Företag i fokus:

Miranda Tibbling vinner sjätte raka världscupsguld

7C8C0DFA-99BA-4965-8163-1268164A2D09

Foto: Julien Blanc/Svenska Gymnastikförbundet

Miranda Tibbling från Järna befäster sin position som världens bästa i parkour genom att ta hem sitt sjätte raka världscupsguld. – Det är första tävlingen efter min meniskskada så jag var extra nervös, säger Miranda till Svenska Gymnastikförbundet.

Finalerna i damernas speed och herrarnas freestyle i Frankrike skulle ursprungligen ha avgjorts på lördagen, men på grund av stora förseningar sköts de upp till söndagen. Detta innebar att de svenska stjärnorna Miranda Tibbling och Elis Torhall fick ladda om mentalt för en förmiddagstävling – en utmaning de klarade med bravur.

(Annonslänk)

Dagen började med semifinalen i damernas speed, där Miranda, som nyligen återhämtat sig från en meniskskada, kvalificerade sig med tävlingens snabbaste tid. I semifinalen levererade hon återigen ett imponerande run och tog sig vidare till finalen. Trots en nervös start där Ella Bucio från Mexiko satte en snabb tid, lyckades Miranda avsluta starkt och tog hem guldet, trots en mindre vurpa precis innan mållinjen.

– Jag är jätteglad. Jag har varit väldigt nervös den här tävlingen faktiskt, det är första tävlingen efter min meniskskada så jag var extra nervös. Men det har varit jättekul att vara här, det är alltid jättebra publik här i Frankrike så det gav extra pepp. Det är såklart press att gå ut som favorit, det blir nästan jobbigare och jobbigare ju fler gånger det går bra, men jag försöker att tänka att så länge jag gör mitt bästa så spelar det ingen roll vad det blir för resultat, säger Miranda Tibbling.

Svenska stjärnorna Miranda Tibbling och Elis Torhall.
Foto: Julien Blanc/Svenska Gymnastikförbundet

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 maj 2024 16:00
Senast uppdaterad: 14 maj 2024 14:40

DEBATT: NPF-anpassa våra skolor i större utsträckning

Anna Syr

Anna Syrjänen. Gruppledare, Kristdemokraterna. Foto: Liza Simonsson

Svar på insändare: Lärandet får inte anpassas bort

Jag minns min skolgång på 90-talet. Även om den ägde rum i Finland och inte i Sverige så finns det både likheter och skillnader. Jag tänker ofta på de mer utmanande eleverna i klassrummet, som de stökiga killarna.

Jag tänker på en tjej med en fysisk funktionsnedsättning, som tvingades gå runt skolbyggnaden under varje idrottslektion. Jag tänker också på mig själv, som hade svårt att somna på nätterna och fick rådet att sjunga godnatt visor i mitt huvud för att hitta lugn.

Jag behövde mer stöd och hjälp än bara enkla råd från min lärare. Satu, som var tvungen att promenera runt skolbyggnaden, krävde mer meningsfulla och anpassade idrottslektioner, medan de stökiga killarna var i behov av ett individuellt anpassat stöd för sin skolgång.

”Det finns mycket från min skoltid som jag önskar att vi hade kvar idag”

Liberalernas Metin Hawsho längtar i ett inlägg efter bättre eller kanske svunna tider. Det finns mycket från min skoltid som jag önskar att vi hade kvar idag, till exempel disciplin och respekt för läraren. Men det jag är glad över nu är att vi ser varje individ och gör anpassningar för att varje unikt barn ska få det stöd det behöver. Att arbeta enskilt med en vuxen i ett separat rum är en anpassning. Att gå till biblioteket i mindre grupper är en annan. Det känns som att Hawsho blandar ihop äpplen och päron när han identifierar just ”anpassningar” som ett problem, när problemet egentligen ligger någon annanstans.

(Annonslänk)

Jag tycker inte att vi gör tillräckligt idag, utan måste satsa på anpassningar i större utsträckning. Kristdemokraterna anser att alla skolor i Södertälje bör vara anpassade för NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). En NPF-anpassad skola innebär bland annat att man inte behöver ha en specifik diagnos för att få tillgång till olika hjälpmedel och att alla som arbetar på skolan har goda kunskaper om NPF.

Att vara inriktad mot NPF handlar om att tänka om och använda resurserna på bästa möjliga sätt. Här är bemötande och förståelse nyckelbegrepp. Fysiska anpassningar i klassrummet kan vara ergonomiska stolar med fjädring, justerbara ståbord, avskärmade arbetsplatser och inbjudande säckstolar. Lärare på en NPF-anpassad skola har generellt en väl synlig lektionsplan på tavlan, där syftet med varje uppgift förklaras, inklusive tydlig inledning, avslutning och redovisning av arbetsområdet.

Vad är det egentligen i ovannämnda anpassningar som ”anpassar bort” lärandet enligt Liberalerna?

Anna Syrjänen
Gruppledare, Kristdemokraterna

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 februari 2024 13:37
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

SSK i stor sorg – Juniortränare avliden

SSK

Foto: Södertälje SK

SSK:s juniortränare André Kallenberg har oväntat gått bort. Hans bortgång har satt klubben i stor sorg.

SSK befinner sig i djup sorg efter den plötsliga bortgången av deras juniortränare André Kallenberg, som oväntat avled under måndagskvällen.

Kallenberg, som var känd för sin djupa kunskap inom ishockey, var mer än bara en tränare. Han var en inspirationskälla och engagerad mentor för både spelare och sina tränarkollegor. Hans dedikation till sporten och sitt lag har gjort ett bestående intryck som kommer att hedras och minnas lång tid framöver.

”Hans passion för sporten och engagemang för sitt lag kommer att leva vidare i våra minnen. Våra tankar går till Andrés familj och anhöriga. Vila i frid André.”, skriver klubben på sin hemsida.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 februari 2024 08:04
Senast uppdaterad: 8 februari 2024 08:04

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors