Företag i fokus:

Bolaget slår tillbaka anklagelser om fusk

ECE3B732-F277-4819-AAA4-CF35C3A27724

Foto: Alexander Isa

Efter att ha upptäckt brister i märkningen av ”Basmati Sella Ris XXL 1121” efter en nyligen genomförd analys, vidtog Miljönämnden åtgärder mot importföretaget Midyat Import AB. Kommunen beordrade företaget att omedelbart korrigera märkningen på sin produkt.

Efter en inspektion begärde Miljökontoret att få utföra provtagning på bolagets basmatiris. Detta efter att ha mottagit information om att deras ris inte motsvarar sorten ”1121”.

Enligt kommunens handlingar gäller avvikelsen för 5 kg-förpackningen med bäst före-datum 08/2025 och batchnummer: STIPL-6DM-166.

Handlingarna som offentliggjordes snappades upp av bland annat LT, som den senaste tiden har beskrivit Midyat Import AB som ett fuskande företag i flera artiklar. Bolagets företrädare, Aziz Oyal, som har förnekat alla anklagelser om fusk, väljer nu att yttra sig.

Kontrakt mellan Midyat Import och leverantören där det framgår att bolaget köpt ris av sorten 1121.
Bild: Privat

– Vi har av Länstidningen i Södertälje målats ut som ett företag som fuskar i deras artiklar om Basmatiris. Detta är inte sant. Vi vill tydligt förneka alla påståenden om vilseledande eller oärlighet kring detta. För att klargöra för allmänheten handlar Miljökontorets analys och bedömning enbart om riskornens storlek/sort och inget annat, säger Aziz till Telgenytt.

Kontrollen, som initierades efter tips till Miljökontoret, visade att 92% av innehållet var godkänd basmatiris vid en provtagning, trots att förpackningarna utlovade 100%.

– Enligt gällande EU-lagstiftning har vi rätt att begära en andra expertutlåtande (DNA-Analys) angående provresultaten. Därför har vi tillsammans med vår leverantör valt att skicka proverna för ytterligare analys för att vara säkra på Miljökontorets resultat. Oavsett utfallet av det andra provresultatet, vill vi understryka att vårt ris är godkänt och säkert att konsumera, säger han och fortsätter.

(Annonslänk)

– När man läser LT:s artiklar får man uppfattningen att vi har köpt en billig rissort och sålt den som 1121 för ekonomisk vinning, vilket vi kraftigt tar avstånd från. Vi vill klargöra att vi har köpt ris av sorten 1121 från vår leverantör och att vi har dokumentation i form av ett kontrakt och avtal från leverantören som tydligt bekräftar detta. Vi har följt alla krav som gäller för import av ris från länder utanför EU, vilket också kontrolleras av både Jordbruksverket och Livsmedelsverket, säger han.

Han fortsätter att beskriva hur bolaget alltid har strävat efter att leverera högkvalitativa produkter, vilket är deras främsta prioritet. Han uttrycker också djup oro över eventuella avvikelser i kvaliteten på deras ris.

– Vi vill samtidigt betona att vi tar alla anklagelser på största allvar. Vi har redan inlett åtgärder för att korrigera eventuella brister i samråd med Miljökontoret, samt att vi undersöker nu aktivt om vår leverantör har levererat felaktig variant av ris, som det påstås i analysen.

Midyat Import AB har inlett åtgärder för att korrigera eventuella brister
Foto: Alexander Isa

– Vårt ris är väldigt populärt bland våra kunder och konsumenter. De är väl medvetna om att våra produkter alltid håller högsta klass. Vi utför alltid noggranna tester av våra produkter innan de når marknaden och har inte upptäckt några brister.

Hur känner du inför anklagelserna som ert bolag målas ut för?

– Vi är besvikna över att felaktigt ha blivit utpekade som fuskare. Det är oerhört felaktigt och missvisande. Vi har drivit bolaget seriöst i över 30 år. LT har sökt oss för en kommentar, men vi har hänvisat till vår rådgivare och livsmedelsexperten Per Nilsson. Nu vill vi bara lägga detta bakom oss och återuppbygga det fina förtroende som vi har haft med våra kunder i många år, säger Aziz från Midyat Import, till Telgenytt.

Enligt uppgifter till Telgenytt ska ett flertal bolag runt om i landet kontrolleras.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 maj 2024 11:53
Senast uppdaterad: 10 maj 2024 11:53

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Kommunen stryper Assyriska FF – ”Vad hände med vår dialog?”

DSC_0005-3

Assyriskas ordförande Moussa Esa.
Foto: Shamash Oyal

Assyriska FF, som i år fyller 50 år, står inför en svår ekonomisk situation. Nu riktar klubben skarp kritik mot kommunen som drar åt snaran för den anrika klubben. – Boel Godner känner till hela situationen, säger Assyriskas ordförande Moussa Esa som menar att kommunstyrelsen ordförande bär på det större ansvaret Assyriska försätts i.

På torsdagsmorgonen träffade pressen en tydligt nedstämd ordförande i Assyriska Fotbollsklubbens kansli i Södertäljes fotbollsarena. Det blev snabbt uppenbart att klubben befinner sig i en allvarlig ekonomisk kris, förvärrad av en kommun som anses vara mindre än samarbetsvillig.

– Min fråga till kommunen är: Vad hände med vår dialog? Säg inte att vi har visat ovilja och inte velat närma oss en lösning. Det finns ett utkast som motsäger det. Boel Godner känner till hela situationen, säger Assyriskas ordförande Moussa Esa.

Kommunen har givit klubben två alternativ: betala skulderna eller riskera att de skickas till inkasso. Assyriska FF måste reglera sin skuld på mer än 1,6 miljoner kronor senast den sista juni, annars tar Intrum över skulden. Om det sker, står klubben inför ökade räntor, indrivningsprocesser och en potentiell risk för att ärendet eskalerar till Kronofogden. Med säsongstart nu på söndag har klubben precis lyckats balansera säsongens budget, men kommunens krav tidgare denna månad levererades oväntat och skapade ytterligare ekonomisk press.

Moussa Esa, Assyriska FF:s ordförande, uttryckte sin frustration över kommunens agerande. Trots långvariga försök att nå en överenskommelse om avbetalningsplaner för skulder relaterade till användandet av fotbollsarenan, upplever klubben att kommunen förhalat och undviktigt dialog. En skuld på över 1,6 miljoner kronor krävs nu att betalas till den sista juni – en deadline som, om den inte möts, kommer att resultera i att skulden går till inkasso.

Flera möten har ägt rum mellan klubbens ledning och kommunens tjänstemän, däribland ett möte där Södertäljes kommunalråd, Boel Godner, var närvarande.

– Det ligger i vårt intresse att vi hittar en lösning. Jag satt med Boel Godner i april förra året, den gången var Alexander Rosenberg och Lars Greger inte med, där hon gav mig och tjänstemännen i uppdrag att komma fram till en avbetalningsplan, så Boel känner till hela situationen, säger Assyriskas ordförande.

Moussa Esa, Assyriskas ordförande
Foto: Shamash Oyal

Men trots löften om att arbeta fram en avbetalningsplan har kommunen avfärdat detta och istället ställt Assyriska inför ett ultimatum som riskerar dess existens.

Esa anser att kommunens hårda hållning inte bara är en ekonomisk fråga utan även en fråga om identitet och tillhörighet, i en stad där fotbollen ofta domineras av föreningar med invandrarbakgrund. Han pekar på en oroväckande underton i kommunens behandling av Assyriska, där han anser att det finns en underliggande diskriminering.

– Kommunen vill ha bort Assyriska, det är den uppfattningen många av våra medlemmar känner. Stämningen är inte bra i Södertälje. Det är en dålig stämning. Det finns utpekanden, det finns generaliseringar, och vår folkgrupp är utsatt. Jag hoppas att det inte är så, men det blir uppfattningen, och så tolkar även våra medlemmar det, säger han.

Men att kommunen vill ha bort klubben avvisas av kommunstyrelsens ordförande.

– Det är ingen som vill ha bort klubben. Den politiska ledningen i kommunen förstår att det då och då är svårt att betala. Det behöver finnas rättvisa mellan föreningarna. Södertälje är en stor fin idrottsstad med många stora föreningar och det är rimligt att de behandlas någorlunda lika och har ordning och reda i ekonomin, säger Boel Godner till Telgenytt.

Kommunstyrlsens ordförande, Boel Godner(S)
Foto: Lucas T

Betala eller gå under

Assyriskas ordförande visar pressen avbetalningsplanen som skickats från kommunens ekonomidirektör, Erika Svensson. Däremot berättar han att politikerna inte är intresserade av att hitta en lösning. Istället står klubben inför en osäker framtid, med en deadline som närmar sig och kommunens ovillighet att ompröva sin ståndpunkt. Känslan Assyriska får är att kommunen vill att klubben ska betala eller gå under.

– Det enda tjänstemännen sa var att politikerna har sagt att den här avbetalningsplanen inte är aktuell och att de vill ha skulden betald senast den 30 juni, säger Moussa Esa.

– Behandlingen av Assyriska är under all kritik. Jag tycker inte att man sviker i förhandling, och om man nu gör det, så bör man ge en förklaring. Assyriska har visat god vilja att betala och vill betala. Det minsta politikerna kan ge oss är en förklaring. Kommunen kommer till mig och säger att ”det handlar om skattebetalarnas pengar och att vi har ansvar för dem”, men samtidigt hyr de tomma lokaler på Gjuteriet som de betalar 400 000 kronor för varje månad sedan 2022, säger han.

Trots tidigare utmaningar i kommunikationen mellan klubben och kommunen framhåller ordföranden att man är öppen för dialog och samarbete för att nå en lösning.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 mars 2024 20:41
Senast uppdaterad: 28 mars 2024 22:56

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors