Företag i fokus:

Telge Bostäders dåliga ekonomi är självförvållad

Granberg

Joakim Granberg, Realistpartiet 

Läser i LT 5/1 att Telgebostäders ekonomi inte går ihop, man lägger en stor del av skulden på de ökade byggkostnaderna. 

Materialkostnaderna har ökat kraftigt de senaste 2 åren, men vid en nybyggnation så består den totala kostnaden endast till ca 30% av materialkostnader, övriga ca 70% är arbetskostnader för byggnation och projektering.

Vid byggnation av höghuset i Grusåsen ”Stockholmsberget” blev Skanskas projekteringskostnader så höga att totalpriset för byggnationen blev så dyr att Telgebostäder tvingades ta ut Södertäljes högsta hyror för att få ekonomin att gå ihop, resultatet blev att många bostäder länge stod tomma.

En annan anmärkningsvärd strategi var att man inte nyttjade det statliga investeringsstödet som hade givit ca 70 miljoner till projektet, det hade visserligen tvingat bolaget att hålla en lägre hyresnivå, ca 4 200 kr för en 1a på 35 kvm i stället för ca 7200 kr, det ville man inte utan valde i stället att lägga den självförvållade extrema byggkostnaden direkt på hyresgästerna. 

”Endast Skanska eller Peab som kvalificerar sig för att bygga åt de kommunala bolagen”

Vi ser historiskt samma problematik inom Telge fastigheter där man också envisas med att ställa så höga omsättningskrav och övrigt knepiga krav likställt med att piska egen rygg då det i slutändan ofta endast blir Skanska eller Peab som kvalificerar sig för att bygga åt de kommunala bolagen, och projekteringskostnaderna blir därefter = Extremt höga!

Ett tydligt och färskt exempel är byggnationen av Bårsta fritidsgård,
enligt upphandlingens resultat så var det endast ett enda bolag som överlevde kravställningarna för att bygga fritidsgården – SKANSKA, inget annat byggbolag klarar av att bygga just denna fritidsgård är slutsatsen Telge drar.

Resultatet är att nu bygger Skanska sannolikt Europas dyraste fritidsgård per kvm, kostanden blir minst 83 000 kr per kvm vilket totalt landar på minst 100 miljoner kronor för fritidsgården. Telge fastigheter resonerar på samma vis som Telge bostäder, man ser inte den extrema byggkostnaden som något problem, utan man lägger kostnaden helt enkelt på hyresgästen, som i det här fallet är kultur och fritid som nu ska betala över 500 000 kr per månad i hyra, det är hutlöst. 

Man kan i sammanhanget lägga till att Telge fastigheter även lagt över 100 miljoner på ”gjuteriet” och nu när grafikens hus inte ska betala hyran (vilket vi fattade för flera år sedan) så lägger man även den hyran på kultur och fritid som har så höga hyreskostnader att det drabbar hela verksamheten!

”786 bostäder i Hovsjö såldes till bekanta 55 miljoner kronor billigare”

Telgebostäder borde genom åren ha lärt sig läxan, man blev blåsta av Skanska i ”Fornhöjdsskandalen” 2018 då budgeten drog över med nära en kvarts miljard, och när man inte blir blåst så säljer man dessutom ut sina fastigheter till REA priser och försämrar bolagets ekonomi ytterligare.

786 bostäder i Hovsjö såldes till bekanta 55 miljoner kronor billigare än vad ett stort bostadsbolag ville betala, sedan hemligstämplade man affären.
Och som inte det vore nog så sålde man ut 124 radhus för 723 000 kr styck, radhusen som sedan kunde säljas vidare för ca 2 miljoner kronor styck, i ett svep så hade Telgebostäder givit bort en bra bit över 110 miljoner kronor!

Revisionsrapport påpekade sedan att om man vill hålla god ekonomi i ett bostadsbolag så bör man ta marknadspriser när man säljer bostäder, inte slumpa bort dem till kompisar! 

Krister Mellström är nu VD för båda bolagen, vi hoppas att han tagit lärdom av tidigare haverier och misstag så att bättring sker, lycka till!

Joakim Granberg,
Realistpartiet 

Läs även: – Kommunen sålde Hovsjö för underpris – 55 miljoner kronor billigare till Månsbro

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 15 januari 2024 12:14
Senast uppdaterad: 15 januari 2024 12:21

Fastighetsägare vinner strid mot kommunen

Sodertalje-kommun-scaled-1

Foto: Alexander Isa

En fastighetsägare i Södertälje har vunnit en rättslig strid motSödertälje kommun gällande en komplementbyggnad, vilket innebär att det tidigare kommunala beslutet nu upphävs.

I en nyligen avslutad rättsprocess har Länsstyrelsen upphävt ett beslut från Stadsbyggnadsnämnden i Södertälje kommun som berörde en komplementbyggnad på en fastighet i Brunnsängsområdet.

(Annonslänk)

Det initiala beslutet, daterat 26 september 2023, krävde att fastighetsägarna skulle avlägsna en komplementbyggnad och förenade detta med ett böter. Fastighetsägarna överklagade, vilket resulterade i att Länsstyrelsen granskade ärendet noggrant.

Länsstyrelsen identifierade flera brister i kommunens hantering, bland annat en otydlighet om vem av de två fastighetsägarna föreläggandet riktades mot. Denna brist på precision, särskilt när det gällde vitet, ansågs tillräcklig för att upphäva beslutet helt. Dessutom betonade Länsstyrelsen att den aktuella byggnaden var en bygglovsbefriad friggebod och inte hindrade allmänhetens användning av området, vilket var en av de punkter som fastighetsägarna hade framfört i sitt överklagande.

I april meddelade Länsstyrelsen sitt beslut att upphäva ett tidigare föreläggande från Södertälje kommun.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 08:30
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:49

Dödligt våld ökar – de flesta fall utanför kriminella miljöer

Polis-1

Arkivbild

Det dödligt våldet har ökat markant i Sverige. Men en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att två av tre fall av dödligt våld i Sverige sker utanför kriminella miljöer.

Enligt en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) sker två av tre fall av dödligt våld i Sverige utanför kriminella miljöer. Sverige har högre nivåer av dödligt våld mot unga män jämfört med övriga Europa, men lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen.

Dödligt våld i Sverige kan delas in i tre huvudkategorier: våld i kriminella miljöer, våld inom familjen (inklusive partnervåld) och våld i samband med spontanbråk och dispyter. Under perioden 2018–2021 utgjorde våld i kriminella miljöer den största kategorin, med cirka 34 procent av fallen, medan två tredjedelar av fallen inträffade i andra sammanhang.

(Annonslänk)

– En nästan lika stor kategori som dödligt våld i kriminell miljö är olika typer av spontana bråk och dispyter med dödlig utgång. Det kan uppstå till exempel i missbrukarkretsar men det kan också handla om konflikter kopplade till alkohol och nöjeslivet, ungdomsvåld eller svartsjukegräl. Omkring en fjärdedel är dödligt våld inom familjen, och då ingår även partnervåld i den kategorin, säger Klara Hradilova Selin, utredare, Brå, i ett pressmeddelande.

Dödligt våld mot unga män i åldern 15–29 år har ökat markant i Sverige, främst på grund av dödsskjutningar i kriminella miljöer. År 2021 var nivån för dödligt våld mot unga män 42 avlidna per miljon invånare, jämfört med 28 per miljon i Europa.

Sex av tio kvinnor som dödades i Sverige under perioden 2018–2021 föll offer för sina nuvarande eller tidigare partners. Sverige har dock lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen jämfört med Europa i stort, med 2,9 avlidna per miljon invånare i Sverige mot 6 per miljon i Europa år 2021.

Medan dödligt våld i kriminella miljöer har ökat, har andra kategorier av dödligt våld haft varierande trender. Dödligt partnervåld minskade under andra hälften av 2000-talet och stabiliserades under 2010-talet. Under mitten av 2010-talet noterades en uppgång i dödligt våld vid spontanbråk och dispyter, som därefter legat på en högre stabil nivå.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 05:00
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors