Företag i fokus:

INSÄNDARE: Liberala segrar i vårändringsbudgeten

nd

Cecilia Rönn (L), riksdagsledamot och ekonomiskpolitisk talesperson.
Pressbild

I veckan presenterades vårändringsbudgeten för 2024. I budgeten återfinns flera liberala segrar, framför allt 500 miljoner extra till skolan, 6 miljarder till regionerna och krafttag mot gängkriminaliteten.

I tuffa ekonomiska tider har kommunerna tufft med finanserna och riskerar att behöva minska personaltätheten. För att alla lärare ska kunna fortsätta undervisa Sveriges elever har Liberalerna presenterat en satsning på skolan, som omfattar 500 miljoner kronor.

(Annonslänk)

6 miljarder extra tillförs också regionerna. Viktiga pengar för att täcka tillfälliga underskott till följd av en hög inflation och kostnadsökningar. Detta innebär att region Stockholm tilldelas 1 267 100000 kronor.

”Problemen på arbetsmarknaden måste åtgärdas”

De strukturella problemen på arbetsmarknaden måste åtgärdas. Det handlar inte minst om ökade krav i integrationspolitiken för att förstärka drivkrafterna till arbete och självförsörjning. Det handlar även om att möta det kompetensbehov som finns på arbetsmarknaden. Därför har vi sett till att satsa ytterligare 110 miljoner på yrkesutbildning, där kompetensbehoven ska styra vilka yrkesutbildningar som satsningen omfattar.

Liberalerna har också sett till att arbetsmiljöverket får mer resurser i arbetet mot gängens människoexploatering på arbetsmarknaden. Det slår mot gängens ekonomi och gör arbetsmarknaden framför allt tryggare. Efter krav från Liberalerna ges även BRIS mer pengar för att kunna erbjuda stöd dygnet runt.

Vi tar ansvar för att bekämpa inflationen och stötta ekonomin, samtidigt som vi investerar i Sveriges välfärd och trygghet. Det är så vi lägger grunden för återhämtning, samtidigt som vi stärker hushållens köpkraft, arbetslinjen och tillväxten. Det är konkreta förslag som verkligen gör skillnad för dem som är i störst behov av stöd just nu.

Cecilia Rönn (L),
riksdagsledamot och ekonomiskpolitisk talesperson (L)

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 08:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Södertäljebon kammade hem pris i Yrkes-SM i Karlstad

SM

Lukas Mählkvist
Foto: WorldSkills Sweden/ Cc

Yrkes-SM i Karlstad har avslutats med en enastående framgång, där över 28 000 besökare vittnade om spännande tävlingar i 32 yrkesgrenar, och 190 unga talanger, däribland Södertäljebon Lukas Mähkvist, kämpade om de ärofyllda medaljerna.

Vi är oerhört nöjda över årets upplaga av Yrkes-SM som lockat besökare från hela landet, säger Jonas Carrass, projektledare för Yrkes-SM på WorldSkills Sweden.

(Annonslänk)

Under den tredagars långa tävlingen, som hölls på Tingvalla Sportcenter från 23 till 25 april, utmärkte sig 20-årige Lukas Mähkvist från Södertälje som tog hem en silvermedalj i maskinteknik.

Yrkes-SM, som är Sveriges största tävling i yrkesskicklighet för ungdomar, syftar till att höja attraktiviteten och statusen för yrkesutbildningar och öka medvetenheten om de karriärvägar som finns tillgängliga genom dessa utbildningar. Totalt delades 103 medaljer ut till skickliga ungdomar som nu har möjligheten att gå vidare till internationella tävlingar som Yrkes-EM och Yrkes-VM.

Yrkes-SM 2026 planeras redan och kommer att arrangeras på Stockholmsmässan i Älvsjö, där nya talanger får chansen att visa upp sina färdigheter och kämpa för ära och erkännande inom sina yrken.

– Tillsammans med Karlstads kommun, Region Värmland och alla andra medverkande har vi skapat ett rekordstort intresse kring tävlingen. Förhoppningsvis har vi inspirerat fler unga till att välja ett yrkesprogram när det är dags för gymnasieval, säger Jonas Carrass, projektledare för Yrkes-SM på WorldSkills Sweden, säger Jonas Carrass, WorldSkills Sweden.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 26 april 2024 06:30
Senast uppdaterad: 26 april 2024 10:40

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors