Företag i fokus:

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Så vill butikerna vända den negativa trenden i centrum

4E105064-9CAE-4ADE-B1F1-92151B495666

Zandra Magnusson, Milla Paananen, Eva Grankvist. Lucas T.

En livfull och välfungerande stadskärna är viktig för att främja handeln i en kommun. Idag gapar ett 20-tal lokaler tomma i stadskärnan. Flera företagare anser att centrums attraktionskraft har dött ut.

Prispress, parkeringsfrågan och höga verksamhetshyror nämns som de ledande problemen som driver bort kunder, samtidigt som konkurrensen från näthandeln ökar. Telgenytt har hört sig runt i fem butiker om vad som kan göras för att vända den negativa trenden.

Eva Grankvist, verksamhetschef på butiken Gina Tricot. Lucas T.

– Upplevelsen av att handla fysiskt i butik behöver främjas. Som att känna på ett klädesplagg och få rätt storlek på en gång, och informera om att det är farlig luft som tillkommer med ökade nätbeställningar, säger Eva Grankvist, verksamhetschef på butiken Gina Tricot.

Milla Paananen, butiksmedarbetare på H&M Home. Lucas T.

– Lägre priser i butikerna behövs så att kunderna handlar mer i butik än på nätet, säger Milla Paananen, butiksmedarbetare på H&M Home.

Elizabet Mellberg, butikschef på Normal. Foto: Lucas T.

– Fastighetsägarna behöver sänka sina hyror, så att priserna i butiken kan sjunka. Butikerna tvingas stänga igen för att hyrorna höjs och kunderna måste betala mer, säger Elizabet Mellberg, butikschef på Normal.

Zandra Magnusson, butiksanställd på Inn och Finn. Foto: Lucas T.

– Mer energi behöver läggas på det som är roligt och attraktivt, som exempelvis tävlingar, anser Zandra Magnusson, butiksanställd på Inn och Finn.

M. Asad på Synsam Outlet. Foto: Lucas T.

– Butikerna behöver anordna fler aktiviteter och kampanjer som håller dem fortsatt relevanta, menar butiksansvarig M. Asad på Synsam Outlet.

Skribent: Lucas T.

Läs även:
”Centrumdöden” är mer aktuellt än någonsin

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 15 november 2023 14:09
Senast uppdaterad: 15 november 2023 17:20

BILDEXTRA: Centrumdöden i bilder – ”De har dödat stan”

18C98EEB-EED4-4AB8-A4BF-C5CEBF92D229

Foton: Alexander Isa

Ett 20-tal lokaler gapar tomma i stadskärnan, samtidigt som flera verksamheter riskerar att gå mot samma öde. Butiks- och restaurangägare pekar främst på parkeringsmöjligheterna som bristfälliga.

– Södertälje centrum är helt dött. De har dödat staden. Det finns inget att komma ner till längre. Jag kämpar varje dag, sju dagar i veckan, men snart kommer jag att göra som Bores och säga hej då till Södertälje, säger en företagare och menar att parkeringsfrågan påverkar hans verksamhet negativt i stadskärnan.

Läs även – ”Centrumdöden” är mer aktuellt än någonsin

Lokalen där skobutiken vid Lunagallerian en gång låg står nu helt tom. Foto: Alexander Isa

Liksom SEBs tidigare kontor vägg i vägg

I gallerian Kringlans övervåning är det inte många som passerar idag

Den som tar rulltrappan upp i gallerian Kringlan möts av en stor tom lokal.

Även vid den andra rulltrappan möts besökare av en tom lokal, där det tidigare låg en glasögonbutik som tvingades slå igen.

Caféet på övervåningen i Kringlan, som bjöd på en fin utsikt över Storgatan, tvingades stänga sina dörrar.

Klädbutiken Cubus lämnade Södertälje för länge sedan...

…Sedan de lämnade sin stora lokal har den stått tom.

Även Cubus grannverksamhet stängde dörren för gott.

Ekar tomt på övervåningen i Kringlan.

Går man över till grannfastigheten och tar rulltrapporna upp en våning i Telgehuset, möts man av flera tomma lokaler.

Ännu en tom lokal i Telgehuset.

Den en gång så livliga övervåningen i Telgehuset är nu ett minne blott.

Vid Coop, på gatuplan, låg tidigare ett populärt och mysigt café.

Sedan Stadium stängde i januari 2019 finns det inte längre någon sportbutik kvar i centrala Södertälje. Den stora lokalen på nästan 2000 kvadratmeter har stått tom sedan dess.

Gymanläggningen Fitness 24/7 var på väg att lämna Södertälje för gott, men valde istället att byta från Åhlenshuset, till en betydligt mindre lokal i Telgehusets källarvåning.

Ännu en tom lokal i Åhlenshuset.

I tinghuset står Telias gamla hörnlokal tom. En klädbutik försökte etablera sig där, men tvingades att stänga. Lokalen bakom, där Postnord tidigare hade sina lokaler, har också stått tom sedan dess.

Hamburgerkedjan Bores tvingades till konkurs på Köpmangatan. Foto: Alexander Isa

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 15 november 2023 14:09
Senast uppdaterad: 15 november 2023 14:09

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors