Företag i fokus:

INSÄNDARE: Vad vet egentligen Bryssel om svenskt snus?

Snus

Foto: Alexander Isa

EU har gett ett förslag att förbjuda den tobaksfria snusdosan som blivit populärt både bland vuxna och unga, de flesta av Sveriges medborgare har reagerat negativ på detta främst då varför EU ska bestämma vad som får och inte får göras i vårt land.

Den tobaksfria snusdosan består av en prilla gjorda på smaksatt nikotin. Nikotinet utvinner man från tobaksblad som sedan blir smaksatta. Den tobaksfria prillan går att göra starkare än vanliga tobaksprillor och det anser då många vara problematiken med den tobaksfria prillan.

Det svenska snuset kom redan på 1700-talet och har varit en del av den svenska kulturen sen dess. När Sverige gick med i EU år 1995 så hade redan EU stiftat regeln om ett förbud mot tobakssnus år 1992 motiverat med att snus orsakade cancer men varningen om cancer togs bort från etiketterna på snusdosorna år 2001. År 2004 gjorde Sveriges regering i samarbete med Swedish match ett försök att få bort förbudet om snus i EU då snuset ansågs vara ofarligt men förbudet står än kvar och nu vill EU utöka förbudet ännu mer.  Men förbudet mot snus blev ett undantag för Sverige men i regel att snuset bara får säljas och exporteras inom Sverige.

”Cigaretter är cancerframkallande och farliga men det dagliga snuset är näst intill ofarligt”

Många källor och undersökningar visar på att snusandet bidrar till minskandet av rökning då snuset ger samma effekt som cigaretter men mindre farligt för de inre organen. Cigaretter är cancerframkallande och farliga men det dagliga snuset är näst intill ofarligt för daglig användning och Sverige var 2019 och är det minst rökande landet i hela EU och förväntar sig vara rökfritt år 2025 eller iallafall ligga under 5% av befolkningen som röker.

Det betyder alltså att det svenska snuset bidrar till färre fall av cancer. Den tobaksfria snusdosan kan vara mer smakrik än en vanlig tobaks prilla vilket gör att snuset även bidrar till en social grupp av snusare. Vi i Sverige vill ha kvar den svenska snusdosan då det bidrar till ett bättre samhälle. 

/Stolt svensk snusare

(Annonslänk)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 maj 2024 08:00
Senast uppdaterad: 2 maj 2024 11:42

Politiker utreds för otillåten påverkan av tjänstemän

Sodertalje-kommun-scaled-1

Foto: Alexander Isa

Södertälje kommun och stadsdirektören Magnus Gyllestad inleder en utredning om otillåten politisk påverkan. Detta görs efter uppgifter om att politiker utövat påtryckningar på kommunens tjänstepersoner, rapporterar LT.

Det var bland annat när Frimurarnas avtal för Igelsta gård avslöjades, där det fanns flera brister som inte hade åtgärdats sedan 2021, som nya uppgifter om misstänkt otillåten politisk påverkan uppdagades.

Till LT framför Alexander Rosenberg (M), nuvarande ordförande i tekniska nämnden, anklagelser om att tidigare ordförande Tage Gripenstam (C) under sin mandatperiod ska ha försökt favorisera bekanta och affärskontakter genom att utöva tryck på tjänstepersoner i specifika ärenden. Rosenberg nämner att det finns uppgifter om ett tiotal sådana incidenter.

Tage Gripenstam, å sin sida, förnekar att han har försökt påverka tjänstepersoner på ett otillbörligt sätt. Han medger dock till Länstidningen att han kan ha frågat om status i vissa ärenden.
Ett specifikt ärende som väcker uppmärksamhet är ett beslut från tekniska nämnden under Gripenstams tid som ordförande om att undersöka möjligheten för året-runt-uteserveringar, och flytt av en lastficka vid Tidermans och trottoarutvidgning för att möjliggöra servering.

Tidningen rapporterar också att det kan röra sig om ärenden som markköp, bygglov och detaljplaner, där tjänstepersoner upplevt påtryckningar från politiker.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 november 2023 13:15
Senast uppdaterad: 20 november 2023 13:15

Ny statistik: Matpriserna nästan 26 procent dyrare

Livsmedel frukt

Foto: Alexander Isa

Matpriserna i Sverige har stabiliserats efter att ha stigit kontinuerligt sedan slutet av 2021, med en genomsnittlig prisökning på nästan 26 procent jämfört med november förra året.

Enligt nya siffror från Statistiska centralbyrån (SCB) har matpriserna i Sverige ökat markant sedan november 2021, med en total uppgång på nästan 26 procent. De största prisökningarna har observerats inom varugrupper som kaffe, te, kakao, fisk samt oljor och fetter.

– Mellan december 2021 och mars 2023 steg priserna på livsmedel med i genomsnitt 1,5 procent i månaden. Totalt gick priserna upp med 26,8 procent på 16 månader, säger Carl Mårtensson, prisstatistiker på SCB.

Artikeln fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Efter en lång period av stadiga uppgångar, som varade i 16 månader, noterades en minskning av matpriserna för första gången i april 2022. Sedan dess har prisutvecklingen varierat, men överlag visat tecken på stabilisering. I oktober 2022 låg priserna på livsmedel 25,9 procent högre än under motsvarande period 2021.

– Det innebär i praktiken att dagens matprisnivåer sattes under de 16 raka månaderna med prisökningar, säger Carl Mårtensson,

Denna prisökning är en del av en större inflationstrend i Sverige. Enligt SCB:s Konsumentprisindex (KPI), som mäter inflationen i landet, har prisnivån på varor och tjänster generellt ökat med 17,5 procent sedan november 2021. Inom kategorin livsmedel och alkoholfria drycker har alla produkter noterat prisökningar under denna period, med undantag för en underkategori bestående av mineralvatten, läskedrycker, frukt och grönsaksjuicer, som endast stigit med 15,8 procent.

– Kaffe, te och kakao är varugruppen som stigit mest i pris sedan november 2021, med 34 procent. Därefter kommer fisk med en prisökning på 33,5 procent. Apelsiner och tomater är produkterna som ökat mest i pris. De har blivit nästan 89 respektive 80 procent dyrare sedan november 2021. I andra änden finns vindruvor och djupfryst frukt och bär som stigit lite drygt 4 procent i pris.

Produkterna som ökade mest respektive minst i pris mellan november 2021 och oktober 2023

ProduktPrisförändring (%)
Apelsiner88,7
Tomater79,8
Vitkål72,7
Gul lök68,8
Paprika61,0
Purjolök60,8
Djupfryst fisk56,9
Socker53,1
Småcitrus50,7
Mat-, stek- och grilloljor45,3
Gryn14,7
Slanggurka13,5
Kiwi, ananas m.m.12,4
Honung10,7
Salladskål10,7
Vetebröd10,0
Blomkål7,2
Sallad6,4
Djupfryst frukt och bär4,2
Vindruvor4,1

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 november 2023 08:55
Senast uppdaterad: 20 november 2023 08:55

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors