Företag i fokus:

Vill arrangera Musikhjälpen i Södertälje – ”Vårt nya fokus”

5AB0F0A5-5C0F-4085-B741-A0E88F2CCAD3

 Aljoša Lagumdžija, VD Södertälje City.
Foto: Mattias Ahlm/Micke Grönberg/Sveriges Radio

Var och när Musikhjälpens glasbur 2024 placeras förblir ett välbevarat mysterium. Telgenytt kan nu avslöja att Södertälje City är med i kampen för att bli värdstad för den välkända musikinsamlingen i framtiden, även om konkurrensen från andra städer är hård.

– Musikhjälpen är ett viktigt och varumärkesstärkande evenemang som vi gärna vill locka till Södertälje, säger Aljoša Lagumdžija, VD Södertälje City, till Telgenytt.

(Annonslänk)

Södertälje City arbetar på flera fronter. Samtidigt som staden aktivt strävar efter att bli ”Årets stadskärna”, siktar de också på att locka Musikhjälpen till Södertälje för att öka stadens attraktivitet. Utmärkelsen Årets Stadskärna har sedan 2012 varit ett politiskt mål för att främja samverkansprocesser i stadskärnan. Det har använts som ett verktyg för att genomföra projekt, insatser och aktiviteter, vilka också har presenterats i en kort filmserie på ett underhållande och pedagogiskt sätt.

Föll på mållinjen när priset gick till Malmö.

– Att Södertälje tog sig till final var någonting som vi var stolta över och det uppmärksammades nationellt i branschen. Vi har sedan dess tagit emot studiebesök från städer i hela landet som kommer hit för att inspireras av vår samverkan och vår förflyttningsresa. Detta har skapat ett revanschsug och vilja att fullborda vårt delmål, Aljoša Lagumdžija.

Malin Eriksson, Erik Hanzon och Aljosa Lagumdzija, från centrumföreningen Södertälje City.
Pressbild: Södertälje City

Med stor hoppfullhet har Södertälje nu siktet inställt på att vinna titeln ”Årets Stadskärna” 2024, samtidigt som staden anstränger sig för att vara värdstad för Musikhjälpen. Detta evenemang, som belyser globala frågor och samlar in pengar för goda ändamål, lyckades förra året samla in nästan 60 miljoner kronor.

– Det är en del av vårt nya fokus för både staden och vår organisation. Södertäljes Citys styrelse har beslutat om ett nytt ägardirektiv som reviderar Södertälje Citys roll. Fokus läggs på stadskärnans långsiktiga utveckling och insatser kring utbud, attraktivitet och att på sikt locka andra större evenemang hit såsom populära musikfestivaler och aktiviteter. Musikhjälpen är ett viktigt och varumärkesstärkande evenemang som vi gärna vill locka till Södertälje och behöver arbeta aktivt med då konkurrensen bland städerna är stor.

Vilken inverkan tror ni att Musikhjälpens närvaro skulle ha på Södertälje?

– Vi anser att det skulle skapa positiva effekter för staden. Dels ur varumärkesperspektiv att vi får ett välkänt evenemang som bevakas av många tittare nationellt, där vi har möjlighet att få ut positivt budskap om vår stad.

Musikhjälpen i Linköping 2015.
Foto: Micke Grönberg/Sveriges Radio

– Vi ser också besöksmässiga och ekonomiska effekter, att besökare från närregionen upptäcker mer om Södertälje, testar att äta på våra restauranger och shoppar i stan. Så det vore väldigt positivt på många sätt och vi tycker att Musikhjälpen har ett fint budskap som rimmar väldigt väl med hur vi arbetar i Södertälje.

Vilka utmaningar har ni stött på i processen att locka Musikhjälpen till Södertälje?

– Vi har dialog med ansvariga arrangörer för Musikhjälpen och har visat att Södertälje skulle vara intresserad av att vara värdstad. Utmaningen blir att vi behöver arbeta med projektet under lång tid och ha uthållighet i arbetet då konkurrensen är väldigt stor från andra städer, vi kommer behöva sticka ut. Utmärkelsen Årets Stadskärna kan ge en positiv boost i arbetet med Musikhjälpen, säger Aljoša Lagumdžija, VD Södertälje City, till Telgenytt.

Läs även: – Så vill Södertälje City locka fler besökare till stadskärnan

Maren, en potentiell plats för Musikhjälpen. Bild tagen 2015.
Foto: Alexander Isa

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 maj 2024 04:00
Senast uppdaterad: 6 maj 2024 16:44

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Kommunen stryper Assyriska FF – ”Vad hände med vår dialog?”

DSC_0005-3

Assyriskas ordförande Moussa Esa.
Foto: Shamash Oyal

Assyriska FF, som i år fyller 50 år, står inför en svår ekonomisk situation. Nu riktar klubben skarp kritik mot kommunen som drar åt snaran för den anrika klubben. – Boel Godner känner till hela situationen, säger Assyriskas ordförande Moussa Esa som menar att kommunstyrelsen ordförande bär på det större ansvaret Assyriska försätts i.

På torsdagsmorgonen träffade pressen en tydligt nedstämd ordförande i Assyriska Fotbollsklubbens kansli i Södertäljes fotbollsarena. Det blev snabbt uppenbart att klubben befinner sig i en allvarlig ekonomisk kris, förvärrad av en kommun som anses vara mindre än samarbetsvillig.

– Min fråga till kommunen är: Vad hände med vår dialog? Säg inte att vi har visat ovilja och inte velat närma oss en lösning. Det finns ett utkast som motsäger det. Boel Godner känner till hela situationen, säger Assyriskas ordförande Moussa Esa.

Kommunen har givit klubben två alternativ: betala skulderna eller riskera att de skickas till inkasso. Assyriska FF måste reglera sin skuld på mer än 1,6 miljoner kronor senast den sista juni, annars tar Intrum över skulden. Om det sker, står klubben inför ökade räntor, indrivningsprocesser och en potentiell risk för att ärendet eskalerar till Kronofogden. Med säsongstart nu på söndag har klubben precis lyckats balansera säsongens budget, men kommunens krav tidgare denna månad levererades oväntat och skapade ytterligare ekonomisk press.

Moussa Esa, Assyriska FF:s ordförande, uttryckte sin frustration över kommunens agerande. Trots långvariga försök att nå en överenskommelse om avbetalningsplaner för skulder relaterade till användandet av fotbollsarenan, upplever klubben att kommunen förhalat och undviktigt dialog. En skuld på över 1,6 miljoner kronor krävs nu att betalas till den sista juni – en deadline som, om den inte möts, kommer att resultera i att skulden går till inkasso.

Flera möten har ägt rum mellan klubbens ledning och kommunens tjänstemän, däribland ett möte där Södertäljes kommunalråd, Boel Godner, var närvarande.

– Det ligger i vårt intresse att vi hittar en lösning. Jag satt med Boel Godner i april förra året, den gången var Alexander Rosenberg och Lars Greger inte med, där hon gav mig och tjänstemännen i uppdrag att komma fram till en avbetalningsplan, så Boel känner till hela situationen, säger Assyriskas ordförande.

Moussa Esa, Assyriskas ordförande
Foto: Shamash Oyal

Men trots löften om att arbeta fram en avbetalningsplan har kommunen avfärdat detta och istället ställt Assyriska inför ett ultimatum som riskerar dess existens.

Esa anser att kommunens hårda hållning inte bara är en ekonomisk fråga utan även en fråga om identitet och tillhörighet, i en stad där fotbollen ofta domineras av föreningar med invandrarbakgrund. Han pekar på en oroväckande underton i kommunens behandling av Assyriska, där han anser att det finns en underliggande diskriminering.

– Kommunen vill ha bort Assyriska, det är den uppfattningen många av våra medlemmar känner. Stämningen är inte bra i Södertälje. Det är en dålig stämning. Det finns utpekanden, det finns generaliseringar, och vår folkgrupp är utsatt. Jag hoppas att det inte är så, men det blir uppfattningen, och så tolkar även våra medlemmar det, säger han.

Men att kommunen vill ha bort klubben avvisas av kommunstyrelsens ordförande.

– Det är ingen som vill ha bort klubben. Den politiska ledningen i kommunen förstår att det då och då är svårt att betala. Det behöver finnas rättvisa mellan föreningarna. Södertälje är en stor fin idrottsstad med många stora föreningar och det är rimligt att de behandlas någorlunda lika och har ordning och reda i ekonomin, säger Boel Godner till Telgenytt.

Kommunstyrlsens ordförande, Boel Godner(S)
Foto: Lucas T

Betala eller gå under

Assyriskas ordförande visar pressen avbetalningsplanen som skickats från kommunens ekonomidirektör, Erika Svensson. Däremot berättar han att politikerna inte är intresserade av att hitta en lösning. Istället står klubben inför en osäker framtid, med en deadline som närmar sig och kommunens ovillighet att ompröva sin ståndpunkt. Känslan Assyriska får är att kommunen vill att klubben ska betala eller gå under.

– Det enda tjänstemännen sa var att politikerna har sagt att den här avbetalningsplanen inte är aktuell och att de vill ha skulden betald senast den 30 juni, säger Moussa Esa.

– Behandlingen av Assyriska är under all kritik. Jag tycker inte att man sviker i förhandling, och om man nu gör det, så bör man ge en förklaring. Assyriska har visat god vilja att betala och vill betala. Det minsta politikerna kan ge oss är en förklaring. Kommunen kommer till mig och säger att ”det handlar om skattebetalarnas pengar och att vi har ansvar för dem”, men samtidigt hyr de tomma lokaler på Gjuteriet som de betalar 400 000 kronor för varje månad sedan 2022, säger han.

Trots tidigare utmaningar i kommunikationen mellan klubben och kommunen framhåller ordföranden att man är öppen för dialog och samarbete för att nå en lösning.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 mars 2024 20:41
Senast uppdaterad: 28 mars 2024 22:56

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors