Företag i fokus:

INSÄNDARE: Även ungdomarna i Hovsjö är vår framtid

Joakim-Granberg

Joakim Granberg, Realistpartiet gruppledare
Foto: Shamash Oyal

All politik handlar om hur och vad man prioriterar, vad man anser är viktigt för Södertäljes framtid och vilka verksamheter man vill satsa pengar på eller inte. Att partierna i kommunfullmäktige har olika prioriteringar var tydligt i debatten i måndags (29/4) när vi gick igenom Södertälje kommuns årsredovisning för 2023.

Boel Godner (S) gick först upp och slog sig för bröstet om hur bra det går för Södertälje där kommunförvaltningen hade ett överskott på 194,5 miljoner och att kommunens bolag gemensamt gjorde en vinst på 412,1 miljoner, som till en stor del beror på att vi sålde av Telge Energi.

Därefter följde en kavalkad av de styrande (S, M, MP) personer som gick upp i talarstolen och berömde sig själva, även oppositionspartierna gick upp och pekade på en del brister och talade om vilka prioriteringar de hade valt att göra om de fick bestämma, ungefär så som en debatt om pengar brukar se ut. 

Men när det var min tur så steg temperaturen i salen.

För jag valde att tala om hur ungdomarna i Hovsjö prioriteras, eller rättare sagt inte prioriteras, och det var inte populärt hos majoriteten, i synnerhet inte hos Alexander Rosenberg (M). 

Jag och Simon Isso som är vår representant i utbildningsnämnden och kultur & fritidsnämnden åkte och besökte Hovsjö fritidsgård den 25 april och blev chockade!

(Annonslänk)

”Fritidsgården” som ligger i Hovsjöhub är ett rum med en toalett, det finns inget kök eller vatten, ungdomarna har själva byggt en bänk med ett kylskåp under och man har en vattendunk som man fyller på inne på toaletten om någon vill göra te eller kaffe.

Under vårt besök så pratade vi även med Röda Korset som har en lokal i Hovsjöhub, och biblioteket som nu även agerar fritidsgård för de allra yngsta som hänger där efter skolan, alla var bedrövade över hur illa det var och hur svikna de känner sig av kommunen.

”Åren går och inget händer, för de är inte prioriterade (viktiga) helt enkelt”

I lördags var det cirka 90 ungdomar på ”gården”, en toalett och ett rum att hänga i, samtidigt finns det stora tomma ytor i fastigheten och till och med färdiga ritningar på hur dessa skulle kunna nyttjas genom en enkel invändig ombyggnation och därmed skapa en riktigt fin samlingsplats för ungdomarna. Men åren går och inget händer, för de är inte prioriterade (viktiga) helt enkelt

Samtidigt så har man byggt en fritidsgård i Ronna för 100 miljoner med all tänkbar lyx.

När vi talar med ungdomarna i Hovsjö så är de förbannade, de känner sig bortglömda och svikna av politiken. När vi berättar att politiker påstår att gården i Ronna även är till för dem så blir de ännu argare, citat: ”Tror de på riktigt att vi i Hovsjö kommer att åka till gården i Ronna? – Aldrig!”

Fontän, som kan bidra till en trevlig mötesplats i Hovsjö, har varit ur drift ett bra tag.
Foto: Privat

Alexander Rosenberg (M) faktiskt hånade mig i debatten och sa att han talar om en budget på 7,5 miljarder kronor och viktiga strategiska frågor medan jag står och pratar om att det ”saknas en vattenkran i Hovsjö”.
Snacka om att förminska situationen i Hovsjö och vikten av att ta hand om våra ungdomar!

Jag blev naturligtvis förbannad och svarade att det knappast finns något viktigare att tala om än vår framtid. Det vill säga våra ungdomar i Södertälje och att även de ska vara av högsta prioritet, även om de råkar bo i Hovsjö.

Med en budget på över sju miljarder och sammanlagda vinster i kommunen med bolagen på över 606 miljoner så hade i alla fall Realistpartiet prioriterat att lösa en fungerande mötesplats för unga även i Hovsjö – Det är i alla fall för oss strategiskt viktiga frågor! 

Joakim Granberg
Simon Isso
Realistpartiet – Södertäljes lokalparti

En scen bredvid fontänen har monterats bort
Foto: Privat

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 3 maj 2024 20:30
Senast uppdaterad: 3 maj 2024 21:45

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

INSÄNDARE: Det behövs en annan bild av Södertälje

kommun

Pär Abrahamsson: -”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”. Foto: Chris Tribelhorn

Ett flertal opinionsskribenter har den senaste tiden uttryckt sin frustration över kommunledningens bristande tilltro till den egna platsen och den egna befolkningen. Kyrkor, föreningsliv och politiska företrädare för fram sitt missnöje. Tonläget och budskapet är inte något normalt klagande, det finns uppenbarligen en stor uppdämd frustration som riktar sig mot kommunens absoluta toppskikts generaliserande negativitet.

Jag är beredd att hålla med. Man kan inte driva en kommun genom att klaga och ha som mål att inte vara ett antal saker. Man behöver i stället berätta vad man vill göra och vilka man vill vara och man behöver göra det med ett ganska stort mått entusiasm. Södertäljes identitet måste få bygga på något annat än att man inte vill uppfattas som en kommun med utbredd kriminalitet. Det finns så oerhört många andra värden att lyfta fram, vårda, utveckla och vara stolta över.

Vad alla vi som bor, vistas i eller verkar i Södertälje kommun väljer att prata om spelar roll. Allt för få pratar om att Södertälje kommun har en av landets lägsta nivåer för antalet sjukpenningdagar per capita, att man har en av landets mest koldioxidfria fordonsflottor eller att man är bland de absolut bästa på att leda ungdomar till jobb eller eftergymnasiala studier. Bara för att ta några exempel. En annan siffra som förvånar de flesta är att i Södertälje kommun har en högre andel av befolkningen en eftergymnasial utbildning än i grannkommunerna Trosa och Nykvarn.

”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”

Det finns också gott om andra kommuner som är likvärdiga eller har sämre klimat kring otrygghet och kriminalitet men där såväl egna invånare som utomstående tror att de är bättre än Södertälje.

Så min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg, fundera på hur ni uttrycker er, välj att berätta om allt bra, fokusera på att jaga bort den verkliga kriminaliteten i stället för att prata på ett sätt som uppenbart uppfattas som allt för generellt och utpekande.

Men även vi andra behöver välja vad vi berättar om Södertälje. Välj att berätta om sådant som skapar glädje och framtidstro istället för att sprida de negativa bilder som kommunens ledning oftast lyfter fram.

Pär Abrahamsson

Läs även: – DEBATT: ”Rasismen i samhället har blivit alltmer normaliserad”

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 11:45
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors