Företag i fokus:

Här är arkitektvinnaren för Lunakvarteret

ab43b6e0b9406f34_800x800ar

Segraren ”Himlen är vårt tak”.
Foto: Södertälje kommun

Våren 2023 inleddes en arkitekttävling som ska utgöra grunden för detaljplanen av Lunakvarteren. Nu har vinnaren korats.

(Annonslänk)

Södertälje stadskärna står inför en spännande utveckling. Tävlingen, som inleddes våren 2023 och lockade flera kreativa förslag med målet att återuppliva och förnya stadens hjärta.

Efter en noggrann granskning av flera tävlingsbidrag, bland annat ”Flätan”, ”Det sammanvävda Luna” och ”Vid samma bord”, utsågs ”Himlen är vårt tak” till segrare. En jury bestående av representanter från Telge Fastigheter, Södertälje kommun och Sveriges Arkitekter, bedömde förslagen baserat på uppsatta kriterier. Det vinnande bidraget ska nu ligga till grund för den nya detaljplanen för Lunakvarteret och kommer att implementeras av Telge Fastigheter, antingen i sin helhet eller delvis.

– Vi är otroligt stolta och glada över att få förtroendet att utveckla ett av Södertäljes mest välkända kvarter, säger Mårten Leringe, partner och arkitekt för CF Möller, till Södertälje kommun.

En modern vision för Södertälje.

Presentationen av det vinnande bidraget ägde rum under tisdagen, inför ögonen på flera representanter från kommunen. ”Himlen är vårt tak” lovar en omvandling till en modern och attraktiv stadskärna där människor vill spendera sin tid.

– Transformationen av Lunakvarteren är ett ambitiöst och framtidsinriktat projekt med höga ambitioner för att skapa trivsel för både människor och vårt klimat. Här kombineras varsamt rivande med byggnation som har låg klimatpåverkan. Vår förhoppning är att transformationen av Luna kan bli en förebild för andra städer i Sverige och Skandinavien, säger Mårten Leringe.

Foto: Södertälje kommun

Detaljerade planer för ”Himlen är vårt tak” avslöjar en noggrant genomtänkt design som inte bara berikar den lokala miljön utan även bidrar till stadens övergripande estetik. Konceptet inkluderar innovativ dagsljusföring, strategisk fördelning av olika verksamheter och välplanerade entréer och orienteringar. Dess unika diagonalaxel skapar en överblick som sträcker sig bortom kvarterets gränser, och förslagets hantering av områdets nivåskillnader tros kunna skapa långsiktigt värde för Södertälje.

Arkitekturen, som kännetecknas av en avvägd skala och känslig gestaltning, utlovar att bli en kvalitetshöjare för staden, ge Lunakvarteren en distinkt karaktär och identitet, och framförallt, skapa en plats där Södertäljeborna vill vara.

Foto: Södertälje kommun

Juryns motivering:
Det vinnande bidraget ”Himlen är vårt tak” övertygar genom sättet att sortera och välja åtgärder som skapar värde. Det gäller för landskapet, staden, kvarteret och människorna som ska vistas här. De genomtänkta lösningarna berikar omgivningen i alla riktningar. Förslaget bedöms mycket övertygande med vacker dagsljusföring, olika verksamheters fördelning och placering, samt hur entréer utformas och orienteras.

Man kan dra nytta av nivåskillnaderna, vilket ger högt långsiktigt värde genom de förutsättningar som strukturen skapar. Här ser vi attraktiva och inbjudande platser och en arkitektur som formas med avvägd skala samt inkännande gestaltning som kan tillföra staden stora kvaliteter och ge Luna stark karaktär och identitet.

BILDEXTRA – Se samtliga tävlingsbidrag

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 26 mars 2024 20:00
Senast uppdaterad: 26 mars 2024 23:42

Fastighetsägare vinner strid mot kommunen

Sodertalje-kommun-scaled-1

Foto: Alexander Isa

En fastighetsägare i Södertälje har vunnit en rättslig strid motSödertälje kommun gällande en komplementbyggnad, vilket innebär att det tidigare kommunala beslutet nu upphävs.

I en nyligen avslutad rättsprocess har Länsstyrelsen upphävt ett beslut från Stadsbyggnadsnämnden i Södertälje kommun som berörde en komplementbyggnad på en fastighet i Brunnsängsområdet.

(Annonslänk)

Det initiala beslutet, daterat 26 september 2023, krävde att fastighetsägarna skulle avlägsna en komplementbyggnad och förenade detta med ett böter. Fastighetsägarna överklagade, vilket resulterade i att Länsstyrelsen granskade ärendet noggrant.

Länsstyrelsen identifierade flera brister i kommunens hantering, bland annat en otydlighet om vem av de två fastighetsägarna föreläggandet riktades mot. Denna brist på precision, särskilt när det gällde vitet, ansågs tillräcklig för att upphäva beslutet helt. Dessutom betonade Länsstyrelsen att den aktuella byggnaden var en bygglovsbefriad friggebod och inte hindrade allmänhetens användning av området, vilket var en av de punkter som fastighetsägarna hade framfört i sitt överklagande.

I april meddelade Länsstyrelsen sitt beslut att upphäva ett tidigare föreläggande från Södertälje kommun.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 08:30
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:49

Dödligt våld ökar – de flesta fall utanför kriminella miljöer

Polis-1

Arkivbild

Det dödligt våldet har ökat markant i Sverige. Men en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att två av tre fall av dödligt våld i Sverige sker utanför kriminella miljöer.

Enligt en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) sker två av tre fall av dödligt våld i Sverige utanför kriminella miljöer. Sverige har högre nivåer av dödligt våld mot unga män jämfört med övriga Europa, men lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen.

Dödligt våld i Sverige kan delas in i tre huvudkategorier: våld i kriminella miljöer, våld inom familjen (inklusive partnervåld) och våld i samband med spontanbråk och dispyter. Under perioden 2018–2021 utgjorde våld i kriminella miljöer den största kategorin, med cirka 34 procent av fallen, medan två tredjedelar av fallen inträffade i andra sammanhang.

(Annonslänk)

– En nästan lika stor kategori som dödligt våld i kriminell miljö är olika typer av spontana bråk och dispyter med dödlig utgång. Det kan uppstå till exempel i missbrukarkretsar men det kan också handla om konflikter kopplade till alkohol och nöjeslivet, ungdomsvåld eller svartsjukegräl. Omkring en fjärdedel är dödligt våld inom familjen, och då ingår även partnervåld i den kategorin, säger Klara Hradilova Selin, utredare, Brå, i ett pressmeddelande.

Dödligt våld mot unga män i åldern 15–29 år har ökat markant i Sverige, främst på grund av dödsskjutningar i kriminella miljöer. År 2021 var nivån för dödligt våld mot unga män 42 avlidna per miljon invånare, jämfört med 28 per miljon i Europa.

Sex av tio kvinnor som dödades i Sverige under perioden 2018–2021 föll offer för sina nuvarande eller tidigare partners. Sverige har dock lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen jämfört med Europa i stort, med 2,9 avlidna per miljon invånare i Sverige mot 6 per miljon i Europa år 2021.

Medan dödligt våld i kriminella miljöer har ökat, har andra kategorier av dödligt våld haft varierande trender. Dödligt partnervåld minskade under andra hälften av 2000-talet och stabiliserades under 2010-talet. Under mitten av 2010-talet noterades en uppgång i dödligt våld vid spontanbråk och dispyter, som därefter legat på en högre stabil nivå.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 05:00
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors