Företag i fokus:

DEBATT: Alexander Rosenberg (M) fortsätter förtalskampanjen

A90964C4-EC91-419E-A7D7-B0DA66334F9F

Mousa Esa, Assyriska FF/Alexander Rosenberg(M)

Svar från Moussa Esa, ordförande Assyriska FF, på Alexander Rosenberg (M) debattinlägg: ”Assyriska FF behöver städa upp framför egen dörr”

Som Assyriskas ordförande behöver jag ingen förklaring av vem det ekonomiska och juridiska ansvaret vilar på. Det ansvaret tar vi genom att vara transparenta i vår dialog med kommunen som vår samtalspart.

Vi skyller inte på kommunen för att vi hamnat i trångmål utan vi har bett om hjälp att få skutan i rätt riktning – det vi ifrågasätter är varför kommunen valt att byta kurs utan att ge oss en riktigt förklaring.

Vi är ingen motpart, utan vi har varit en del av Södertälje kommun sedan 1974. I femtio år har vi bidragit till föreningslivet. Alla är överens om att föreningslivet är det viktigaste verktyget för att bekämpa kriminalitet och aktivera barn och ungdomar. Det finns oändligt med forskning som bevisar detta – så varför motarbeta vår förening? Varför detta försök att skada varumärket på en av de goda krafterna i Södertälje; Assyriska FF?

”Det är skrämmande att en av kommunledningens toppar far med så stora osanningar”

När jag läser igenom Alexander Rosenbergs text börjar jag undra om vår dåliga kommunikation beror på svagheter i hör- och läsförståelse. Hur lyckas man annars rada upp så många ogrundade påståenden? Det är skrämmande att en av kommunledningens toppar far med så stora osanningar och faktafel i en och samma text. Rosenberg bygger ett korthus av en samling ord i ett försök till en debattext som bara faller platt.

Låt mig förklara varför genom att besvara hans fyra punkter:

Alexander Rosenberg(M), kommunalråd Södertälje kommun.
Pressbild

1) Vi har alltid varit öppna med vår problematiska ekonomi och bett således kommunen om hjälp. Rosenberg, varför svek ni vår goda dialog?

2) Under våren 2023 kom kommunen med ett förslag till en avbetalningsplan. Vi svarade på den några dagar senare, sedan dess har vi inte hört någonting från kommunens sida. Kan du ta fram underlaget för att vi skulle ha tackat nej till avbetalningsplanen, Rosenberg?

3) Assyriska upplät sina kanslilokaler, inte kommunens arena som du skriver, till en av sina styrelseledamöter att ha en familjefest med barn och gamla. Vart i vårt hyresavtal står det att vi inte får göra det? Har du svar på detta?

4) Det stämmer att kommunen polisanmält Assyriska FF för att vi varit sena med att bokföra kommunens skuld. Vi undrar varför kommunen låtsades hjälpa oss vid förhandlingsbordet men, när vi lämnat rummet, polisanmälde oss för något som de själva bidragit till, d v s förseningen av underlag till skulden? Den frågan tåls att upprepa. Varför, Rosenberg?

Du är också säker på att det inte var kommunen som anmälde? Fast det framkommer tydligt av polisanmälan. Eller du kanske menar att polisen hittat på? Du är inte så insatt i ämnet som du är ”säker”, Rosenberg.

Istället för att komma med och ogrundade påståenden kan du svara våra medlemmar och skattebetalarna i vår fina stad på dessa frågor:

– Kan du bevisa när och av vilken anledning Assyriska tackade nej till en avbetalningsplan?

– Kan du bevisa att kommunen som hyresvärd hade, under nyårsnatten, rätt att avhysa oss som hyresgäst innan situationen blev en ordningsfråga?

– När startar du en utredning om vem på kommunen som tog beslutet att polisanmäla Assyriska? Hur gick det resonemanget till?

När kan du återkomma med svar på dessa frågor?

Fram tills dess önskar jag att politiker och tjänstemän bör ha inställningen att hålla ingångna överenskommelser och ge oss rätt förutsättningar att betala tillbaka och fortsätta vara en god kraft i Södertälje. Din och dina kollegors uppgift är att rädda Södertäljes föreningsliv, inte att sänka det genom att sälja ut det till inkassobolag.

Moussa Esa,
Ordförande Assyriska FF

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 maj 2024 18:49
Senast uppdaterad: 2 maj 2024 18:49

Stora skillnader när elever betygsätts i gymnasiet

Täljegymnasiet

Foto: Alexander Isa

Betygsättningen i svenska gymnasieskolor är inte likvärdig, och nu ska regeringen utreda hur den ska bli mer rättvis. Så här generösa är skolorna i Södertälje kommun. 

Forskare och skolmyndigheter har återkommande konstaterat att det finns stora brister i likvärdighet när det gäller betygsättning i Sverige. Ett betyg kan betyda något i den ena skolan och något annat i en annan – vilket gör att elever från olika gymnasieskolor får olika förutsättningar att komma in på högskoleutbildningar eller att klara gymnasieexamen. 

I höstas kom Riksrevisionen fram till att de insatser som hittills gjorts inte gett önskat resultat och på deras rekommendation har nu regeringen beslutat att utreda hur betygssättningen kan bli mer rättvis. 

– Om betygen inte rättvisande speglar elevers kunskaper kan det leda till negativa konsekvenser både för individ och samhälle. Det är därför viktigt att åtgärda de brister i systemet som synliggörs, sa skolminister Lotta Edholm (L) i ett pressmeddelande när utredningen presenterades.

Ett av få sätt att undersöka likvärdig betygssättning är att jämföra betyget på nationella provet och på betyget i hela kursen, vilket Skolverket gör varje år. Utifrån siffrorna går det inte att säga om eleverna har fått för höga eller låga betyg: det finns inga statliga regler för hur stor avvikelsen mellan prov- och kursresultat får vara och lärare kan göra bedömningen att elever nått kunskapsmålen även om de hade lägre betyg på provet.

Däremot går det att jämföra skolorna med andra skolor med liknande resultat på de nationella proven – och på så sätt se om en skola är mer eller mindre generös i sin betygssättning.

Kan ge negativa konsekvenser både för individ och samhälle enligt skolminister Lotta Edholm (L). Arkivbild

Generösa betyg i fem kurser i Södertälje

Newsworthy har analyserat skillnaden mellan provresultat och betyg i 15 kurser vid fem gymnasieenheter i Södertälje från vårterminen 2022. För varje kurs och varje skola har vi jämfört andelen elever som fått ett högre betyg på kursen som helhet än på nationella provet med andra skolor som har ungefär samma provresultat. I fem av de här kurserna var betygsättningen generösare än på i liknande skolor. I åtta var betygsättningen restriktivare.

På NTI Gymnasiet Södertälje var betygen generösare än i jämförda skolor i ett av tre kurser. I till exempel matematik 3c fick 29 procent av eleverna ett högre betyg på kursen än på nationella provet under vårterminen 2022. På de 35 andra skolor i landet som hade ungefär samma resultat på nationella provet var det i snitt 24 procent som fick ett högre betyg på kursen än på provet och NTI Gymnasiet Södertälje tillhör de skolor i jämförelsen som var mer generösa. På S:ta Ragnhildgymnasiet var man däremot restriktivare än jämförda skolor i fyra av fyra kurser.

Större avvikelse i friskolor

Skolornas avvikelser ändras ofta från år till år och från ämne till ämne. Generellt är det vanligare med högre kursbetyg i relation till provresultaten i friskolor. I Södertälje gick samtliga jämförda elever på friskolor. Enligt Skolverket är det också vanligare med generösare rättning av de nationella proven i friskolor, vilket kan innebära att skillnaden mellan kommunala och enskilda huvudmän kan vara ännu större i verkligheten. 

Samtidigt är skillnaderna mellan olika friskolor och olika kommunala skolor stor. Det finns friskolor som är mycket restriktiva och kommunala som är generösa och skillnaderna mellan de olika skoltyperna kan förklara en liten del av skillnaderna i betygssättning i relation till provresultaten, skriver Skolverket. De pekar också på att det förekommer relativ betygssättning, att betygen sätts i relation till klasskamraterna. Ju högre prestationsnivå i undervisningsgruppen desto mer restriktivare betygssättning.

Kurserna där högst andel fått högre betyg på kursen än på provet

SkolaKursAndel som fått högre betygI förhållande till liknande skolor*
Praktiska Gymnasiet SödertäljeMatematik 1A97 %
Örjanskolan gymSvenska 361 %Mycket generösare
Praktiska Gymnasiet SödertäljeSvenska 150 %
Mälardalens Tekniska GymnasiumSvenska 339 %Generösare
VackstanäsgymnasietSvenska 138 %Kring medel
Praktiska Gymnasiet SödertäljeEngelska 537 %
VackstanäsgymnasietEngelska 636 %Generösare
VackstanäsgymnasietMatematik 1A32 %Kring medel
Örjanskolan gymEngelska 631 %Generösare
NTI Gymnasiet SödertäljeMatematik 3C29 %Generösare

Skolor som räknas som ”mycket generösare” tillhör den tiondel där störst andel elever som fått ett högre betyg på kursen än på provet. Källa: Skolverket

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 mars 2023 05:00
Senast uppdaterad: 28 februari 2023 23:00

Stötta lokala företag – ”Upp till bevis för upphandlare”

Sodertalje-kommun-scaled-1

Kommunhuset. Arkivbild

Det offentliga köper varje år in varor, tjänster och byggentreprenader för cirka 800 miljarder kronor. Sverige är samtidigt på väg in i en lågkonjunktur där inflation, ränta, drivmedelspriser, elpriser och matpriser rusar i höjden. Då det offentligas behov är förhållandevis konstant, även under bistrare tider, ligger därför ett stort ansvar hos offentliga beställare att göra vad de kan för att sprida sina kontrakt till fler leverantörer, inte minst även till mindre företag.

Under pandemin tog många konsumenter initiativ till att göra vad de kan för att hjälpa företag att ta sig ur krisen, inte minst genom aktiva val att stödja mindre lokala leverantörer. I skenet av stundande konjunktur är det svårare för konsumenter att ta detta ansvar, då många tvingas hålla hårt i plånboken.

Offentliga beställare måste därför bli bättre att utforma sina offentliga upphandlingar så att de i högre utsträckning inkludera fler småföretag, så att även dessa kan få ta del av dessa 800 miljarder.

Offentliga kontrakt tenderar att växa. En stor del av alla annonserade upphandlingar utgör ramavtal som kan verka direkt uteslutande för småföretag. Den effektivitetsvinst som det offentliga uppnår måste vägas mot möjligheterna för småföretag att kunna vara med och lämna anbud. Inte minst i dessa tider. Genom ett aktivt val att dela upp stora kontrakt i mindre delar och därigenom beakta möjligheterna för fler företag att delta ges bättre möjligheter för företag att överleva.

(Annonslänk)

Fyra av fem jobb skapas i de små företagen. Många unga får sina första jobb i dessa företag. Om de försvinner, ökar arbetslösheten och med det också utanförskapet. Den lokala servicen försämras och tomma lokaler skapar en otryggare stadsbild. Därför är det så viktigt att stötta dessa småföretagare på alla sätt som är möjliga.

Lagen om offentlig upphandling, LOU, ger stora möjligheter att inkludera fler små- och medelstora företag. Detta är även ett uttalat intresse från EU-lagstiftaren. Nu är det upp till bevis för upphandlande parter att bredda sin leverantörsmångfald.

Den nya direktupphandlingsgränsen om 700 000 kronor och de nya beräkningsreglerna ger upphandlande parter ett större svängrum att ingå mer formlösa köp, inte minst när sammanräkningsregeln togs bort. Då många direktupphandlingar aldrig annonseras finns ett stort mörkertal kring vilket värde de totalt uppgår till. Vad vi däremot vet är att upphandlande parter borde bli bättre på att synliggöra direktupphandlingar och därigenom öka möjligheterna för mindre företag att ingå dessa köp. Allt för att stärka Sveriges konkurrenskraft, och samtidigt ge småföretag större möjligheter att ta sig ut i ljuset på andra sidan stundande lågkonjunktur. 

De är våra jobbskapare – samhällsbärare och välfärdsbyggare.

Magnus Johansson. Företagarnas expert på offentlig upphandling och konkurrens

Thomas Byström. Regionchef Företagarna Stockholms län

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 februari 2023 21:13
Senast uppdaterad: 28 februari 2023 21:13

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors