Företag i fokus:

Stor nedskräpning – Kommunen stänger återvinningsstation

Nedskarp

Nedskärpning vid återvinningsstationen i Mariekäll förra året.
Arkivbild: Privat

På grund av återkommande problem med nedskräpning och avfallsdumpning har kommunen nu tagit till drastiska åtgärder. Stationen i Fornhöjden stängs från och med nästa vecka.

I september förra året stängdes två återvinningsstationer i Södertälje på grund av nedskräpning: den vid Rödbloms gränd 42 i Hovsjö samt stationen vid Klockarvägen vid Scaniarinken. Nu stängs ännu en station, denna gång i Fornhöjden.

Återvinningsstationen, som länge varit en central punkt för återvinning i Fornhöjden, har under de senaste åren drabbats av allvarliga problem med nedskräpning. Denna situation har lett till att ohyra etablerat sig på platsen, vilket ökar risken för spridning till närliggande bostäder. Telge Återvinning har därför beslutat att avveckla stationen för att skydda områdets hygien och säkerhet.

– Vi kan inte samla in förpackningar till vilket pris som helst. Speciellt inte när det utgör en sanitär olägenhet och driver upp kostnader för skattebetalarna i Södertälje på ett ohållbart sätt, säger Vesa Hiltula, vd Telge Återvinning. 

(Annonslänk)

I samband med nedläggningen av stationen kommer Telge Återvinning att övergå till ett system för fastighetsnära insamling. Det innebär att ansvaret för insamling av återvinningsbara förpackningar övergår till fastighetsägarna, som kommer att sköta om insamlingskärlen inom sina fastigheter. Under en övergångsperiod kommer kommunen att ta hand om befintliga återvinningsstationer tills det nya systemet är fullt implementerat.

Framöver uppmanas Fornhöjdens invånare att lämna sina återvinningsbara förpackningar i särskilda insamlingskärl vid deras egen fastighet eller vid någon av de andra kvarvarande återvinningsstationerna i området.

– Tillsammans med majoriteten av fastighetsägarna i området har vi iordningställt fastighetsnära insamling som ska täcka behoven efter att återvinningsstationen i Fornhöjden tagits bort. De fastigheter som ännu inte inrättat fastighetsnära insamling har vi en nära dialog med och vi arbetar intensivt för att få systemet på plats, avslutar Vesa. 

Läs även: KRÖNIKA: Jag ser bara mörker för våra barn

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 maj 2024 18:00
Senast uppdaterad: 10 maj 2024 17:22

Misstänktes för mord i Mariekäll – Får stor ersättning

326935818_665419211992754_3993960430127814003_n

Bild: Shamash Oyal/Polisen.

Den person som misstänktes för knivmord i Mariekäll 2021 friades helt från misstankar och krävde ersättning för psykiska lidandet och ekonomiska förluster. Nu har Justitiekanslern fastställt ersättningsbeloppet.

Maj 2021 häktades en man född 1998, misstänkt för att ha mördat en 35-åring man som han var skyldig pengar.

35-årigen mördades i en lägenhet i Mariekäll, den 26 april 2021, med flera knivhugg och hittades död på golvet några dagar senare. Den misstänkta mannen greps kort efter mordet och satt frihetsberövad från den femte maj, men frikändes den 16 september samma år.

Den nu 25-årige mannen hade bevisligen befunnit sig i lägenheten på Liljevalchsgatan en stund under den tidsperiod då offret mördades, men exakt när 35-åringen knivhöggs till döds har inte fastställts. Det gick enligt rätten inte att utesluta andra gärningsmän och därför friades han från misstankarna.

Mannen från Sörmland begärde totalt 600.000 kronor i ersättning, men får nu totalt 360.000 kronor för lidande för den tid han suttit frihetsberövad.

Totalt satt han häktad i 276 dagar, misstänkt för mordet den 26 april 2021, och får nu högre ersättning än normalt. Enligt beslutet motiveras ersättningen av att han har varit misstänkt för synnerligen allvarlig brottslighet.

Läs även – Mordet i Mariekäll – Misstänkte mördaren släpps på fri fot

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2023 09:36
Senast uppdaterad: 24 januari 2023 09:36

Debatt: Skärmtiden i skolan måste minska 

Skriva dator

Foto: Pexels

Barn lever i en värld full av paddor, datorer och mobiler. Såväl hemma som i skolan har barn tillgång till skärmar som aldrig förr. För att höja kunskapsresultaten måste den ogenomtänkta skärmtiden i skolan minska. 

Digitala hjälpmedel fyller en viktig funktion, både som ett komplement och som ett särskilt stöd. Barn växer upp i en digital värld och behöver lära sig att hantera dess potential, men också de stora utmaningarna med desinformation som sprids snabbt.

Digitaliseringen i skolan har i mångt och mycket varit ett experiment och har inte alltid skett på evidensbaserad grund. På vissa håll har riktiga böcker fått stå tillbaka för investeringar i datorer, paddor och andra digitala verktyg. Anteckningar har flyttat från papper och penna till tangentbordet. Detta trots att vi numera vet att barns läsförståelse minskar vid skärmläsning, och att de lär sig sämre när de antecknar på datorn. 

Regeringen satsar därför 1,5 miljarder på läromedel de kommande åren. Det är ett första steg i att ersätta surfplattor med riktiga böcker. Men det behövs göras mer. Det är därför regeringen kommer skicka Skolverkets digitaliseringsstrategi på remiss hos hjärnforskare. Deras perspektiv har saknats i skoldebatten.

Vi vägrar upprepa de rödgrönas digitaliseringsexperiment i skolan. Inte minst mot bakgrund av de studier som visat att skärmarnas dominans i små barns liv har negativa effekter. 

Sveriges morgondag bestäms av skolelevers vardag. Vi vill att den fylls med läsning och kunskap – inte skärmtid. 

Lotta Edholm, Skolminister (L) 

Metin Hawsho, Gruppledare (L) 

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2023 05:00
Senast uppdaterad: 24 januari 2023 22:27

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors