Företag i fokus:

Efter 25 år – Max öppnar två nya enheter i Södertälje

MAX

Öppning av en tidigare Max-enhet. Snart är det Södertäljes tur.
Pressbild: Max

Efter 25 år av framgångsrik närvaro planerar Max att öppna två nya restauranger i Södertälje, varav den första vid Moraberg nästa månad.

Max Burgers, Sveriges kända hamburgerkedja som först öppnade sina dörrar i Södertälje år 1999 på Ängsgatan vid Bårsta IP, firar nu 25 år i staden genom att expandera verksamheten.

Max Burgers grundades 1968 i Gällivare av 19-åringen Curt Bergfors tillsammans med hans sambo och har sedan dess vuxit till en betydande aktör inom snabbmatsindustrin. Under ledning av sönerna Christoffer och Richard Bergfors har bolaget de senaste åren nått nya ekonomiska höjder. I början av 2024 rapporterade företaget för första gången en omsättning som översteg 5 miljarder kronor.

(Annonslänk)

I takt med att verksamheten expanderar, förbereder Max nu öppningen av två nya enheter i Södertälje, inklusive en ny restaurang nära konkurrenten McDonald’s vid Moraberg med cirka 150 sittplatser. Fastigheten som är belägen vid E4 i Moraberg är i full gång med förberedelserna och planeras att öppna redan nästa månad.

– Vi planerar för öppning den 12 juni, säger Helena Stenqvist Maxs presstalesperson i ett mail till Telgenytt.

Denna expansion understryker en fortsatt tillväxtfas för Max, som förstärker sin närvaro på marknaden med flera nya restaurangöppningar runt om i landet. Max planerar också att etablera sig i Järna med ambitionen att öppna restaurangen 2025 som kan rymma upp till 170 gäster.

– Järna har vi inget fastställt kring gällande öppning, men kan återkomma när jag har mer info om den, säger Helena Stenqvist.

Januari 2023 öppnade Max i Burger Kings gamla lokaler i Nykvarn som har plats för cirka 200 sittande gäster.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 maj 2024 01:00
Senast uppdaterad: 12 maj 2024 23:57

Misstänktes för mord i Mariekäll – Får stor ersättning

326935818_665419211992754_3993960430127814003_n

Bild: Shamash Oyal/Polisen.

Den person som misstänktes för knivmord i Mariekäll 2021 friades helt från misstankar och krävde ersättning för psykiska lidandet och ekonomiska förluster. Nu har Justitiekanslern fastställt ersättningsbeloppet.

Maj 2021 häktades en man född 1998, misstänkt för att ha mördat en 35-åring man som han var skyldig pengar.

35-årigen mördades i en lägenhet i Mariekäll, den 26 april 2021, med flera knivhugg och hittades död på golvet några dagar senare. Den misstänkta mannen greps kort efter mordet och satt frihetsberövad från den femte maj, men frikändes den 16 september samma år.

Den nu 25-årige mannen hade bevisligen befunnit sig i lägenheten på Liljevalchsgatan en stund under den tidsperiod då offret mördades, men exakt när 35-åringen knivhöggs till döds har inte fastställts. Det gick enligt rätten inte att utesluta andra gärningsmän och därför friades han från misstankarna.

Mannen från Sörmland begärde totalt 600.000 kronor i ersättning, men får nu totalt 360.000 kronor för lidande för den tid han suttit frihetsberövad.

Totalt satt han häktad i 276 dagar, misstänkt för mordet den 26 april 2021, och får nu högre ersättning än normalt. Enligt beslutet motiveras ersättningen av att han har varit misstänkt för synnerligen allvarlig brottslighet.

Läs även – Mordet i Mariekäll – Misstänkte mördaren släpps på fri fot

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2023 09:36
Senast uppdaterad: 24 januari 2023 09:36

Debatt: Skärmtiden i skolan måste minska 

Skriva dator

Foto: Pexels

Barn lever i en värld full av paddor, datorer och mobiler. Såväl hemma som i skolan har barn tillgång till skärmar som aldrig förr. För att höja kunskapsresultaten måste den ogenomtänkta skärmtiden i skolan minska. 

Digitala hjälpmedel fyller en viktig funktion, både som ett komplement och som ett särskilt stöd. Barn växer upp i en digital värld och behöver lära sig att hantera dess potential, men också de stora utmaningarna med desinformation som sprids snabbt.

Digitaliseringen i skolan har i mångt och mycket varit ett experiment och har inte alltid skett på evidensbaserad grund. På vissa håll har riktiga böcker fått stå tillbaka för investeringar i datorer, paddor och andra digitala verktyg. Anteckningar har flyttat från papper och penna till tangentbordet. Detta trots att vi numera vet att barns läsförståelse minskar vid skärmläsning, och att de lär sig sämre när de antecknar på datorn. 

Regeringen satsar därför 1,5 miljarder på läromedel de kommande åren. Det är ett första steg i att ersätta surfplattor med riktiga böcker. Men det behövs göras mer. Det är därför regeringen kommer skicka Skolverkets digitaliseringsstrategi på remiss hos hjärnforskare. Deras perspektiv har saknats i skoldebatten.

Vi vägrar upprepa de rödgrönas digitaliseringsexperiment i skolan. Inte minst mot bakgrund av de studier som visat att skärmarnas dominans i små barns liv har negativa effekter. 

Sveriges morgondag bestäms av skolelevers vardag. Vi vill att den fylls med läsning och kunskap – inte skärmtid. 

Lotta Edholm, Skolminister (L) 

Metin Hawsho, Gruppledare (L) 

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2023 05:00
Senast uppdaterad: 24 januari 2023 22:27

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors