Företag i fokus:

INSÄNDARE: Det behövs en annan bild av Södertälje

kommun

Pär Abrahamsson: -”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”. Foto: Chris Tribelhorn

Ett flertal opinionsskribenter har den senaste tiden uttryckt sin frustration över kommunledningens bristande tilltro till den egna platsen och den egna befolkningen. Kyrkor, föreningsliv och politiska företrädare för fram sitt missnöje. Tonläget och budskapet är inte något normalt klagande, det finns uppenbarligen en stor uppdämd frustration som riktar sig mot kommunens absoluta toppskikts generaliserande negativitet.

Jag är beredd att hålla med. Man kan inte driva en kommun genom att klaga och ha som mål att inte vara ett antal saker. Man behöver i stället berätta vad man vill göra och vilka man vill vara och man behöver göra det med ett ganska stort mått entusiasm. Södertäljes identitet måste få bygga på något annat än att man inte vill uppfattas som en kommun med utbredd kriminalitet. Det finns så oerhört många andra värden att lyfta fram, vårda, utveckla och vara stolta över.

Vad alla vi som bor, vistas i eller verkar i Södertälje kommun väljer att prata om spelar roll. Allt för få pratar om att Södertälje kommun har en av landets lägsta nivåer för antalet sjukpenningdagar per capita, att man har en av landets mest koldioxidfria fordonsflottor eller att man är bland de absolut bästa på att leda ungdomar till jobb eller eftergymnasiala studier. Bara för att ta några exempel. En annan siffra som förvånar de flesta är att i Södertälje kommun har en högre andel av befolkningen en eftergymnasial utbildning än i grannkommunerna Trosa och Nykvarn.

”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”

Det finns också gott om andra kommuner som är likvärdiga eller har sämre klimat kring otrygghet och kriminalitet men där såväl egna invånare som utomstående tror att de är bättre än Södertälje.

Så min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg, fundera på hur ni uttrycker er, välj att berätta om allt bra, fokusera på att jaga bort den verkliga kriminaliteten i stället för att prata på ett sätt som uppenbart uppfattas som allt för generellt och utpekande.

Men även vi andra behöver välja vad vi berättar om Södertälje. Välj att berätta om sådant som skapar glädje och framtidstro istället för att sprida de negativa bilder som kommunens ledning oftast lyfter fram.

Pär Abrahamsson

Läs även: – DEBATT: ”Rasismen i samhället har blivit alltmer normaliserad”

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 11:45
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Politiker utreds för otillåten påverkan av tjänstemän

Sodertalje-kommun-scaled-1

Foto: Alexander Isa

Södertälje kommun och stadsdirektören Magnus Gyllestad inleder en utredning om otillåten politisk påverkan. Detta görs efter uppgifter om att politiker utövat påtryckningar på kommunens tjänstepersoner, rapporterar LT.

Det var bland annat när Frimurarnas avtal för Igelsta gård avslöjades, där det fanns flera brister som inte hade åtgärdats sedan 2021, som nya uppgifter om misstänkt otillåten politisk påverkan uppdagades.

Till LT framför Alexander Rosenberg (M), nuvarande ordförande i tekniska nämnden, anklagelser om att tidigare ordförande Tage Gripenstam (C) under sin mandatperiod ska ha försökt favorisera bekanta och affärskontakter genom att utöva tryck på tjänstepersoner i specifika ärenden. Rosenberg nämner att det finns uppgifter om ett tiotal sådana incidenter.

Tage Gripenstam, å sin sida, förnekar att han har försökt påverka tjänstepersoner på ett otillbörligt sätt. Han medger dock till Länstidningen att han kan ha frågat om status i vissa ärenden.
Ett specifikt ärende som väcker uppmärksamhet är ett beslut från tekniska nämnden under Gripenstams tid som ordförande om att undersöka möjligheten för året-runt-uteserveringar, och flytt av en lastficka vid Tidermans och trottoarutvidgning för att möjliggöra servering.

Tidningen rapporterar också att det kan röra sig om ärenden som markköp, bygglov och detaljplaner, där tjänstepersoner upplevt påtryckningar från politiker.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 november 2023 13:15
Senast uppdaterad: 20 november 2023 13:15

Ny statistik: Matpriserna nästan 26 procent dyrare

Livsmedel frukt

Foto: Alexander Isa

Matpriserna i Sverige har stabiliserats efter att ha stigit kontinuerligt sedan slutet av 2021, med en genomsnittlig prisökning på nästan 26 procent jämfört med november förra året.

Enligt nya siffror från Statistiska centralbyrån (SCB) har matpriserna i Sverige ökat markant sedan november 2021, med en total uppgång på nästan 26 procent. De största prisökningarna har observerats inom varugrupper som kaffe, te, kakao, fisk samt oljor och fetter.

– Mellan december 2021 och mars 2023 steg priserna på livsmedel med i genomsnitt 1,5 procent i månaden. Totalt gick priserna upp med 26,8 procent på 16 månader, säger Carl Mårtensson, prisstatistiker på SCB.

Artikeln fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Efter en lång period av stadiga uppgångar, som varade i 16 månader, noterades en minskning av matpriserna för första gången i april 2022. Sedan dess har prisutvecklingen varierat, men överlag visat tecken på stabilisering. I oktober 2022 låg priserna på livsmedel 25,9 procent högre än under motsvarande period 2021.

– Det innebär i praktiken att dagens matprisnivåer sattes under de 16 raka månaderna med prisökningar, säger Carl Mårtensson,

Denna prisökning är en del av en större inflationstrend i Sverige. Enligt SCB:s Konsumentprisindex (KPI), som mäter inflationen i landet, har prisnivån på varor och tjänster generellt ökat med 17,5 procent sedan november 2021. Inom kategorin livsmedel och alkoholfria drycker har alla produkter noterat prisökningar under denna period, med undantag för en underkategori bestående av mineralvatten, läskedrycker, frukt och grönsaksjuicer, som endast stigit med 15,8 procent.

– Kaffe, te och kakao är varugruppen som stigit mest i pris sedan november 2021, med 34 procent. Därefter kommer fisk med en prisökning på 33,5 procent. Apelsiner och tomater är produkterna som ökat mest i pris. De har blivit nästan 89 respektive 80 procent dyrare sedan november 2021. I andra änden finns vindruvor och djupfryst frukt och bär som stigit lite drygt 4 procent i pris.

Produkterna som ökade mest respektive minst i pris mellan november 2021 och oktober 2023

ProduktPrisförändring (%)
Apelsiner88,7
Tomater79,8
Vitkål72,7
Gul lök68,8
Paprika61,0
Purjolök60,8
Djupfryst fisk56,9
Socker53,1
Småcitrus50,7
Mat-, stek- och grilloljor45,3
Gryn14,7
Slanggurka13,5
Kiwi, ananas m.m.12,4
Honung10,7
Salladskål10,7
Vetebröd10,0
Blomkål7,2
Sallad6,4
Djupfryst frukt och bär4,2
Vindruvor4,1

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 november 2023 08:55
Senast uppdaterad: 20 november 2023 08:55

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors