Företag i fokus:

INSÄNDARE: Det behövs en annan bild av Södertälje

kommun

Pär Abrahamsson: -”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”. Foto: Chris Tribelhorn

Ett flertal opinionsskribenter har den senaste tiden uttryckt sin frustration över kommunledningens bristande tilltro till den egna platsen och den egna befolkningen. Kyrkor, föreningsliv och politiska företrädare för fram sitt missnöje. Tonläget och budskapet är inte något normalt klagande, det finns uppenbarligen en stor uppdämd frustration som riktar sig mot kommunens absoluta toppskikts generaliserande negativitet.

Jag är beredd att hålla med. Man kan inte driva en kommun genom att klaga och ha som mål att inte vara ett antal saker. Man behöver i stället berätta vad man vill göra och vilka man vill vara och man behöver göra det med ett ganska stort mått entusiasm. Södertäljes identitet måste få bygga på något annat än att man inte vill uppfattas som en kommun med utbredd kriminalitet. Det finns så oerhört många andra värden att lyfta fram, vårda, utveckla och vara stolta över.

Vad alla vi som bor, vistas i eller verkar i Södertälje kommun väljer att prata om spelar roll. Allt för få pratar om att Södertälje kommun har en av landets lägsta nivåer för antalet sjukpenningdagar per capita, att man har en av landets mest koldioxidfria fordonsflottor eller att man är bland de absolut bästa på att leda ungdomar till jobb eller eftergymnasiala studier. Bara för att ta några exempel. En annan siffra som förvånar de flesta är att i Södertälje kommun har en högre andel av befolkningen en eftergymnasial utbildning än i grannkommunerna Trosa och Nykvarn.

”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”

Det finns också gott om andra kommuner som är likvärdiga eller har sämre klimat kring otrygghet och kriminalitet men där såväl egna invånare som utomstående tror att de är bättre än Södertälje.

Så min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg, fundera på hur ni uttrycker er, välj att berätta om allt bra, fokusera på att jaga bort den verkliga kriminaliteten i stället för att prata på ett sätt som uppenbart uppfattas som allt för generellt och utpekande.

Men även vi andra behöver välja vad vi berättar om Södertälje. Välj att berätta om sådant som skapar glädje och framtidstro istället för att sprida de negativa bilder som kommunens ledning oftast lyfter fram.

Pär Abrahamsson

Läs även: – DEBATT: ”Rasismen i samhället har blivit alltmer normaliserad”

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 11:45
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

21-åringen utvisas från Sverige – Men familjen får stanna kvar

3B640C7B-2105-4CBA-9308-873EE3D1942C

Södertäljebon, Alejandro Yanez.
Foto: Privat

Han kom till Sverige som 16-åring med sin familj för sex år sedan från Venezuela efter att familjen hotats i hemlandet. Nu sitter Alejandro Yanez, 21, i förvar och ska skickas tillbaka – helt ensam.

– Jag är inlåst i Märsta tills jag utvisas, säger Alejandro Yanez till Telgenytt över telefonsamtal.

Sedan sin ankomst till Sverige har Alejandro, 21, anpassat sig till det svenska samhället genom att lära sig språket, studera och arbeta. De senaste två åren har han bott med familjen i Södertälje. Trots sina ansträngningar att integreras och bidra till samhället, har Migrationsverket beslutat om hans utvisning, vilket innebär att han skiljs från sin familj som får stanna i Sverige.

– Mitt gamla liv i Venezuela har försvunnit helt och hållet. Jag har ingenstans att bo eller någon släkting som kan ta emot mig, alla har lämnat landet. Jag riskerar att bli hemlös i ett av de mest osäkra länderna i Sydamerika.

(Annonslänk)

Alejandro sökte asyl i Sverige 2018, tillsammans med föräldrarna och systern, men fick avslag tre år senare – samma år som han tog studenten och planerade för högre utbildning. I en ny ansökan som familjen upprättade argumenterade han, i en gemnsam ansökan med familjen, för att beviljas uppehållstillstånd. Hans familj fick till slut uppehållstillstånd genom arbete december 2022, men Alejandro föll mellan stolarna i systemet på grund av byråkratiska detaljer kring arbetstid och ansökningsdatum.

Men i oktober 2023 fick han ett nytt brev från myndighten där de krävde att han skulle inkomma med en egen ansökan.

– Vi förklarade min situation, att jag kom till Sverige som minderårig, hade pluggat och tagit studenten för knappt några månader sedan och var beroende av min familj för försörjning. Ansökan lämnades in och Migrationsverket sa aldrig något om saken, därför trodde vi att det inte skulle bli några problem.

En månad senare fick Södertäljebon Alejandro avslag.

– Anledningen till deras beslut är att det finns ett krav om att man ska ha jobbat minst fyra månader hos samma arbetsgivare. Deras tolkning är att jag ska ha jobbat minst fyra månader innan december 2022 och inte oktober 2023, när de krävde att jag skulle skicka in en egen ansökan. I december 2022 rådde alltså helt andra omständigheter då jag var enbart medsökande. För övrigt uppfyllde jag alla villkor gällande lön, försäkring och så vidare.

Efter årsskiftet kom då brevet från Migrationsverket som försatte honom i en mycket svår situation.

Alejandro Yaves med familjen.
Foto: Privat

– Jag fick en kallelse från Migrationsverket för en månad sedan utan att de skrev vad det gällde. När jag kom dit möttes jag av två poliser som tog mig till förvar. Så nu är jag inlåst tills jag utvisas, säger Alejandro Yanez till Telgenytt, som berättar att han endast fått träffa sin familj två gånger sedan frihetsberövandet.

Under den senaste månaden har Alejandro suttit i förvar i Märsta, med begränsad kontakt med sin familj och dessutom förhindras tillgång till sina sparpengar.

– Jag har framställt min situation och riskerna med en utvisning genom en verkställighetshinder som jag fått avslag för. Därefter bestämde Migrationsverket att frihetsberöva mig och ta mig i förvar, trots att jag har alltid samarbetat med dem och yrkat att jag behöver mer tid för att avsluta mina anknytningar till Sverige, bland annat ta ut mina sparpengar från banken, vilket jag inte kan göra utan mitt pass som är inlämnad hos Migrationsverket.

Som ett sista försök har vänner, familj och kollegor startat en namninsamling för att Alejandro ska få stanna kvar i Sverige, samt en ekonomisk insamling som ska täcka juridiska kostnader.

– Jag har byggt upp ett helt liv som bara ska kastas bort, säger Alejandro Yanez till Telgenytt.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 februari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 21 februari 2024 15:28

INSÄNDARE: Gratis busskort till alla barn

SL-busskort

Pressbild: SL

Detta är ett öppet meddelande till alla politiker. Jag tycker att barn under 18 år ska få gratis busskort utöver loven, det vill säga ett busskort som fungerar på vardagar.

För det första är busskort alldeles för dyrt. Alla har inte råd att köpa ett! Många föräldrar har det svårt ekonomiskt och därmed svårt att betala 1020 kronor för endast ett busskort under vårterminen. Om man förväntar sig att föräldrarna ska ha råd att köpa såna dyra busskort så borde lönerna höjas i så fall och matpriserna sänkas.

För det andra hinner föräldrar inte alltid skjutsa oss barn med bilen över allt då dem har en hel del andra saker de behöver göra; de jobbar, de tar hand om hemmet, de lagar mat med mera. Vi behöver kunna ta oss till olika platser som exempelvis träningar och skolan på egen hand! Och det hade vi kunnat göra om vi hade busskort.

”Många barn mister fritidsaktiviteter och egen tid med vänner”

Jag vet att det är dyrt för Region Stockholm eller kommunen att bjuda på busskort till elever men många barn mister fritidsaktiviteter och egen tid med vänner för att de inte kan ta sig till olika platser. I dagsläget får vi busskort som fungerar på loven men det är under vardagarna som kortet egentligen behövs som mest.

Vi får heller inte glömma att det är mycket bättre för miljön att samåka och åka kollektivt istället för att en massa föräldrar ska behöva skjutsa sina barn enskilt överallt och åka fram och tillbaka i staden.

Slutligen vill jag poängtera att jag själv som sjätteklassare inte har råd att köpa busskort. Det hindrar mig från att åka till träningar och göra roliga saker med mina vänner då jag inte kan ta mig till olika platser. Jag hoppas verkligen att ni politiker läser detta och funderar på att erbjuda barn gratis busskort så att ni kan hjälpa mig och många andra barn/elever i min ålder.

Amir,
Årskurs 6, Mariekällskolan

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 februari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors