Företag i fokus:

AstraZeneca söker undantag från sanktioner mot Ryssland

Astra Pressbild

AstraZeneca
Pressbild

AstraZeneca, har lämnat in en formell ansökan till svenska utrikesministeriet för att undantas från vissa EU-sanktioner mot Ryssland. Denna begäran är grundad i företagets behov av att fortsätta leverera livsviktiga mediciner till landet trots de rådande sanktionerna.

I ansökan, som skickades den 14 mars, understryker AstraZeneca sitt åtagande att upprätthålla högsta möjliga standarder för kvalitet och säkerhet i leverans av mediciner som behandlar allvarliga sjukdomar, inklusive cancer och sällsynta sjukdomar.

Företaget framhåller vikten av att kunna fortsätta sin verksamhet i Ryssland för att inte äventyra tillgången till nödvändig vård för patienter som är beroende av dessa behandlingar.

(Annonslänk)

Enligt EU:s sanktionsregler finns det möjlighet för medlemsstaternas myndigheter att bevilja undantag från vissa restriktioner, om de anser att det är nödvändigt för att skydda humanitära intressen eller säkerställa leverans av essentiella tjänster. AstraZeneca betonar i sin ansökan att deras produkter inte bara är avgörande för patienternas hälsa utan också uppfyller de strikta krav som ställs på läkemedel i Europa, vilket bidrar till att upprätthålla höga säkerhets- och kvalitetsstandarder globalt.

Företagets förfrågan till svenska myndigheter är en del av en större strategi för att säkerställa att de kan fortsätta att leverera sina produkter under de rådande internationella restriktionerna, samtidigt som de följer internationell rätt och upprätthåller sitt engagemang för etiska affärsprinciper och patientvård.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 maj 2024 11:59
Senast uppdaterad: 12 maj 2024 02:17

Priserna på flyg har skjutit i höjden – ”Mönstret har brutits”

Airplan-flygplan-PEXELS

Foto: Pexels

Enligt ny statistik från SCB har kostnaden för att flyga utomlands stigit markant, med nästan 12 procent det senaste året och hela 43 procent under de senaste två åren.

Att resa utomlands med flyg har blivit betydligt dyrare. Från SCB:s senaste rapport framgår det att priset på utrikesflyg nu är nästan 12 procent högre jämfört med samma period förra året och hela 43 procent högre än för två år sedan. Trots denna kraftiga prisökning de senaste åren, har priset på utrikesflyg historiskt sett ökat i en långsammare takt jämfört med den allmänna prisnivån enligt Konsumentprisindex (KPI).

– De senaste tio åren har det mönstret brutits. Vi har aldrig tidigare sett högre priser på utrikesflyg under första kvartalet än i år. De genomsnittliga priserna för perioden januari–mars i år var nästan 12 procent högre än under första kvartalet 2023, och 43 procent högre än under motsvarande period 2022, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

(Annonslänk)

Säsongsvariationer är vanliga inom resebranschen, och priset på flygbiljetter har fluktuerat betydligt under det senaste året. Men när man jämför samma period år från år framträder mer stabila mönster. Specifikt under årets första kvartal har utrikesflygpriserna ökat mer än den genomsnittliga prisökningen för privat konsumtion, vilket SCB mäter med KPI.

Intressant nog har även priserna på flygcharter under årets första kvartal aldrig varit högre än de är i år. Detta markerar en rekordhög kostnad för charterflyg, vilket understryker trenden med stigande priser inom flygindustrin.

Trots dessa rekordhöga nivåer är det värt att notera att prisökningen på utrikesflyg under det senaste decenniet inte följer samma mönster som KPI. En långsiktig tillbakablick visar att priset på utrikesflyg ökat med 37,5 procent över de senaste tjugo åren, medan KPI under samma period ökat med 48,6 procent. Detta tyder på att även om flygpriserna ökat, så har de inte hållit jämna steg med den allmänna prisutvecklingen.

– Priserna för utrikesflyg har inte stigit i samma takt som KPI de senaste 30 åren. Sedan 1994 har de genomsnittliga priserna på utrikesflyg under årets första kvartal stigit med 51 procent. Samtidigt har KPI stigit med 68 procent, säger Caroline Neander.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 11:08
Senast uppdaterad: 29 april 2024 11:08

INSÄNDARE: Liberala segrar i vårändringsbudgeten

nd

Cecilia Rönn (L), riksdagsledamot och ekonomiskpolitisk talesperson.
Pressbild

I veckan presenterades vårändringsbudgeten för 2024. I budgeten återfinns flera liberala segrar, framför allt 500 miljoner extra till skolan, 6 miljarder till regionerna och krafttag mot gängkriminaliteten.

I tuffa ekonomiska tider har kommunerna tufft med finanserna och riskerar att behöva minska personaltätheten. För att alla lärare ska kunna fortsätta undervisa Sveriges elever har Liberalerna presenterat en satsning på skolan, som omfattar 500 miljoner kronor.

(Annonslänk)

6 miljarder extra tillförs också regionerna. Viktiga pengar för att täcka tillfälliga underskott till följd av en hög inflation och kostnadsökningar. Detta innebär att region Stockholm tilldelas 1 267 100000 kronor.

”Problemen på arbetsmarknaden måste åtgärdas”

De strukturella problemen på arbetsmarknaden måste åtgärdas. Det handlar inte minst om ökade krav i integrationspolitiken för att förstärka drivkrafterna till arbete och självförsörjning. Det handlar även om att möta det kompetensbehov som finns på arbetsmarknaden. Därför har vi sett till att satsa ytterligare 110 miljoner på yrkesutbildning, där kompetensbehoven ska styra vilka yrkesutbildningar som satsningen omfattar.

Liberalerna har också sett till att arbetsmiljöverket får mer resurser i arbetet mot gängens människoexploatering på arbetsmarknaden. Det slår mot gängens ekonomi och gör arbetsmarknaden framför allt tryggare. Efter krav från Liberalerna ges även BRIS mer pengar för att kunna erbjuda stöd dygnet runt.

Vi tar ansvar för att bekämpa inflationen och stötta ekonomin, samtidigt som vi investerar i Sveriges välfärd och trygghet. Det är så vi lägger grunden för återhämtning, samtidigt som vi stärker hushållens köpkraft, arbetslinjen och tillväxten. Det är konkreta förslag som verkligen gör skillnad för dem som är i störst behov av stöd just nu.

Cecilia Rönn (L),
riksdagsledamot och ekonomiskpolitisk talesperson (L)

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 08:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors