Företag i fokus:

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Ljuspunkten – En anrik butik med över 50 års historia fortsätter lysa

0C9D9A4A-0742-4954-B7BC-9CAE55041FF3

Foto: Shamash Oyal

Ljuspunkten, en av Södertäljes äldsta butiker som har funnits sedan 1972, fortsätter att erbjuda sin unika kundupplevelse. Telgenytt får träffa den nya ägaren, en ung och entusiastisk kvinna, som tar över rodret och siktar på att fortsätta butikens framgångsrika resa.

– Det är en stor ära att få ta över en av Södertäljes äldsta butiker, jag tycker att det är kul att en så ung tjej som mig får axla den rollen, säger 21-åringen Tilde Lindström till Telgenytt.

Ljuspunkten har genomgått tre generationer och har länge varit en viktig del av Södertäljes handelsliv. Butiken har en speciell plats i Tildes hjärta, som berättar om sin anknytning till verksamheten ända från barnsben.

– Min morfar startade Ljuspunkten 1972 och lämnade sedan över butiken till min mamma Nina. Både jag och min mamma är i princip uppväxt här. Jag kan minnas hur jag som 5-åring sprang upp och ner för trappan till lagret för att hämta lampor och jag minns än idag hur nervös jag var när jag som 15-åring fick ta emot min första kund, eller när jag som 18 åring äntligen fick ställa mig i kassan, säger Tilde och fortsätter.

– Ljuspunkten betyder otroligt mycket för mig och jag hoppas att det kommer kännas när man besöker oss i butiken.

21-åringen Tilde Lindström. Foto: Shamash Oyal

Butiken är känd för sin personliga rådgivning och för att erbjuda kvalitativa produkter och en stark kundkrets. Fortfarande kommer det in kunde och frågar efter Tildes mamma och morfar Anders Jonsson, vilket visar på det starka bandet mellan Ljuspunkten och dess trogna kundkrets.

Till Telgenytt berättar Tilde, som nyligen tog över efter mamma Nina som beslutade att kliva åt sidan, att beslutet att ta över butiken kom tidigare i livet än förväntat, men med stöd från familj och vänner var det ett naturligt val.

– Jag har alltid tänkt att jag någon gång ska ta över butiken men att det skulle komma så här tidigt i mitt liv hade jag aldrig kunnat tro. Att säga att jag inte var nervös vore en lögn men med stöd från min familj och mina vänner var beslutet en självklarhet och jag har inte ångrat mig en enda gång sedan dess, säger 21-åringen.

Framtiden ser lovande ut för Ljuspunkten. Med höga förväntningar på sig själv och butiken strävar Tilde Lindström efter att bevara familjens 50 år långa historia.

Tilde Lindström med kollegan Linda Gustavsson. Foto: Shamash Oyal

– Ljuspunkten har en lång historia av att ge en personlig rådgivning till alla som besöker oss. Jag vill att Ljuspunkten ska fortsätta leverera just det, kvalitativa produkter, rådgivning på plats eller i butik och en kundupplevelse man kommer ihåg.

Hur har responsen från vänner och familj varit efter att du tagit över?

– Alla är såklart väldigt stolta över mig, speciellt min mamma och min morfar. Jag är otroligt tacksam över att ha deras stöd i detta. Många kunder har också reagerat positivt när de förstått att det är tredje generationen som nu har tagit över butiken.

Vilka är dina förhoppningar för Ljuspunkten i framtiden, och vilka förväntningar har du på dig själv när du nu tar över?

– Jag har höga förväntningar på både mig och Ljuspunkten, vi har under så många år levererat på topp och mina förhoppningar är att vi ska fortsätta så. Jag ser fram emot att bevara vår historia samtidigt som vi utvecklas och testar nya saker. Jag hoppas och tror att våra kunder vill vara med på vår resa mot ytterligare 50 år i branschen. Varmt välkomna in till oss på Saltsjögatan 3.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 juli 2023 17:58
Senast uppdaterad: 23 juli 2023 17:59

Larm om lägenhetsbrand på Klockarvägen

0BDEEDC7-AD7B-4870-BB6B-6F15F73EFDCB

Foto: Shamash Oyal

Räddningstjänsten fick larm om en brand i Geneta på söndagseftermiddagen. Enligt SOS Alarm handlade det om en lägenhetsbrand på Klockarvägen.

På söndagseftermiddagen inkom larm till Räddningstjänsten om en brand i ett flerbostadshus i Geneta. Larmet om branden inkom klockan 16:20 på söndagen och enligt de första uppgifterna från SOS Alarm rörde det sig om en lägenhetsbrand på Klockarvägen. Polis, brandkår och ambulans skickades till adressen och vid ankomsten till platsen möttes de av rökutveckling från en bostad i område.

Räddningstjänsten bekräftar att orsaken till branden var en torrkokning, vilket resulterade i rökutveckling i bostaden. Ingen person skadades i händelsen.

– Det var en torrkokning som orsakade en rökutveckling, men ingen var hemma när vi kom fram. Därför tror vi att någon hade glömt maten, säger räddningstjänsten till Telgenytt.

Foto: Shamash Oyal

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 juli 2023 15:02
Senast uppdaterad: 23 juli 2023 15:14

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors