Företag i fokus:

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

108 år sedan folkmordet Seyfo – Var är monumentet ?

216EEE3A-1BC1-460D-84BC-F637BA6C5983

Seyfo-monumentet i Norrköping. Foto: Privat.

Idag, den 24 april, är det 108 år sedan folkmordet i det ottomanska riket inträffade, det som vi idag känner till som Turkiet. Folkmordet SEYFO har haft en djup påverkan på så många människors liv, inklusive många som bor här i Södertälje, men var är invånarnas monument?

Över 50-60.000 personer med anknytning till folkmordet lever idag i Södertälje och många har drabbats av förluster och traumatiska upplevelser i sin familjs historia.

Både jag och min fru har förfäder som upplevde folkmordet som inträffade för över 100 år sedan. Vi alla, armenier, assyrier, syrianer och kaldéer, är ett folkslag, men det är sorgligt att vi idag inte har ett gemensamt monument som exempelvis i Norrköping. 

Att upprätta ett monument för att hylla och minnas offren för detta folkmord är en viktig symbolisk handling. Det skulle inte bara hedra de som förlorade sina liv, utan också visa solidaritet med de som lever med efterdyningarna av denna tragedi och ett viktigt steg för att främja förståelsen och toleransen.

Som medborgare i Södertälje uppmanar jag kommunen att ta sitt ansvar och se till att detta monument verkligen blir av. Det har varit så många diskussioner, men till skillnad från Norrköping är vår kommun handlingsfattig.

Vi behöver en plats där vi kan samlas för att sörja och behandla våra djupa sår, men också för att hedra minnet av offren.

Vi kan inte bortse från historiens mörka sidor, men vi kan välja att ta lärdom av dem och sträva efter en bättre framtid. Ett monument för att hylla och minnas offren för folkmordet år 1915 är en symbolisk handling som kan hjälpa oss att göra det. Låt oss arbeta tillsammans för att se till att detta monument blir verklighet i vår stad.

Ättling i Södertälje

Seyfo-monumentet i Norrköping invigdes i september 2021. Foto: Privat

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 april 2023 15:06
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:16

Ensamarbete på pendeltåg stoppas – Tågvärdar tillbaka

Pressbild

Pressbild.

Tågvärdarna är tillfälligt tillbaka. Skyddsombuden för ST Pendeln har beslutat att stoppa ensamarbete för lokförare i pendeltågstrafiken. Beslutet trädde i kraft tidigt på måndagsmorgonen klockan 09:00.

Föregående vecka genomförde lokförare en vild strejk för att avvecklingen av tågvärdarna lett till ensamarbete för lokförarna och risk för lokförarnas säkerhet och hälsa. Nu har skyddsombudet för ST Pendeln har stoppat ensamarbetet på pendeltågen med hänvisning till Arbetsmiljölagen.

Sedan MTR gick över till att köra pendeltågen som ensambemannade i 50 procent av trafiken har skyddsombuden fått in rapporter om incidenter och tillbud som gör att skyddsombuden nu anser att det föreligger skäl nog att stoppa ensamarbete. Detta gäller främst fall där ensam lokförare tvingats evakuera tåg, hantera påkörning eller avsyna tåg. I dessa fall blir det tydligt att de åtgärder MTR beslutat om inte räcker för att undanröja risken att en ensam lokförare hamnar i en situation som innebär en påtaglig risk för våld eller hot om våld, eller att det uppstår ohälsa till följd av stark psykisk påfrestning.”,” meddelar skyddsombudet till arbetsgivaren MTR.

Enligt Arbetsmiljölagen krävs det att tåg med passagerare bemannas med minst en extra person utöver föraren, med säkerhetstjänst. Skyddsombuden menar att de åtgärder som MTR beslutat om inte räcker för att undanröja risken för våld eller hot om våld, eller för att förhindra ohälsa till följd av psykisk påfrestning.

MTR anför att beslutet att införa ensamarbete är politiskt beslutat på demokratisk grund. Fackförbundet ST poängterar dock att även Arbetsmiljölagen är beslutad på samma demokratiska grund av Sveriges Riksdag. De förändringar som MTR behöver införa måste därför ske i enlighet med svensk arbetsmiljölagstiftning.

Arbetsgivaren MTR har i sin tur vänt sig till Arbetsmiljöverket för att få stoppet prövat.

(Annonslänk)

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 april 2023 14:33
Senast uppdaterad: 24 april 2023 14:37

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors