Företag i fokus:

Vill arrangera Musikhjälpen i Södertälje – ”Vårt nya fokus”

5AB0F0A5-5C0F-4085-B741-A0E88F2CCAD3

 Aljoša Lagumdžija, VD Södertälje City.
Foto: Mattias Ahlm/Micke Grönberg/Sveriges Radio

Var och när Musikhjälpens glasbur 2024 placeras förblir ett välbevarat mysterium. Telgenytt kan nu avslöja att Södertälje City är med i kampen för att bli värdstad för den välkända musikinsamlingen i framtiden, även om konkurrensen från andra städer är hård.

– Musikhjälpen är ett viktigt och varumärkesstärkande evenemang som vi gärna vill locka till Södertälje, säger Aljoša Lagumdžija, VD Södertälje City, till Telgenytt.

(Annonslänk)

Södertälje City arbetar på flera fronter. Samtidigt som staden aktivt strävar efter att bli ”Årets stadskärna”, siktar de också på att locka Musikhjälpen till Södertälje för att öka stadens attraktivitet. Utmärkelsen Årets Stadskärna har sedan 2012 varit ett politiskt mål för att främja samverkansprocesser i stadskärnan. Det har använts som ett verktyg för att genomföra projekt, insatser och aktiviteter, vilka också har presenterats i en kort filmserie på ett underhållande och pedagogiskt sätt.

Föll på mållinjen när priset gick till Malmö.

– Att Södertälje tog sig till final var någonting som vi var stolta över och det uppmärksammades nationellt i branschen. Vi har sedan dess tagit emot studiebesök från städer i hela landet som kommer hit för att inspireras av vår samverkan och vår förflyttningsresa. Detta har skapat ett revanschsug och vilja att fullborda vårt delmål, Aljoša Lagumdžija.

Malin Eriksson, Erik Hanzon och Aljosa Lagumdzija, från centrumföreningen Södertälje City.
Pressbild: Södertälje City

Med stor hoppfullhet har Södertälje nu siktet inställt på att vinna titeln ”Årets Stadskärna” 2024, samtidigt som staden anstränger sig för att vara värdstad för Musikhjälpen. Detta evenemang, som belyser globala frågor och samlar in pengar för goda ändamål, lyckades förra året samla in nästan 60 miljoner kronor.

– Det är en del av vårt nya fokus för både staden och vår organisation. Södertäljes Citys styrelse har beslutat om ett nytt ägardirektiv som reviderar Södertälje Citys roll. Fokus läggs på stadskärnans långsiktiga utveckling och insatser kring utbud, attraktivitet och att på sikt locka andra större evenemang hit såsom populära musikfestivaler och aktiviteter. Musikhjälpen är ett viktigt och varumärkesstärkande evenemang som vi gärna vill locka till Södertälje och behöver arbeta aktivt med då konkurrensen bland städerna är stor.

Vilken inverkan tror ni att Musikhjälpens närvaro skulle ha på Södertälje?

– Vi anser att det skulle skapa positiva effekter för staden. Dels ur varumärkesperspektiv att vi får ett välkänt evenemang som bevakas av många tittare nationellt, där vi har möjlighet att få ut positivt budskap om vår stad.

Musikhjälpen i Linköping 2015.
Foto: Micke Grönberg/Sveriges Radio

– Vi ser också besöksmässiga och ekonomiska effekter, att besökare från närregionen upptäcker mer om Södertälje, testar att äta på våra restauranger och shoppar i stan. Så det vore väldigt positivt på många sätt och vi tycker att Musikhjälpen har ett fint budskap som rimmar väldigt väl med hur vi arbetar i Södertälje.

Vilka utmaningar har ni stött på i processen att locka Musikhjälpen till Södertälje?

– Vi har dialog med ansvariga arrangörer för Musikhjälpen och har visat att Södertälje skulle vara intresserad av att vara värdstad. Utmaningen blir att vi behöver arbeta med projektet under lång tid och ha uthållighet i arbetet då konkurrensen är väldigt stor från andra städer, vi kommer behöva sticka ut. Utmärkelsen Årets Stadskärna kan ge en positiv boost i arbetet med Musikhjälpen, säger Aljoša Lagumdžija, VD Södertälje City, till Telgenytt.

Läs även: – Så vill Södertälje City locka fler besökare till stadskärnan

Maren, en potentiell plats för Musikhjälpen. Bild tagen 2015.
Foto: Alexander Isa

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 maj 2024 04:00
Senast uppdaterad: 6 maj 2024 16:44

Misstänktes för mord i Mariekäll – Får stor ersättning

326935818_665419211992754_3993960430127814003_n

Bild: Shamash Oyal/Polisen.

Den person som misstänktes för knivmord i Mariekäll 2021 friades helt från misstankar och krävde ersättning för psykiska lidandet och ekonomiska förluster. Nu har Justitiekanslern fastställt ersättningsbeloppet.

Maj 2021 häktades en man född 1998, misstänkt för att ha mördat en 35-åring man som han var skyldig pengar.

35-årigen mördades i en lägenhet i Mariekäll, den 26 april 2021, med flera knivhugg och hittades död på golvet några dagar senare. Den misstänkta mannen greps kort efter mordet och satt frihetsberövad från den femte maj, men frikändes den 16 september samma år.

Den nu 25-årige mannen hade bevisligen befunnit sig i lägenheten på Liljevalchsgatan en stund under den tidsperiod då offret mördades, men exakt när 35-åringen knivhöggs till döds har inte fastställts. Det gick enligt rätten inte att utesluta andra gärningsmän och därför friades han från misstankarna.

Mannen från Sörmland begärde totalt 600.000 kronor i ersättning, men får nu totalt 360.000 kronor för lidande för den tid han suttit frihetsberövad.

Totalt satt han häktad i 276 dagar, misstänkt för mordet den 26 april 2021, och får nu högre ersättning än normalt. Enligt beslutet motiveras ersättningen av att han har varit misstänkt för synnerligen allvarlig brottslighet.

Läs även – Mordet i Mariekäll – Misstänkte mördaren släpps på fri fot

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2023 09:36
Senast uppdaterad: 24 januari 2023 09:36

Debatt: Skärmtiden i skolan måste minska 

Skriva dator

Foto: Pexels

Barn lever i en värld full av paddor, datorer och mobiler. Såväl hemma som i skolan har barn tillgång till skärmar som aldrig förr. För att höja kunskapsresultaten måste den ogenomtänkta skärmtiden i skolan minska. 

Digitala hjälpmedel fyller en viktig funktion, både som ett komplement och som ett särskilt stöd. Barn växer upp i en digital värld och behöver lära sig att hantera dess potential, men också de stora utmaningarna med desinformation som sprids snabbt.

Digitaliseringen i skolan har i mångt och mycket varit ett experiment och har inte alltid skett på evidensbaserad grund. På vissa håll har riktiga böcker fått stå tillbaka för investeringar i datorer, paddor och andra digitala verktyg. Anteckningar har flyttat från papper och penna till tangentbordet. Detta trots att vi numera vet att barns läsförståelse minskar vid skärmläsning, och att de lär sig sämre när de antecknar på datorn. 

Regeringen satsar därför 1,5 miljarder på läromedel de kommande åren. Det är ett första steg i att ersätta surfplattor med riktiga böcker. Men det behövs göras mer. Det är därför regeringen kommer skicka Skolverkets digitaliseringsstrategi på remiss hos hjärnforskare. Deras perspektiv har saknats i skoldebatten.

Vi vägrar upprepa de rödgrönas digitaliseringsexperiment i skolan. Inte minst mot bakgrund av de studier som visat att skärmarnas dominans i små barns liv har negativa effekter. 

Sveriges morgondag bestäms av skolelevers vardag. Vi vill att den fylls med läsning och kunskap – inte skärmtid. 

Lotta Edholm, Skolminister (L) 

Metin Hawsho, Gruppledare (L) 

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2023 05:00
Senast uppdaterad: 24 januari 2023 22:27

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors