Företag i fokus:

DEBATT: Skilda världar och långt ifrån lika för alla

1FFB133D-91A5-47E6-94C6-D6B3DD1A0388

Joakim Granberg, Realistpartiet
Foto: Alexander Isa

Vi har följt dramat och pajkastningen mellan fotbollslaget Assyriska FF och Södertälje kommun och anser att samtalsklimatet bör sansas och inte hänga upp oss på vem som har rätt eller fel i varje detalj, det är dags att vända blad i debatten och se till helheten och vad som är viktigast – nämligen våra ungdomar!

De fyra fotbollslagen (tre herrlag och ett damlag) som huserar i Södertälje fotbollsarena engagerar tillsammans fler än tusen ungdomar, kanske fler än någon annan sport i Södertälje, och när politiken motiverar jakten på fotbollslag med att det ska vara lika för alla så tar vi det på lika stort allvar som när de säger att det är ordning och reda i kommunens verksamheter och affärer… – Det vill säga inte alls!

Låt oss titta på detta med lika för alla och vad man faktiskt gör eller inte för fotbollslagen i arenan som byggdes 2005 för att just Assyriska FF tog sig upp till Allsvenskan samma år.

Intill Södertälje fotbollsarena ligger Scaniarinken, SSK:s hemmaarena, och låt mig vara tydlig med att jag riktar ingen som helst kritik mot SSK, min (Granbergs) pappa spelade i nr 11 innan Glenn Johansson, jag skulle aldrig säga ett ont ord om SSK som bara förtjänar det bästa!
Men båda arenor ägs av kommunen, så en jämförelse är rimligt.

”Möjligheter som fotbollslagen endast kan drömma om”

Scaniarinken har nyligen rustats med en gigantisk LED-skärm på utsidan för sina sponsorer, ny trombonskärm och ljudsystem på insidan för att ge SSK de bästa möjligheterna att både synas och tjäna pengar. – Det är möjligheter som fotbollslagen endast kan drömma om!

På fotbollsarenan har kommunen plockat bort LED-skärmarna och ljudsystemet vilket är under all kritik, speakern kan inte ens nå ut till publiken vid brand.

Den enda ledskärm som klubbarna har haft kvar för att visa upp sina sponsorer på har gått sönder, och i stället för att reparera den så erbjuder man en ”tvättlina” att hänga upp sponsorerna på. Så i stället för en USB sticka där lagen byter sponsorer beroende på vilket av fotbollslagen som spelar så måste lagen nu hänga upp plastbanderoller med silvertejp som blåser bort och sponsorerna vill ha pengarna tillbaka.

Banderoller som hängs upp inför varje match och plockas ned efteråt.
Foto: Assyriska FF

Vi får även höra att fastighetsförvaltaren, kommunen och kultur & fritid kan ta månader på sig innan man svarar på frågor, eller så kommer man med bristfälliga svar för att sedan sluta svara på följdfrågor. 

”Kommunen drog bristen på bokförd skuld till PAX som i sin tur drog det till ekobrottsmyndigheten”

Huruvida Assyriska FF fått ut underlagen för sin skuld till sin bokföring komplett i tid eller ej låter vi vara osagt, kommunen påstår att de lämnat ut underlagen, och ja Assyriska FF säger de fått underlagen, men för sent och bristfälliga där kommunen sedan inte svarat på följdfrågor.
Men oavsett så drog kommunen bristen på bokförd skuld till PAX (arbetet mot organiserad brottslighet) som i sin tur drog det till ekobrottsmyndigheten som inledde en brottsutredning som nu efter drygt ett år inte hittat någon organiserad brottslighet i fotbollslaget…

Det hela känns lite som att kalla in flygvapnet för att det sitter en katt i ett träd i stället för att hämta en stege och hjälpa till. 

En annan märklig händelse är att trots att Assyriska FF har hyrt sina kanslilokaler i arenan sedan 2005 och att det inte finns något i deras hyresavtal som säger att de inte får ha sina familjer där och arrangera en middag så ordnar kommunen med att väktare och polisen kommer och slänger ut dem ur sina egna lokaler på nyårsafton… PÅ NYÅRSAFTON! – Skulle du blir arg? 

(Annonslänk)

Utan att försvara att det då uppstod bråk så kan jag förstå att man blir förbannad över att bli utslängd ur en lokal man hyr när man dessutom inte stör någon.
Och det var EN individ som bråkade när sällskapet motvilligt blev utslängda, och nu lägger kommunen skulden på hela föreningen och alla dess medlemmar!? Det är i sådant fall kollektivbestraffning som avskaffades 1949 med ett tydligt förbud i Genèvekonventionen.

Låt oss vara tydliga med att vi föringar inte att Assyriska FF har en skuld till kommunen på ca 1,6 miljoner kronor, men om man verkligen ville hjälpa klubben att göra rätt för sig så finns det ju några åtgärder som man enkelt skulle kunna göra för att hjälpa till:

Ge fotbollsklubbarna fungerande led skärmar att marknadsföra sina sponsorer på och dessutom så ser vi inget hinder för att de får hyra ut sin del av lokalerna till sällskap som betalar en slant, då får klubben ytterligare en intäkt till hyran. 

Sedan kan vi faktiskt inte låta bli att ställa dessa pengar på 1,6 miljoner i skuld som kommunen anser är så förfärlig att man vill skicka inkasso på klubben i relation till hur kommunen och dess tjänstemän ser på det egna ansvaret gällande betydligt större blunders och onödiga kostnader, som när kommunen nu får böta nära sex miljoner kronor när de drog i handbromsen för bygget av en 30 miljoners lyxkrog i farstanäs som beställdes utan varken budget eller politiskt stöd, kommer ansvariga att skickas till inkasso? – Nej såklart inte! 

Eller haveriet med gjuteriet där man la ca 60 miljoner på en renovering som ingen nu vill betala hyran för, så nu betalar kultur & fritid 400 000 kronor per månad till Telge fastigheter i hyra för en lokal som står tom, vilka ska skickas till inkasso för alla korkade beslut som lett oss hit? 

När SSK spelar match råder det gratis parkering. Men vid fotbollsmatcher tas en avgift.
Foto: Privat

Nu kommer någon säga att vi jämför päron med äpplen, men det är päronen som säger det, för när man talar om en budget på 7.5 miljarder i kommunen så finns det endast en kassa som allt tas ur, och det är politiken bestämmer vad vi ska prioritera eller inte.

Realistpartiet kommer alltid att prioritera våra ungdomar, vi ska komma ihåg att endast EN gängkriminell kostar samhället ca 23 miljoner kronor under 15 års period, uppgiften är hämtat ur en utredning på riksdagens hemsida. 

Fotbollen i Södertälje engagerar tusentals ungdomar, är det någon vuxen i rummet som på fullt allvar tror att vi som kommun tjänar på att ha konflikt med fotbollsklubbar, låta deras arena förfalla, minska deras intäktsmöjligheter och slutligen skicka dem till inkasso?
Låt mig svara på den retoriska frågan, NEJ – det är inte rätt väg att gå!

Vi repeterar, det handlar inte om att vi ska efterskänka några pengar, det handlar om att ge rätt förutsättningar för att skapa intäkter, upprätta en realistisk avbetalningsplan som är anpassad efter vilken intäktsnivå klubben befinner sig på nu, om klubben går upp i seriesystemet och får ökade intäkter så ska även avbetalningarna öka.

Oavsett alla tidigare ställningstaganden i skuldproblematiken så är NU vårt och Realistpartiets förslag att kommunen, fastighetsansvarig, kultur & fritid samt Assyriska FF sätter sig ned och träffas där man för protokoll om en överenskommelse som skrivs under av alla parter så att alla har samma version av verkligheten efter mötet, vilket gör det enklare för oss alla att förhålla oss till vem som har rätt eller fel i framtiden, för nu är det för oss en enda röra av olika påståenden. 

Vi anser att kommunen nu ska ta på sig ledartröjan och se till vad som är viktigast ur ett helhetsperspektiv, och det är våra ungdomars bästa. Vilket innebär att lösa konflikten så snabbt och smidigt som möjligt, det vore att ta ansvar på riktigt.

P.S
Vi har en undran och ett förslag också.
Varför kostar det bara att stå på parkeringen utanför Scaniarinken när det är fotbollsmatcher?
Utanför fotbollsarenan finns det inga APP skyltar eller liknande för när det spelas hockey.

Är detta Sveriges kallaste fotbollsarena? (Den borde stått på andra sidan planen för kvällssol).
Förlaget är att ”glasa in” båda sidorna skulle göra det mysigare och mindre blåsigt på arenans läktare, nu är det ett riktigt blåshål och därmed kallt så snart inte solen skiner och det är vindstilla, en sådan åtgärd skulle sannolikt öka både biljettintäkterna och kundnöjdheten.

Joakim Granberg
Simon Isso

Realistpartiet, Södertäljes lokalparti  

(Annonslänk)


Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 maj 2024 10:41
Senast uppdaterad: 10 maj 2024 11:25

Stora skillnader när elever betygsätts i gymnasiet

Täljegymnasiet

Foto: Alexander Isa

Betygsättningen i svenska gymnasieskolor är inte likvärdig, och nu ska regeringen utreda hur den ska bli mer rättvis. Så här generösa är skolorna i Södertälje kommun. 

Forskare och skolmyndigheter har återkommande konstaterat att det finns stora brister i likvärdighet när det gäller betygsättning i Sverige. Ett betyg kan betyda något i den ena skolan och något annat i en annan – vilket gör att elever från olika gymnasieskolor får olika förutsättningar att komma in på högskoleutbildningar eller att klara gymnasieexamen. 

I höstas kom Riksrevisionen fram till att de insatser som hittills gjorts inte gett önskat resultat och på deras rekommendation har nu regeringen beslutat att utreda hur betygssättningen kan bli mer rättvis. 

– Om betygen inte rättvisande speglar elevers kunskaper kan det leda till negativa konsekvenser både för individ och samhälle. Det är därför viktigt att åtgärda de brister i systemet som synliggörs, sa skolminister Lotta Edholm (L) i ett pressmeddelande när utredningen presenterades.

Ett av få sätt att undersöka likvärdig betygssättning är att jämföra betyget på nationella provet och på betyget i hela kursen, vilket Skolverket gör varje år. Utifrån siffrorna går det inte att säga om eleverna har fått för höga eller låga betyg: det finns inga statliga regler för hur stor avvikelsen mellan prov- och kursresultat får vara och lärare kan göra bedömningen att elever nått kunskapsmålen även om de hade lägre betyg på provet.

Däremot går det att jämföra skolorna med andra skolor med liknande resultat på de nationella proven – och på så sätt se om en skola är mer eller mindre generös i sin betygssättning.

Kan ge negativa konsekvenser både för individ och samhälle enligt skolminister Lotta Edholm (L). Arkivbild

Generösa betyg i fem kurser i Södertälje

Newsworthy har analyserat skillnaden mellan provresultat och betyg i 15 kurser vid fem gymnasieenheter i Södertälje från vårterminen 2022. För varje kurs och varje skola har vi jämfört andelen elever som fått ett högre betyg på kursen som helhet än på nationella provet med andra skolor som har ungefär samma provresultat. I fem av de här kurserna var betygsättningen generösare än på i liknande skolor. I åtta var betygsättningen restriktivare.

På NTI Gymnasiet Södertälje var betygen generösare än i jämförda skolor i ett av tre kurser. I till exempel matematik 3c fick 29 procent av eleverna ett högre betyg på kursen än på nationella provet under vårterminen 2022. På de 35 andra skolor i landet som hade ungefär samma resultat på nationella provet var det i snitt 24 procent som fick ett högre betyg på kursen än på provet och NTI Gymnasiet Södertälje tillhör de skolor i jämförelsen som var mer generösa. På S:ta Ragnhildgymnasiet var man däremot restriktivare än jämförda skolor i fyra av fyra kurser.

Större avvikelse i friskolor

Skolornas avvikelser ändras ofta från år till år och från ämne till ämne. Generellt är det vanligare med högre kursbetyg i relation till provresultaten i friskolor. I Södertälje gick samtliga jämförda elever på friskolor. Enligt Skolverket är det också vanligare med generösare rättning av de nationella proven i friskolor, vilket kan innebära att skillnaden mellan kommunala och enskilda huvudmän kan vara ännu större i verkligheten. 

Samtidigt är skillnaderna mellan olika friskolor och olika kommunala skolor stor. Det finns friskolor som är mycket restriktiva och kommunala som är generösa och skillnaderna mellan de olika skoltyperna kan förklara en liten del av skillnaderna i betygssättning i relation till provresultaten, skriver Skolverket. De pekar också på att det förekommer relativ betygssättning, att betygen sätts i relation till klasskamraterna. Ju högre prestationsnivå i undervisningsgruppen desto mer restriktivare betygssättning.

Kurserna där högst andel fått högre betyg på kursen än på provet

SkolaKursAndel som fått högre betygI förhållande till liknande skolor*
Praktiska Gymnasiet SödertäljeMatematik 1A97 %
Örjanskolan gymSvenska 361 %Mycket generösare
Praktiska Gymnasiet SödertäljeSvenska 150 %
Mälardalens Tekniska GymnasiumSvenska 339 %Generösare
VackstanäsgymnasietSvenska 138 %Kring medel
Praktiska Gymnasiet SödertäljeEngelska 537 %
VackstanäsgymnasietEngelska 636 %Generösare
VackstanäsgymnasietMatematik 1A32 %Kring medel
Örjanskolan gymEngelska 631 %Generösare
NTI Gymnasiet SödertäljeMatematik 3C29 %Generösare

Skolor som räknas som ”mycket generösare” tillhör den tiondel där störst andel elever som fått ett högre betyg på kursen än på provet. Källa: Skolverket

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 mars 2023 05:00
Senast uppdaterad: 28 februari 2023 23:00

Stötta lokala företag – ”Upp till bevis för upphandlare”

Sodertalje-kommun-scaled-1

Kommunhuset. Arkivbild

Det offentliga köper varje år in varor, tjänster och byggentreprenader för cirka 800 miljarder kronor. Sverige är samtidigt på väg in i en lågkonjunktur där inflation, ränta, drivmedelspriser, elpriser och matpriser rusar i höjden. Då det offentligas behov är förhållandevis konstant, även under bistrare tider, ligger därför ett stort ansvar hos offentliga beställare att göra vad de kan för att sprida sina kontrakt till fler leverantörer, inte minst även till mindre företag.

Under pandemin tog många konsumenter initiativ till att göra vad de kan för att hjälpa företag att ta sig ur krisen, inte minst genom aktiva val att stödja mindre lokala leverantörer. I skenet av stundande konjunktur är det svårare för konsumenter att ta detta ansvar, då många tvingas hålla hårt i plånboken.

Offentliga beställare måste därför bli bättre att utforma sina offentliga upphandlingar så att de i högre utsträckning inkludera fler småföretag, så att även dessa kan få ta del av dessa 800 miljarder.

Offentliga kontrakt tenderar att växa. En stor del av alla annonserade upphandlingar utgör ramavtal som kan verka direkt uteslutande för småföretag. Den effektivitetsvinst som det offentliga uppnår måste vägas mot möjligheterna för småföretag att kunna vara med och lämna anbud. Inte minst i dessa tider. Genom ett aktivt val att dela upp stora kontrakt i mindre delar och därigenom beakta möjligheterna för fler företag att delta ges bättre möjligheter för företag att överleva.

(Annonslänk)

Fyra av fem jobb skapas i de små företagen. Många unga får sina första jobb i dessa företag. Om de försvinner, ökar arbetslösheten och med det också utanförskapet. Den lokala servicen försämras och tomma lokaler skapar en otryggare stadsbild. Därför är det så viktigt att stötta dessa småföretagare på alla sätt som är möjliga.

Lagen om offentlig upphandling, LOU, ger stora möjligheter att inkludera fler små- och medelstora företag. Detta är även ett uttalat intresse från EU-lagstiftaren. Nu är det upp till bevis för upphandlande parter att bredda sin leverantörsmångfald.

Den nya direktupphandlingsgränsen om 700 000 kronor och de nya beräkningsreglerna ger upphandlande parter ett större svängrum att ingå mer formlösa köp, inte minst när sammanräkningsregeln togs bort. Då många direktupphandlingar aldrig annonseras finns ett stort mörkertal kring vilket värde de totalt uppgår till. Vad vi däremot vet är att upphandlande parter borde bli bättre på att synliggöra direktupphandlingar och därigenom öka möjligheterna för mindre företag att ingå dessa köp. Allt för att stärka Sveriges konkurrenskraft, och samtidigt ge småföretag större möjligheter att ta sig ut i ljuset på andra sidan stundande lågkonjunktur. 

De är våra jobbskapare – samhällsbärare och välfärdsbyggare.

Magnus Johansson. Företagarnas expert på offentlig upphandling och konkurrens

Thomas Byström. Regionchef Företagarna Stockholms län

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 februari 2023 21:13
Senast uppdaterad: 28 februari 2023 21:13

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors