Företag i fokus:

DEBATT: Varför begränsar skolcheferna demokratin i Södertälje?

Södertälje kommun

Foto: Alexander Isa

”Södertälje hade år 2022 näst lägst valdeltagande i hela landet i riksdagsvalet. Denna trend måste brytas.”, skriver debattörerna.

Vi som skriver denna insändare har alla ett engagemang i ett politiskt ungdomsförbund. Vi ansvarar för våra lokalföreningar och engagerar oss, i olika utsträckning, på distriktsnivå Distriktet och distriktets föreningar välkomnas återkommande till Storstockholms gymnasieskolor.

Skolkampanjer är vår vanligaste aktivitet och kan vara, om inte första steget in i ett politiskt engagemang, ett utmärkt tillfälle för elever att samhällsorientera sig. Södertäljes ungdomsförbund får dock fortsatt, som uttryckt i Länstidningens reportage från 2022, “kalla handen” av skolcheferna.

”Argumentet om eventuell konflikt är rakt av spekulativ och är otillräcklig för att rättfärdiga vårt utestängande.”

Vi har svårt att förstå detta. Argumentet om att det är en fråga om ordningen på skolan och att den riskerar äventyras vid oenigheter ideologiskt eller i enskilda sakfrågor. Vi har under det gångna året kampanjat, på avstånd, utanför Södertäljes gymnasieskolor och kan vittna om att ovanstående argument saknar exempel. De som, i kylan, tagit sin tid att prata med oss har alla varit trevliga. Det kan, kära skolchefer, vara så enkelt som att folk, i en tillräckligt hög utsträckning, faktiskt kan bete sig och respektera det demokratiska samtalet. Argumentet om eventuell konflikt är rakt av spekulativ och är otillräcklig för att rättfärdiga vårt utestängande.

Södertälje hade år 2022 näst lägst valdeltagande i hela landet i riksdagsvalet. Denna trend måste brytas. Södertälje behöver bli en stad där fler utövar sin demokratiska rätt. Valåret 2026 kommer elever som för närvarande går på gymnasiet vara röstberättigade. En andel av eleverna kommer även att redan nu i vår kunna rösta i det osynliga valet, EU-valet. Ungdomsförbunden har ett ansvar att möta sina jämnåriga och diskutera, informera, samt uppmuntra politiskt engagemang – kanske till och med erbjuda väg in för de som vill.

Södertälje är den fjärde största kommunen i Stockholms län, men hör sett till antalet kampanjer till bland länets sämsta. Detta är en direkt konsekvens av det förbud som finns mot att arrangera kampanjer på Södertäljes gymnasieskolor. Med skolchefernas nuvarande bemötande omöjliggörs dessa viktiga, demokratiska möten.

Södertäljemajoritetens ungdomsförbund vill, i och med ovanstående, ställa en retorisk fråga. Vill Södertäljes skolchefer bära ansvaret för det tvinande utövandet av demokrati i Södertälje? Om inte vädjar vi er till att tänka om och varmt välkomna politiska ungdomsförbund in på den skola ni ansvarar för.

Idun Fogelqvist
Grön Ungdom Södertälje

Svante Spåman
Ordförande MUF Södertälje

Fredrik Schmiterlöw
Vice ordförande MUF Södertälje

Maria Shamon
SSU Södertälje

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Fastighetsägare vinner strid mot kommunen

Sodertalje-kommun-scaled-1

Foto: Alexander Isa

En fastighetsägare i Södertälje har vunnit en rättslig strid motSödertälje kommun gällande en komplementbyggnad, vilket innebär att det tidigare kommunala beslutet nu upphävs.

I en nyligen avslutad rättsprocess har Länsstyrelsen upphävt ett beslut från Stadsbyggnadsnämnden i Södertälje kommun som berörde en komplementbyggnad på en fastighet i Brunnsängsområdet.

(Annonslänk)

Det initiala beslutet, daterat 26 september 2023, krävde att fastighetsägarna skulle avlägsna en komplementbyggnad och förenade detta med ett böter. Fastighetsägarna överklagade, vilket resulterade i att Länsstyrelsen granskade ärendet noggrant.

Länsstyrelsen identifierade flera brister i kommunens hantering, bland annat en otydlighet om vem av de två fastighetsägarna föreläggandet riktades mot. Denna brist på precision, särskilt när det gällde vitet, ansågs tillräcklig för att upphäva beslutet helt. Dessutom betonade Länsstyrelsen att den aktuella byggnaden var en bygglovsbefriad friggebod och inte hindrade allmänhetens användning av området, vilket var en av de punkter som fastighetsägarna hade framfört i sitt överklagande.

I april meddelade Länsstyrelsen sitt beslut att upphäva ett tidigare föreläggande från Södertälje kommun.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 08:30
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:49

Dödligt våld ökar – de flesta fall utanför kriminella miljöer

Polis-1

Arkivbild

Det dödligt våldet har ökat markant i Sverige. Men en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att två av tre fall av dödligt våld i Sverige sker utanför kriminella miljöer.

Enligt en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) sker två av tre fall av dödligt våld i Sverige utanför kriminella miljöer. Sverige har högre nivåer av dödligt våld mot unga män jämfört med övriga Europa, men lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen.

Dödligt våld i Sverige kan delas in i tre huvudkategorier: våld i kriminella miljöer, våld inom familjen (inklusive partnervåld) och våld i samband med spontanbråk och dispyter. Under perioden 2018–2021 utgjorde våld i kriminella miljöer den största kategorin, med cirka 34 procent av fallen, medan två tredjedelar av fallen inträffade i andra sammanhang.

(Annonslänk)

– En nästan lika stor kategori som dödligt våld i kriminell miljö är olika typer av spontana bråk och dispyter med dödlig utgång. Det kan uppstå till exempel i missbrukarkretsar men det kan också handla om konflikter kopplade till alkohol och nöjeslivet, ungdomsvåld eller svartsjukegräl. Omkring en fjärdedel är dödligt våld inom familjen, och då ingår även partnervåld i den kategorin, säger Klara Hradilova Selin, utredare, Brå, i ett pressmeddelande.

Dödligt våld mot unga män i åldern 15–29 år har ökat markant i Sverige, främst på grund av dödsskjutningar i kriminella miljöer. År 2021 var nivån för dödligt våld mot unga män 42 avlidna per miljon invånare, jämfört med 28 per miljon i Europa.

Sex av tio kvinnor som dödades i Sverige under perioden 2018–2021 föll offer för sina nuvarande eller tidigare partners. Sverige har dock lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen jämfört med Europa i stort, med 2,9 avlidna per miljon invånare i Sverige mot 6 per miljon i Europa år 2021.

Medan dödligt våld i kriminella miljöer har ökat, har andra kategorier av dödligt våld haft varierande trender. Dödligt partnervåld minskade under andra hälften av 2000-talet och stabiliserades under 2010-talet. Under mitten av 2010-talet noterades en uppgång i dödligt våld vid spontanbråk och dispyter, som därefter legat på en högre stabil nivå.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 05:00
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors