Företag i fokus:

Kommunen behöver en positiv dialog med föreningslivet

Sodertalje-fotbollsarena-1

Foto: Assyriska FF

Föreningslivet är avgörande för att barn och unga ska kunna växa och inspireras i Södertälje. För väldigt många är det fotbollstränaren eller dansläraren som är den positiva förebilden i barn och ungas liv. Forskningen är väldigt tydlig att en meningsfull fritid är den allra viktigaste skyddsfaktorn mot rekrytering till kriminella gäng.

Det är därför väldigt synd att Södertälje kommun inte lyckas nå ut till föreningslivet bättre. Tvåhundratusen kronor i kommunens hållbarhetsutskott har frusit inne för att kommunen inte lyckats nå ut till föreningarna och fått in tillräckligt många bra ansökningar. Det är ett tecken på att avståndet mellan kommunen och föreningslivet har blivit allt för långt. 

I kommunens värdegrund finns det skrivelser om att göra mer än förväntat och att sätta medborgaren först. Såna skrivelser får inte bara vara tomma ord utan måste faktiskt levas upp till. 

(Annonslänk)

På sista tiden har kommunens oförmåga att hjälpa och stötta föreningslivet aktualiserats av hur Assyriska FF har behandlats. Det är självklart att Assyriska måste betala tillbaka sina skulder till kommunen, men det måste vara på ett rimligt sätt. Idag engagerar föreningen hundratals barn och unga i Södertälje. Det vore mycket olyckligt om denna anrika förening tvingades gå på knäna för att kommunen inte är redo att göra mer än förväntat och anpassa avbetalningsplanen efter Assyriskas förutsättningar. 

”Kultur- och fritidsnämnden behöver ta sitt ansvar”

Kultur- och fritidsnämnden behöver ta sitt ansvar för att se till att föreningslivet får bra förutsättningar. Kommunen ska inte vara ett hinder utan ett stöd för föreningarna.

Problemen med dialog mellan kommunen och civilsamhället återfinns också i kommunens relationer med näringslivet. När Svenskt Näringsliv rankar kommunernas företagsklimat placeras Södertälje i bottenskiktet. En av de viktigaste förklaringarna till det är att Södertäljes företagare upplever stort missnöje med bristen på dialog och hörsamhet från kommunen.

Det är på tiden att Södertälje kommun gör upp med den osunda kulturen på stadshuset och att värdeorden om “Medborgaren först”, “Mer än förväntat” och “Respekt för individen” faktiskt levs upp till. 

Kommunen finns för invånarnas skull, inte tvärtom. 

Metin Hawsho (L),
gruppledare

Victor Zetterman (L),
ordförande

Läs även: DEBATT: Skilda världar och långt ifrån lika för alla

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 maj 2024 18:00
Senast uppdaterad: 14 maj 2024 16:14

Politiker utreds för otillåten påverkan av tjänstemän

Sodertalje-kommun-scaled-1

Foto: Alexander Isa

Södertälje kommun och stadsdirektören Magnus Gyllestad inleder en utredning om otillåten politisk påverkan. Detta görs efter uppgifter om att politiker utövat påtryckningar på kommunens tjänstepersoner, rapporterar LT.

Det var bland annat när Frimurarnas avtal för Igelsta gård avslöjades, där det fanns flera brister som inte hade åtgärdats sedan 2021, som nya uppgifter om misstänkt otillåten politisk påverkan uppdagades.

Till LT framför Alexander Rosenberg (M), nuvarande ordförande i tekniska nämnden, anklagelser om att tidigare ordförande Tage Gripenstam (C) under sin mandatperiod ska ha försökt favorisera bekanta och affärskontakter genom att utöva tryck på tjänstepersoner i specifika ärenden. Rosenberg nämner att det finns uppgifter om ett tiotal sådana incidenter.

Tage Gripenstam, å sin sida, förnekar att han har försökt påverka tjänstepersoner på ett otillbörligt sätt. Han medger dock till Länstidningen att han kan ha frågat om status i vissa ärenden.
Ett specifikt ärende som väcker uppmärksamhet är ett beslut från tekniska nämnden under Gripenstams tid som ordförande om att undersöka möjligheten för året-runt-uteserveringar, och flytt av en lastficka vid Tidermans och trottoarutvidgning för att möjliggöra servering.

Tidningen rapporterar också att det kan röra sig om ärenden som markköp, bygglov och detaljplaner, där tjänstepersoner upplevt påtryckningar från politiker.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 november 2023 13:15
Senast uppdaterad: 20 november 2023 13:15

Ny statistik: Matpriserna nästan 26 procent dyrare

Livsmedel frukt

Foto: Alexander Isa

Matpriserna i Sverige har stabiliserats efter att ha stigit kontinuerligt sedan slutet av 2021, med en genomsnittlig prisökning på nästan 26 procent jämfört med november förra året.

Enligt nya siffror från Statistiska centralbyrån (SCB) har matpriserna i Sverige ökat markant sedan november 2021, med en total uppgång på nästan 26 procent. De största prisökningarna har observerats inom varugrupper som kaffe, te, kakao, fisk samt oljor och fetter.

– Mellan december 2021 och mars 2023 steg priserna på livsmedel med i genomsnitt 1,5 procent i månaden. Totalt gick priserna upp med 26,8 procent på 16 månader, säger Carl Mårtensson, prisstatistiker på SCB.

Artikeln fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Efter en lång period av stadiga uppgångar, som varade i 16 månader, noterades en minskning av matpriserna för första gången i april 2022. Sedan dess har prisutvecklingen varierat, men överlag visat tecken på stabilisering. I oktober 2022 låg priserna på livsmedel 25,9 procent högre än under motsvarande period 2021.

– Det innebär i praktiken att dagens matprisnivåer sattes under de 16 raka månaderna med prisökningar, säger Carl Mårtensson,

Denna prisökning är en del av en större inflationstrend i Sverige. Enligt SCB:s Konsumentprisindex (KPI), som mäter inflationen i landet, har prisnivån på varor och tjänster generellt ökat med 17,5 procent sedan november 2021. Inom kategorin livsmedel och alkoholfria drycker har alla produkter noterat prisökningar under denna period, med undantag för en underkategori bestående av mineralvatten, läskedrycker, frukt och grönsaksjuicer, som endast stigit med 15,8 procent.

– Kaffe, te och kakao är varugruppen som stigit mest i pris sedan november 2021, med 34 procent. Därefter kommer fisk med en prisökning på 33,5 procent. Apelsiner och tomater är produkterna som ökat mest i pris. De har blivit nästan 89 respektive 80 procent dyrare sedan november 2021. I andra änden finns vindruvor och djupfryst frukt och bär som stigit lite drygt 4 procent i pris.

Produkterna som ökade mest respektive minst i pris mellan november 2021 och oktober 2023

ProduktPrisförändring (%)
Apelsiner88,7
Tomater79,8
Vitkål72,7
Gul lök68,8
Paprika61,0
Purjolök60,8
Djupfryst fisk56,9
Socker53,1
Småcitrus50,7
Mat-, stek- och grilloljor45,3
Gryn14,7
Slanggurka13,5
Kiwi, ananas m.m.12,4
Honung10,7
Salladskål10,7
Vetebröd10,0
Blomkål7,2
Sallad6,4
Djupfryst frukt och bär4,2
Vindruvor4,1

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 november 2023 08:55
Senast uppdaterad: 20 november 2023 08:55

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors