktig för uppväxten

PIXNIO-Barn-iPad-skola

Foto: Pixnio

Det sociala samspelet i en klass är jätteviktigt för eleverna! Jag tycker att det är jätteviktigt att ha en bra klass fylld med vänner och trygghet. Med vänner och trygghet skapas en bra personlighet fylld med fina egenskaper.  

Av egen erfarenhet så märker jag att barn som växer upp utan vänner och trygghet resulterar till att barnen är rädda, icke nyfikna och icke modiga. Med vänner så utvecklas barn socialt. Genom att sedan småbarn har varit med vänner så har barn det mycket enklare att skaffa vänner då barnen är socialt enkla att kunna prata med. Ensamhet gör att barn får dålig sömn, göra de lättirriterade, rastlösa eller orkeslösa. I Röda korset hemsida står det ett citat  ”När vi känner oss ofrivilligt ensamma ökar nivån av stresshormoner.” (hämtad 15 maj 2023). Med detta citat visar jag att ensamhet har väldigt många konsekvenser.

Dessa konsekvenser drabbar även barn och inte bara vuxna. För att hindra dessa konsekvenser behövs ett socialt liv. Genom ett socialt liv träffar barn nya människor och lär sig att anpassa sig efter situationer då barnen har experimenterat med det tidigare.

Skolan är en extremt bra plats där barn kan socialisera sig. Skolan är en stor öppen plats fylld med barn. I skolan så sker det ofta samarbete. Genom samarbete socialiserar sig barn. Om barn har svårt att socialisera sig så är det vuxnas ansvar att hjälpa barnen. De ska till exempel få barnen att antingen jobba tillsammans eller umgås genom skoljobb eller liknande. 

”Jag förstår mig inte på människor som tycker att barn borde bli lämnade ifred”

Vissa människor tycker det är bra att barn inte har vänner. De tänker att de blir lugna och sansade utan vänner då de inte har någon energi att springa och leka med någon. Dock så håller jag inte med. Citat av Peter Strang som jobbar på karolinska institutet; ”När man är ensam för ofta kan det leda till sjukdomar som högt blodtryck och inflammationer i kroppen. Detta i sin tur ökar risken för hjärtinfarkt, stroke, demens och risken ökas för depression vid långvarig ofrivillig ensamhet.” (Hämtad 16 maj 2023). Detta gäller även barn. Med en social personlighet lär barn sig nya saker varje dag. Exempel på det kan vara hur de ska agera med olika människor. Barn lär sig att vara nyfikna, snälla, modiga och listan tar aldrig slut. Jag förstår mig inte på människor som tycker att barn borde bli lämnade ifred då det finns så många debattartiklar som inte håller med.  

Som sagt, det sociala samspelet är jätteviktigt för ett barn. När barn inte socialiserar sig resulteras det till att barnen blir lättirriterade, får dålig sömn eller rastlösa. Skolan är en utmärkt plats för barn att kunna socialisera sig då det är vuxnas ansvar att få barn att umgås om de har svårt med det.

Genom att barn socialiserar sig leder det till att barn lär sig att anpassa sig beroende på vem de är med och vilken situation det gäller. Att barn socialiserar sig är extremt viktigt, det påverkar barnens uppväxt.

Ban Al-Nashea  

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 januari 2024 11:49
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors