Företag i fokus:

INSÄNDARE: Även ungdomarna i Hovsjö är vår framtid

Joakim-Granberg

Joakim Granberg, Realistpartiet gruppledare
Foto: Shamash Oyal

All politik handlar om hur och vad man prioriterar, vad man anser är viktigt för Södertäljes framtid och vilka verksamheter man vill satsa pengar på eller inte. Att partierna i kommunfullmäktige har olika prioriteringar var tydligt i debatten i måndags (29/4) när vi gick igenom Södertälje kommuns årsredovisning för 2023.

Boel Godner (S) gick först upp och slog sig för bröstet om hur bra det går för Södertälje där kommunförvaltningen hade ett överskott på 194,5 miljoner och att kommunens bolag gemensamt gjorde en vinst på 412,1 miljoner, som till en stor del beror på att vi sålde av Telge Energi.

Därefter följde en kavalkad av de styrande (S, M, MP) personer som gick upp i talarstolen och berömde sig själva, även oppositionspartierna gick upp och pekade på en del brister och talade om vilka prioriteringar de hade valt att göra om de fick bestämma, ungefär så som en debatt om pengar brukar se ut. 

Men när det var min tur så steg temperaturen i salen.

För jag valde att tala om hur ungdomarna i Hovsjö prioriteras, eller rättare sagt inte prioriteras, och det var inte populärt hos majoriteten, i synnerhet inte hos Alexander Rosenberg (M). 

Jag och Simon Isso som är vår representant i utbildningsnämnden och kultur & fritidsnämnden åkte och besökte Hovsjö fritidsgård den 25 april och blev chockade!

(Annonslänk)

”Fritidsgården” som ligger i Hovsjöhub är ett rum med en toalett, det finns inget kök eller vatten, ungdomarna har själva byggt en bänk med ett kylskåp under och man har en vattendunk som man fyller på inne på toaletten om någon vill göra te eller kaffe.

Under vårt besök så pratade vi även med Röda Korset som har en lokal i Hovsjöhub, och biblioteket som nu även agerar fritidsgård för de allra yngsta som hänger där efter skolan, alla var bedrövade över hur illa det var och hur svikna de känner sig av kommunen.

”Åren går och inget händer, för de är inte prioriterade (viktiga) helt enkelt”

I lördags var det cirka 90 ungdomar på ”gården”, en toalett och ett rum att hänga i, samtidigt finns det stora tomma ytor i fastigheten och till och med färdiga ritningar på hur dessa skulle kunna nyttjas genom en enkel invändig ombyggnation och därmed skapa en riktigt fin samlingsplats för ungdomarna. Men åren går och inget händer, för de är inte prioriterade (viktiga) helt enkelt

Samtidigt så har man byggt en fritidsgård i Ronna för 100 miljoner med all tänkbar lyx.

När vi talar med ungdomarna i Hovsjö så är de förbannade, de känner sig bortglömda och svikna av politiken. När vi berättar att politiker påstår att gården i Ronna även är till för dem så blir de ännu argare, citat: ”Tror de på riktigt att vi i Hovsjö kommer att åka till gården i Ronna? – Aldrig!”

Fontän, som kan bidra till en trevlig mötesplats i Hovsjö, har varit ur drift ett bra tag.
Foto: Privat

Alexander Rosenberg (M) faktiskt hånade mig i debatten och sa att han talar om en budget på 7,5 miljarder kronor och viktiga strategiska frågor medan jag står och pratar om att det ”saknas en vattenkran i Hovsjö”.
Snacka om att förminska situationen i Hovsjö och vikten av att ta hand om våra ungdomar!

Jag blev naturligtvis förbannad och svarade att det knappast finns något viktigare att tala om än vår framtid. Det vill säga våra ungdomar i Södertälje och att även de ska vara av högsta prioritet, även om de råkar bo i Hovsjö.

Med en budget på över sju miljarder och sammanlagda vinster i kommunen med bolagen på över 606 miljoner så hade i alla fall Realistpartiet prioriterat att lösa en fungerande mötesplats för unga även i Hovsjö – Det är i alla fall för oss strategiskt viktiga frågor! 

Joakim Granberg
Simon Isso
Realistpartiet – Södertäljes lokalparti

En scen bredvid fontänen har monterats bort
Foto: Privat

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 3 maj 2024 20:30
Senast uppdaterad: 3 maj 2024 21:45

Södertälje City släpper miniserie om stadens historia

Aljosa

Aljoša Lagumdžija, VD på Södertälje City.

Tycker du om arkitektur och historia ur stadsbyggnadsperspektiv? Då ska du se hit. I en ny miniserie får du följa centrumföreningen Södertälje City och kommunen på en vandring genom arkitekturen i staden.

Södertälje har en lång och fin historia som sträcker sig tillbaka till tiden före Kristus. I en ny miniseries lyfter centrumföreningen, tillsammans med kommunens stadsantikvarien Emma Tibblin, de olika stilarna, epokerna och hur staden förändrades och byggdes upp genom tiden.

Ur stadsbyggnadsperspektiv har Södertälje kvar byggnader som uppfördes redan på 1800-talet. I det första avsnittet, av två som släppts, berättar de mer om Järnagatan och fastigheten där restaurang Ritz huserar i. I det andra avsnittet berättar Tibblin om fastigheten där Sparbankens en gång låg och Castorhusets mystiska dekoration på taket.

Flera historiska byggnader kring Marenplan.

Syftet med miniserien på fem avsnitt är att berätta om stadens historia som många kanske inte känner till. Här vill centrumföreningen lyfta fram berättelserna till ytan och ger Södertäljeborna andra ögon att se staden på.

– I Södertäljes stadskärna finns det spännande arkitektur och fina byggnader med kulturhistoriskt värde. Som vi anser inte har fått tillräckligt med uppmärksamhet. Genom vår miniserie vill vi berätta mer om vår stad, saker som allmänheten kanske inte känner till för att man se vår stad genom nya ögon och få nya perspektiv, säger Aljoša Lagumdžija, VD på Södertälje City, till Telgenytt.

Miniserien är pedagogiks utformad där de berättar på ett mycket intressant sätt om hur de olika gatorna utformades, varför vissa byggnader placerades där de ligger idag och mer detaljerad genomgång om Södertäljes äldsta byggnad.

Serien finns att se på Södertälje Citys sociala kanaler; Facebook, Instagram och Youtube.

Läs även: – Södertälje kan utses till ”Årets Stadskärna 2023”

Första avsnittet:

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 januari 2023 13:53
Senast uppdaterad: 6 januari 2023 13:54

Stor misskötsel bland fångar på Hall i Södertälje

2022_03_HALL

Foto: Kriminalvården.

Kriminalvårdsanställda har under året skrivit tusentals rapporter om misskötsamhet i fängelser runt om i landet. Bland landets 46 fängelser toppas misskötsamheten av fångar på anstalten Kumla och därefter Hall i Södertälje.

Från den 1 januari 2022 till slutet på november har nära 46 000 rapporter misskötsamhet registrerat och ett tiotal fångar har registrerats för över 100 rapporter som har legat till grund för varning.

Kumla toppar statistiken med över 4500 varningar. På andra plats av landets 46 fängelser placeras Hall i Södertälje med totalt 3671 varningar och 1550 incidenter som inte resulterat i någon åtgärd.

Majoriteten av de fångar som har betett sig allra värst är dömda till långa fängelsestraff för mord, mordförsök eller grov misshandel. Det rapporterar Nyhetsbyrån Siren som sammanställt statistik från Kriminalvården.

   – Det kan vara svårt att förhålla sig till reglerna inledningsvis om du är dömd till ett långt straff. Vi ser ganska många långtidare som har börjat väldigt struligt men där det successivt faller på plats, säger Åsa Nilsson, sektionschef på Kriminalvårdens rättsavdelning till Nyhetsbyrån Siren.

Bild: Kriminalvården.

Enligt rapporten leder cirka 71 procent av incidenterna på misskötsamheter till åtgärd på högsäkerhetsanstalten Hall och kan resultera i ett enskilt varningsbeslut.

Att högsäkerhetsanstalterna står för flest inrapporteringar av misskötsel är enligt Åsa Nilsson på Kriminalvården en naturlig följd av att de hanterar de brottsdömda som har störst problematik.

– På säkerhetsanstalterna sitter de med störst risker och störst problem. Sköter du dig slussas du successivt nedåt i systemet. När du är dömd till ett långt straff kan det vara svårt att greppa det till en början. Vad som händer med ditt liv och de här åren framför dig, säger sektionschef Åsa Nilsson till Nyhetsbyrån Siren.

En intagen som rapporteras för misskötsamhet eller en varning kan drabbas på flera olika sätt. Bland annat påverkas riskbedömningen så som säkerhetsklass fången är placeras i, hur ofta fången får gå på permission och om fången kan få villkorlig frigivning.

– Mot slutet av verkställigheten gör man en helhetsbedömning och tittar på allt som har inträffat. Om man har misskött sig allvarligt kan man behöva verkställa ett längre straff i fängelse, säger Åsa Nilsson till Nyhetsbyrån Siren.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 januari 2023 12:20
Senast uppdaterad: 6 januari 2023 12:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors