Företag i fokus:

Kommunen behöver en positiv dialog med föreningslivet

Sodertalje-fotbollsarena-1

Foto: Assyriska FF

Föreningslivet är avgörande för att barn och unga ska kunna växa och inspireras i Södertälje. För väldigt många är det fotbollstränaren eller dansläraren som är den positiva förebilden i barn och ungas liv. Forskningen är väldigt tydlig att en meningsfull fritid är den allra viktigaste skyddsfaktorn mot rekrytering till kriminella gäng.

Det är därför väldigt synd att Södertälje kommun inte lyckas nå ut till föreningslivet bättre. Tvåhundratusen kronor i kommunens hållbarhetsutskott har frusit inne för att kommunen inte lyckats nå ut till föreningarna och fått in tillräckligt många bra ansökningar. Det är ett tecken på att avståndet mellan kommunen och föreningslivet har blivit allt för långt. 

I kommunens värdegrund finns det skrivelser om att göra mer än förväntat och att sätta medborgaren först. Såna skrivelser får inte bara vara tomma ord utan måste faktiskt levas upp till. 

(Annonslänk)

På sista tiden har kommunens oförmåga att hjälpa och stötta föreningslivet aktualiserats av hur Assyriska FF har behandlats. Det är självklart att Assyriska måste betala tillbaka sina skulder till kommunen, men det måste vara på ett rimligt sätt. Idag engagerar föreningen hundratals barn och unga i Södertälje. Det vore mycket olyckligt om denna anrika förening tvingades gå på knäna för att kommunen inte är redo att göra mer än förväntat och anpassa avbetalningsplanen efter Assyriskas förutsättningar. 

”Kultur- och fritidsnämnden behöver ta sitt ansvar”

Kultur- och fritidsnämnden behöver ta sitt ansvar för att se till att föreningslivet får bra förutsättningar. Kommunen ska inte vara ett hinder utan ett stöd för föreningarna.

Problemen med dialog mellan kommunen och civilsamhället återfinns också i kommunens relationer med näringslivet. När Svenskt Näringsliv rankar kommunernas företagsklimat placeras Södertälje i bottenskiktet. En av de viktigaste förklaringarna till det är att Södertäljes företagare upplever stort missnöje med bristen på dialog och hörsamhet från kommunen.

Det är på tiden att Södertälje kommun gör upp med den osunda kulturen på stadshuset och att värdeorden om “Medborgaren först”, “Mer än förväntat” och “Respekt för individen” faktiskt levs upp till. 

Kommunen finns för invånarnas skull, inte tvärtom. 

Metin Hawsho (L),
gruppledare

Victor Zetterman (L),
ordförande

Läs även: DEBATT: Skilda världar och långt ifrån lika för alla

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 maj 2024 18:00
Senast uppdaterad: 14 maj 2024 16:14

Södertäljebon kammade hem pris i Yrkes-SM i Karlstad

SM

Lukas Mählkvist
Foto: WorldSkills Sweden/ Cc

Yrkes-SM i Karlstad har avslutats med en enastående framgång, där över 28 000 besökare vittnade om spännande tävlingar i 32 yrkesgrenar, och 190 unga talanger, däribland Södertäljebon Lukas Mähkvist, kämpade om de ärofyllda medaljerna.

Vi är oerhört nöjda över årets upplaga av Yrkes-SM som lockat besökare från hela landet, säger Jonas Carrass, projektledare för Yrkes-SM på WorldSkills Sweden.

(Annonslänk)

Under den tredagars långa tävlingen, som hölls på Tingvalla Sportcenter från 23 till 25 april, utmärkte sig 20-årige Lukas Mähkvist från Södertälje som tog hem en silvermedalj i maskinteknik.

Yrkes-SM, som är Sveriges största tävling i yrkesskicklighet för ungdomar, syftar till att höja attraktiviteten och statusen för yrkesutbildningar och öka medvetenheten om de karriärvägar som finns tillgängliga genom dessa utbildningar. Totalt delades 103 medaljer ut till skickliga ungdomar som nu har möjligheten att gå vidare till internationella tävlingar som Yrkes-EM och Yrkes-VM.

Yrkes-SM 2026 planeras redan och kommer att arrangeras på Stockholmsmässan i Älvsjö, där nya talanger får chansen att visa upp sina färdigheter och kämpa för ära och erkännande inom sina yrken.

– Tillsammans med Karlstads kommun, Region Värmland och alla andra medverkande har vi skapat ett rekordstort intresse kring tävlingen. Förhoppningsvis har vi inspirerat fler unga till att välja ett yrkesprogram när det är dags för gymnasieval, säger Jonas Carrass, projektledare för Yrkes-SM på WorldSkills Sweden, säger Jonas Carrass, WorldSkills Sweden.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 26 april 2024 06:30
Senast uppdaterad: 26 april 2024 10:40

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors