Företag i fokus:

Vill arrangera Musikhjälpen i Södertälje – ”Vårt nya fokus”

5AB0F0A5-5C0F-4085-B741-A0E88F2CCAD3

 Aljoša Lagumdžija, VD Södertälje City.
Foto: Mattias Ahlm/Micke Grönberg/Sveriges Radio

Var och när Musikhjälpens glasbur 2024 placeras förblir ett välbevarat mysterium. Telgenytt kan nu avslöja att Södertälje City är med i kampen för att bli värdstad för den välkända musikinsamlingen i framtiden, även om konkurrensen från andra städer är hård.

– Musikhjälpen är ett viktigt och varumärkesstärkande evenemang som vi gärna vill locka till Södertälje, säger Aljoša Lagumdžija, VD Södertälje City, till Telgenytt.

(Annonslänk)

Södertälje City arbetar på flera fronter. Samtidigt som staden aktivt strävar efter att bli ”Årets stadskärna”, siktar de också på att locka Musikhjälpen till Södertälje för att öka stadens attraktivitet. Utmärkelsen Årets Stadskärna har sedan 2012 varit ett politiskt mål för att främja samverkansprocesser i stadskärnan. Det har använts som ett verktyg för att genomföra projekt, insatser och aktiviteter, vilka också har presenterats i en kort filmserie på ett underhållande och pedagogiskt sätt.

Föll på mållinjen när priset gick till Malmö.

– Att Södertälje tog sig till final var någonting som vi var stolta över och det uppmärksammades nationellt i branschen. Vi har sedan dess tagit emot studiebesök från städer i hela landet som kommer hit för att inspireras av vår samverkan och vår förflyttningsresa. Detta har skapat ett revanschsug och vilja att fullborda vårt delmål, Aljoša Lagumdžija.

Malin Eriksson, Erik Hanzon och Aljosa Lagumdzija, från centrumföreningen Södertälje City.
Pressbild: Södertälje City

Med stor hoppfullhet har Södertälje nu siktet inställt på att vinna titeln ”Årets Stadskärna” 2024, samtidigt som staden anstränger sig för att vara värdstad för Musikhjälpen. Detta evenemang, som belyser globala frågor och samlar in pengar för goda ändamål, lyckades förra året samla in nästan 60 miljoner kronor.

– Det är en del av vårt nya fokus för både staden och vår organisation. Södertäljes Citys styrelse har beslutat om ett nytt ägardirektiv som reviderar Södertälje Citys roll. Fokus läggs på stadskärnans långsiktiga utveckling och insatser kring utbud, attraktivitet och att på sikt locka andra större evenemang hit såsom populära musikfestivaler och aktiviteter. Musikhjälpen är ett viktigt och varumärkesstärkande evenemang som vi gärna vill locka till Södertälje och behöver arbeta aktivt med då konkurrensen bland städerna är stor.

Vilken inverkan tror ni att Musikhjälpens närvaro skulle ha på Södertälje?

– Vi anser att det skulle skapa positiva effekter för staden. Dels ur varumärkesperspektiv att vi får ett välkänt evenemang som bevakas av många tittare nationellt, där vi har möjlighet att få ut positivt budskap om vår stad.

Musikhjälpen i Linköping 2015.
Foto: Micke Grönberg/Sveriges Radio

– Vi ser också besöksmässiga och ekonomiska effekter, att besökare från närregionen upptäcker mer om Södertälje, testar att äta på våra restauranger och shoppar i stan. Så det vore väldigt positivt på många sätt och vi tycker att Musikhjälpen har ett fint budskap som rimmar väldigt väl med hur vi arbetar i Södertälje.

Vilka utmaningar har ni stött på i processen att locka Musikhjälpen till Södertälje?

– Vi har dialog med ansvariga arrangörer för Musikhjälpen och har visat att Södertälje skulle vara intresserad av att vara värdstad. Utmaningen blir att vi behöver arbeta med projektet under lång tid och ha uthållighet i arbetet då konkurrensen är väldigt stor från andra städer, vi kommer behöva sticka ut. Utmärkelsen Årets Stadskärna kan ge en positiv boost i arbetet med Musikhjälpen, säger Aljoša Lagumdžija, VD Södertälje City, till Telgenytt.

Läs även: – Så vill Södertälje City locka fler besökare till stadskärnan

Maren, en potentiell plats för Musikhjälpen. Bild tagen 2015.
Foto: Alexander Isa

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 maj 2024 04:00
Senast uppdaterad: 6 maj 2024 16:44

DEBATT: NPF-anpassa våra skolor i större utsträckning

Anna Syr

Anna Syrjänen. Gruppledare, Kristdemokraterna. Foto: Liza Simonsson

Svar på insändare: Lärandet får inte anpassas bort

Jag minns min skolgång på 90-talet. Även om den ägde rum i Finland och inte i Sverige så finns det både likheter och skillnader. Jag tänker ofta på de mer utmanande eleverna i klassrummet, som de stökiga killarna.

Jag tänker på en tjej med en fysisk funktionsnedsättning, som tvingades gå runt skolbyggnaden under varje idrottslektion. Jag tänker också på mig själv, som hade svårt att somna på nätterna och fick rådet att sjunga godnatt visor i mitt huvud för att hitta lugn.

Jag behövde mer stöd och hjälp än bara enkla råd från min lärare. Satu, som var tvungen att promenera runt skolbyggnaden, krävde mer meningsfulla och anpassade idrottslektioner, medan de stökiga killarna var i behov av ett individuellt anpassat stöd för sin skolgång.

”Det finns mycket från min skoltid som jag önskar att vi hade kvar idag”

Liberalernas Metin Hawsho längtar i ett inlägg efter bättre eller kanske svunna tider. Det finns mycket från min skoltid som jag önskar att vi hade kvar idag, till exempel disciplin och respekt för läraren. Men det jag är glad över nu är att vi ser varje individ och gör anpassningar för att varje unikt barn ska få det stöd det behöver. Att arbeta enskilt med en vuxen i ett separat rum är en anpassning. Att gå till biblioteket i mindre grupper är en annan. Det känns som att Hawsho blandar ihop äpplen och päron när han identifierar just ”anpassningar” som ett problem, när problemet egentligen ligger någon annanstans.

(Annonslänk)

Jag tycker inte att vi gör tillräckligt idag, utan måste satsa på anpassningar i större utsträckning. Kristdemokraterna anser att alla skolor i Södertälje bör vara anpassade för NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). En NPF-anpassad skola innebär bland annat att man inte behöver ha en specifik diagnos för att få tillgång till olika hjälpmedel och att alla som arbetar på skolan har goda kunskaper om NPF.

Att vara inriktad mot NPF handlar om att tänka om och använda resurserna på bästa möjliga sätt. Här är bemötande och förståelse nyckelbegrepp. Fysiska anpassningar i klassrummet kan vara ergonomiska stolar med fjädring, justerbara ståbord, avskärmade arbetsplatser och inbjudande säckstolar. Lärare på en NPF-anpassad skola har generellt en väl synlig lektionsplan på tavlan, där syftet med varje uppgift förklaras, inklusive tydlig inledning, avslutning och redovisning av arbetsområdet.

Vad är det egentligen i ovannämnda anpassningar som ”anpassar bort” lärandet enligt Liberalerna?

Anna Syrjänen
Gruppledare, Kristdemokraterna

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 februari 2024 13:37
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

SSK i stor sorg – Juniortränare avliden

SSK

Foto: Södertälje SK

SSK:s juniortränare André Kallenberg har oväntat gått bort. Hans bortgång har satt klubben i stor sorg.

SSK befinner sig i djup sorg efter den plötsliga bortgången av deras juniortränare André Kallenberg, som oväntat avled under måndagskvällen.

Kallenberg, som var känd för sin djupa kunskap inom ishockey, var mer än bara en tränare. Han var en inspirationskälla och engagerad mentor för både spelare och sina tränarkollegor. Hans dedikation till sporten och sitt lag har gjort ett bestående intryck som kommer att hedras och minnas lång tid framöver.

”Hans passion för sporten och engagemang för sitt lag kommer att leva vidare i våra minnen. Våra tankar går till Andrés familj och anhöriga. Vila i frid André.”, skriver klubben på sin hemsida.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 februari 2024 08:04
Senast uppdaterad: 8 februari 2024 08:04

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors