Företag i fokus:

INSÄNDARE: Vad vet egentligen Bryssel om svenskt snus?

Snus

Foto: Alexander Isa

EU har gett ett förslag att förbjuda den tobaksfria snusdosan som blivit populärt både bland vuxna och unga, de flesta av Sveriges medborgare har reagerat negativ på detta främst då varför EU ska bestämma vad som får och inte får göras i vårt land.

Den tobaksfria snusdosan består av en prilla gjorda på smaksatt nikotin. Nikotinet utvinner man från tobaksblad som sedan blir smaksatta. Den tobaksfria prillan går att göra starkare än vanliga tobaksprillor och det anser då många vara problematiken med den tobaksfria prillan.

Det svenska snuset kom redan på 1700-talet och har varit en del av den svenska kulturen sen dess. När Sverige gick med i EU år 1995 så hade redan EU stiftat regeln om ett förbud mot tobakssnus år 1992 motiverat med att snus orsakade cancer men varningen om cancer togs bort från etiketterna på snusdosorna år 2001. År 2004 gjorde Sveriges regering i samarbete med Swedish match ett försök att få bort förbudet om snus i EU då snuset ansågs vara ofarligt men förbudet står än kvar och nu vill EU utöka förbudet ännu mer.  Men förbudet mot snus blev ett undantag för Sverige men i regel att snuset bara får säljas och exporteras inom Sverige.

”Cigaretter är cancerframkallande och farliga men det dagliga snuset är näst intill ofarligt”

Många källor och undersökningar visar på att snusandet bidrar till minskandet av rökning då snuset ger samma effekt som cigaretter men mindre farligt för de inre organen. Cigaretter är cancerframkallande och farliga men det dagliga snuset är näst intill ofarligt för daglig användning och Sverige var 2019 och är det minst rökande landet i hela EU och förväntar sig vara rökfritt år 2025 eller iallafall ligga under 5% av befolkningen som röker.

Det betyder alltså att det svenska snuset bidrar till färre fall av cancer. Den tobaksfria snusdosan kan vara mer smakrik än en vanlig tobaks prilla vilket gör att snuset även bidrar till en social grupp av snusare. Vi i Sverige vill ha kvar den svenska snusdosan då det bidrar till ett bättre samhälle. 

/Stolt svensk snusare

(Annonslänk)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 maj 2024 08:00
Senast uppdaterad: 2 maj 2024 11:42

Södertäljebon kammade hem pris i Yrkes-SM i Karlstad

SM

Lukas Mählkvist
Foto: WorldSkills Sweden/ Cc

Yrkes-SM i Karlstad har avslutats med en enastående framgång, där över 28 000 besökare vittnade om spännande tävlingar i 32 yrkesgrenar, och 190 unga talanger, däribland Södertäljebon Lukas Mähkvist, kämpade om de ärofyllda medaljerna.

Vi är oerhört nöjda över årets upplaga av Yrkes-SM som lockat besökare från hela landet, säger Jonas Carrass, projektledare för Yrkes-SM på WorldSkills Sweden.

(Annonslänk)

Under den tredagars långa tävlingen, som hölls på Tingvalla Sportcenter från 23 till 25 april, utmärkte sig 20-årige Lukas Mähkvist från Södertälje som tog hem en silvermedalj i maskinteknik.

Yrkes-SM, som är Sveriges största tävling i yrkesskicklighet för ungdomar, syftar till att höja attraktiviteten och statusen för yrkesutbildningar och öka medvetenheten om de karriärvägar som finns tillgängliga genom dessa utbildningar. Totalt delades 103 medaljer ut till skickliga ungdomar som nu har möjligheten att gå vidare till internationella tävlingar som Yrkes-EM och Yrkes-VM.

Yrkes-SM 2026 planeras redan och kommer att arrangeras på Stockholmsmässan i Älvsjö, där nya talanger får chansen att visa upp sina färdigheter och kämpa för ära och erkännande inom sina yrken.

– Tillsammans med Karlstads kommun, Region Värmland och alla andra medverkande har vi skapat ett rekordstort intresse kring tävlingen. Förhoppningsvis har vi inspirerat fler unga till att välja ett yrkesprogram när det är dags för gymnasieval, säger Jonas Carrass, projektledare för Yrkes-SM på WorldSkills Sweden, säger Jonas Carrass, WorldSkills Sweden.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 26 april 2024 06:30
Senast uppdaterad: 26 april 2024 10:40

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors