Företag i fokus:

INSÄNDARE: Vad vet egentligen Bryssel om svenskt snus?

Snus

Foto: Alexander Isa

EU har gett ett förslag att förbjuda den tobaksfria snusdosan som blivit populärt både bland vuxna och unga, de flesta av Sveriges medborgare har reagerat negativ på detta främst då varför EU ska bestämma vad som får och inte får göras i vårt land.

Den tobaksfria snusdosan består av en prilla gjorda på smaksatt nikotin. Nikotinet utvinner man från tobaksblad som sedan blir smaksatta. Den tobaksfria prillan går att göra starkare än vanliga tobaksprillor och det anser då många vara problematiken med den tobaksfria prillan.

Det svenska snuset kom redan på 1700-talet och har varit en del av den svenska kulturen sen dess. När Sverige gick med i EU år 1995 så hade redan EU stiftat regeln om ett förbud mot tobakssnus år 1992 motiverat med att snus orsakade cancer men varningen om cancer togs bort från etiketterna på snusdosorna år 2001. År 2004 gjorde Sveriges regering i samarbete med Swedish match ett försök att få bort förbudet om snus i EU då snuset ansågs vara ofarligt men förbudet står än kvar och nu vill EU utöka förbudet ännu mer.  Men förbudet mot snus blev ett undantag för Sverige men i regel att snuset bara får säljas och exporteras inom Sverige.

”Cigaretter är cancerframkallande och farliga men det dagliga snuset är näst intill ofarligt”

Många källor och undersökningar visar på att snusandet bidrar till minskandet av rökning då snuset ger samma effekt som cigaretter men mindre farligt för de inre organen. Cigaretter är cancerframkallande och farliga men det dagliga snuset är näst intill ofarligt för daglig användning och Sverige var 2019 och är det minst rökande landet i hela EU och förväntar sig vara rökfritt år 2025 eller iallafall ligga under 5% av befolkningen som röker.

Det betyder alltså att det svenska snuset bidrar till färre fall av cancer. Den tobaksfria snusdosan kan vara mer smakrik än en vanlig tobaks prilla vilket gör att snuset även bidrar till en social grupp av snusare. Vi i Sverige vill ha kvar den svenska snusdosan då det bidrar till ett bättre samhälle. 

/Stolt svensk snusare

(Annonslänk)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 maj 2024 08:00
Senast uppdaterad: 2 maj 2024 11:42

Nu inleds den största militärövningen på 30 år

2022_05_Forsvarsmakten

Bild: Försvarsmakten.

Försvarsmakten förbereder sig för den största nationella övningen på mer än 25 år – Aurora 23. omkring 26 000 män och kvinnor att delta i övningen som syftar till att öka Försvarsmaktens militära förmåga och samordning mellan olika försvarsgrenar.

Mellan den 17 april och 11 maj 2023 kommer den stora övningen Aurora 23 att synas och höras främst i södra Sverige och på Gotland, men även militär närvaro kommer att finnas över hela landet.

För att sprida information om Försvarsmaktens verksamhet kommer Mellersta militärregionen att besöka flera kommuner, inklusive Stockholms stad och Södertälje. Civila försvarsdelar kommer också att delta på vissa platser och ge allmänheten möjlighet att ställa frågor om krisberedskap och totalförsvar.

Under övningsperioden kan trafiksituationen påverkas i vissa områden, men Försvarsmakten arbetar för att minska påverkan på boende så mycket som möjligt. Från den 11 maj kommer övningsdeltagarna att transporteras hem på vägarna runt om i Sverige, men ingen väg kommer att stängas av helt. Däremot kan trafiken kan påverkas under vissa perioder, meddelar Försvarsmakten.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 april 2023 07:30
Senast uppdaterad: 18 april 2023 20:46

DEBATT: Här är 55 färdiga förslag för att nå 2030-målet

Skriva , dator

Foto: Pexels

Alla har inte råd med en ny elbil, nya stambanor tar tid och elflyget dröjer. Därför är beteendeskiftet så viktigt för att nå klimatmålen nationellt och globalt, och därför lanserar vi nu Beteendepraktikan med 55 färdiga förslag för att nå transportsektorns 2030-mål.

Det mesta är redan utrett och remissbehandlat i Sverige eller beprövat i andra länder. Förslagen är billiga eller direkt lönsamma – och positiva för hushållsekonomin, hälsan, levande städer och tillgänglig landsbygd. De fem viktigaste områdena är:

• Distansarbeta mer. Distansarbete är klimatsmart eftersom arbetspendlingen minskar. Det minskar utgifterna för den som inte behöver ta sig till och från jobbet varje dag. Det gagnar arbetsgivaren som kan ha mindre lokaler och samtidigt få mer gjort – vi jobbar effektivare på distans. Det är dags för Sverige att ta efter Nederländerna och Storbritannien med en distansarbetslag, som slår fast när man har rätt till distansarbete.

• Dela. En bil är i snitt oanvänd 96 procent av tiden men kostar pengar dygnet runt. Att underlätta bildelning i olika former gagnar hushållsekonomin och underlättar smart mobilitet – när bilnycklarna inte bränner i fickan är det lättare att göra effektiva val för varje resa. Det behövs en formell definition av bildelning, redan föreslagen av Bilpoolsutredningen. Momsen på delad mobilitet som bilpooler och elsparkcyklar bör sänkas till sex procent. Det är orimligt att momsen är fyra gånger högre än för limousinehyra och helikopterturism.

• Bestäm lokalt. I dag är kommuner bakbundna i sitt arbete för hållbar bilism. De får inte sätta p-avgifter som de vill, inte reservera p-platser för bilpoolsbilar, inte införa trängselavgifter. Inte heller får kommunerna hyra ut sina fordon kvällar och helger när de inte används. Det är dags för en modern parkeringslagstiftning och ett stärkt kommunalt självstyre.

• Likabehandla. Den som åker kollektivt får lägre ersättning än den som tar bilen till jobbet, och den som cyklar får inget alls. Det är dags för ett färdmedelsneutralt system, som riksdagen redan beslutade i juni 2022 med sju partier för och bara ett emot. Också på jobbet är det dags för rättvisa förmåner – om arbetsgivaren bjuder på laddning för elbilen är det nu befriat från förmånsbeskattning, det bör även tjänstecykeln och månadskortet för kollektivtrafiken bli.

• Gynna ansvarsfulla godstransporter. Med lägre vägavgifter för lastbilar på el eller biodrivmedel och hög samlastning, förstärks konkurrenskraften för ansvarsfulla åkerier. Det har redan utretts, med smarta tillägg från åkerinäringen. Gå till beslut. Därtill är det dags att sluta ställa färdslagen mot varandra och i stället underlätta smidiga övergångar mellan lastbil, godståg och lastfartyg.

Alla tjänar på ett snabbt beteendeskifte. Beteendepraktikan behöver förverkligas.

Mattias Goldmann. Grundare 2030-sekretariatet.

(annonslänk)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 april 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:58

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors