Företag i fokus:

DEBATT: Alexander Rosenberg (M) fortsätter förtalskampanjen

A90964C4-EC91-419E-A7D7-B0DA66334F9F

Mousa Esa, Assyriska FF/Alexander Rosenberg(M)

Svar från Moussa Esa, ordförande Assyriska FF, på Alexander Rosenberg (M) debattinlägg: ”Assyriska FF behöver städa upp framför egen dörr”

Som Assyriskas ordförande behöver jag ingen förklaring av vem det ekonomiska och juridiska ansvaret vilar på. Det ansvaret tar vi genom att vara transparenta i vår dialog med kommunen som vår samtalspart.

Vi skyller inte på kommunen för att vi hamnat i trångmål utan vi har bett om hjälp att få skutan i rätt riktning – det vi ifrågasätter är varför kommunen valt att byta kurs utan att ge oss en riktigt förklaring.

Vi är ingen motpart, utan vi har varit en del av Södertälje kommun sedan 1974. I femtio år har vi bidragit till föreningslivet. Alla är överens om att föreningslivet är det viktigaste verktyget för att bekämpa kriminalitet och aktivera barn och ungdomar. Det finns oändligt med forskning som bevisar detta – så varför motarbeta vår förening? Varför detta försök att skada varumärket på en av de goda krafterna i Södertälje; Assyriska FF?

”Det är skrämmande att en av kommunledningens toppar far med så stora osanningar”

När jag läser igenom Alexander Rosenbergs text börjar jag undra om vår dåliga kommunikation beror på svagheter i hör- och läsförståelse. Hur lyckas man annars rada upp så många ogrundade påståenden? Det är skrämmande att en av kommunledningens toppar far med så stora osanningar och faktafel i en och samma text. Rosenberg bygger ett korthus av en samling ord i ett försök till en debattext som bara faller platt.

Låt mig förklara varför genom att besvara hans fyra punkter:

Alexander Rosenberg(M), kommunalråd Södertälje kommun.
Pressbild

1) Vi har alltid varit öppna med vår problematiska ekonomi och bett således kommunen om hjälp. Rosenberg, varför svek ni vår goda dialog?

2) Under våren 2023 kom kommunen med ett förslag till en avbetalningsplan. Vi svarade på den några dagar senare, sedan dess har vi inte hört någonting från kommunens sida. Kan du ta fram underlaget för att vi skulle ha tackat nej till avbetalningsplanen, Rosenberg?

3) Assyriska upplät sina kanslilokaler, inte kommunens arena som du skriver, till en av sina styrelseledamöter att ha en familjefest med barn och gamla. Vart i vårt hyresavtal står det att vi inte får göra det? Har du svar på detta?

4) Det stämmer att kommunen polisanmält Assyriska FF för att vi varit sena med att bokföra kommunens skuld. Vi undrar varför kommunen låtsades hjälpa oss vid förhandlingsbordet men, när vi lämnat rummet, polisanmälde oss för något som de själva bidragit till, d v s förseningen av underlag till skulden? Den frågan tåls att upprepa. Varför, Rosenberg?

Du är också säker på att det inte var kommunen som anmälde? Fast det framkommer tydligt av polisanmälan. Eller du kanske menar att polisen hittat på? Du är inte så insatt i ämnet som du är ”säker”, Rosenberg.

Istället för att komma med och ogrundade påståenden kan du svara våra medlemmar och skattebetalarna i vår fina stad på dessa frågor:

– Kan du bevisa när och av vilken anledning Assyriska tackade nej till en avbetalningsplan?

– Kan du bevisa att kommunen som hyresvärd hade, under nyårsnatten, rätt att avhysa oss som hyresgäst innan situationen blev en ordningsfråga?

– När startar du en utredning om vem på kommunen som tog beslutet att polisanmäla Assyriska? Hur gick det resonemanget till?

När kan du återkomma med svar på dessa frågor?

Fram tills dess önskar jag att politiker och tjänstemän bör ha inställningen att hålla ingångna överenskommelser och ge oss rätt förutsättningar att betala tillbaka och fortsätta vara en god kraft i Södertälje. Din och dina kollegors uppgift är att rädda Södertäljes föreningsliv, inte att sänka det genom att sälja ut det till inkassobolag.

Moussa Esa,
Ordförande Assyriska FF

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 maj 2024 18:49
Senast uppdaterad: 2 maj 2024 18:49

Södertälje City släpper miniserie om stadens historia

Aljosa

Aljoša Lagumdžija, VD på Södertälje City.

Tycker du om arkitektur och historia ur stadsbyggnadsperspektiv? Då ska du se hit. I en ny miniserie får du följa centrumföreningen Södertälje City och kommunen på en vandring genom arkitekturen i staden.

Södertälje har en lång och fin historia som sträcker sig tillbaka till tiden före Kristus. I en ny miniseries lyfter centrumföreningen, tillsammans med kommunens stadsantikvarien Emma Tibblin, de olika stilarna, epokerna och hur staden förändrades och byggdes upp genom tiden.

Ur stadsbyggnadsperspektiv har Södertälje kvar byggnader som uppfördes redan på 1800-talet. I det första avsnittet, av två som släppts, berättar de mer om Järnagatan och fastigheten där restaurang Ritz huserar i. I det andra avsnittet berättar Tibblin om fastigheten där Sparbankens en gång låg och Castorhusets mystiska dekoration på taket.

Flera historiska byggnader kring Marenplan.

Syftet med miniserien på fem avsnitt är att berätta om stadens historia som många kanske inte känner till. Här vill centrumföreningen lyfta fram berättelserna till ytan och ger Södertäljeborna andra ögon att se staden på.

– I Södertäljes stadskärna finns det spännande arkitektur och fina byggnader med kulturhistoriskt värde. Som vi anser inte har fått tillräckligt med uppmärksamhet. Genom vår miniserie vill vi berätta mer om vår stad, saker som allmänheten kanske inte känner till för att man se vår stad genom nya ögon och få nya perspektiv, säger Aljoša Lagumdžija, VD på Södertälje City, till Telgenytt.

Miniserien är pedagogiks utformad där de berättar på ett mycket intressant sätt om hur de olika gatorna utformades, varför vissa byggnader placerades där de ligger idag och mer detaljerad genomgång om Södertäljes äldsta byggnad.

Serien finns att se på Södertälje Citys sociala kanaler; Facebook, Instagram och Youtube.

Läs även: – Södertälje kan utses till ”Årets Stadskärna 2023”

Första avsnittet:

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 januari 2023 13:53
Senast uppdaterad: 6 januari 2023 13:54

Stor misskötsel bland fångar på Hall i Södertälje

2022_03_HALL

Foto: Kriminalvården.

Kriminalvårdsanställda har under året skrivit tusentals rapporter om misskötsamhet i fängelser runt om i landet. Bland landets 46 fängelser toppas misskötsamheten av fångar på anstalten Kumla och därefter Hall i Södertälje.

Från den 1 januari 2022 till slutet på november har nära 46 000 rapporter misskötsamhet registrerat och ett tiotal fångar har registrerats för över 100 rapporter som har legat till grund för varning.

Kumla toppar statistiken med över 4500 varningar. På andra plats av landets 46 fängelser placeras Hall i Södertälje med totalt 3671 varningar och 1550 incidenter som inte resulterat i någon åtgärd.

Majoriteten av de fångar som har betett sig allra värst är dömda till långa fängelsestraff för mord, mordförsök eller grov misshandel. Det rapporterar Nyhetsbyrån Siren som sammanställt statistik från Kriminalvården.

   – Det kan vara svårt att förhålla sig till reglerna inledningsvis om du är dömd till ett långt straff. Vi ser ganska många långtidare som har börjat väldigt struligt men där det successivt faller på plats, säger Åsa Nilsson, sektionschef på Kriminalvårdens rättsavdelning till Nyhetsbyrån Siren.

Bild: Kriminalvården.

Enligt rapporten leder cirka 71 procent av incidenterna på misskötsamheter till åtgärd på högsäkerhetsanstalten Hall och kan resultera i ett enskilt varningsbeslut.

Att högsäkerhetsanstalterna står för flest inrapporteringar av misskötsel är enligt Åsa Nilsson på Kriminalvården en naturlig följd av att de hanterar de brottsdömda som har störst problematik.

– På säkerhetsanstalterna sitter de med störst risker och störst problem. Sköter du dig slussas du successivt nedåt i systemet. När du är dömd till ett långt straff kan det vara svårt att greppa det till en början. Vad som händer med ditt liv och de här åren framför dig, säger sektionschef Åsa Nilsson till Nyhetsbyrån Siren.

En intagen som rapporteras för misskötsamhet eller en varning kan drabbas på flera olika sätt. Bland annat påverkas riskbedömningen så som säkerhetsklass fången är placeras i, hur ofta fången får gå på permission och om fången kan få villkorlig frigivning.

– Mot slutet av verkställigheten gör man en helhetsbedömning och tittar på allt som har inträffat. Om man har misskött sig allvarligt kan man behöva verkställa ett längre straff i fängelse, säger Åsa Nilsson till Nyhetsbyrån Siren.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 januari 2023 12:20
Senast uppdaterad: 6 januari 2023 12:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors