Företag i fokus:

INSÄNDARE: En täljebos syn på Hjälmsättra 1:3s utveckling

Skärmavbild 2024-04-15 kl. 10.19.33

Bild/Illustration: Södertälje kommun

HSB planerar att bygga höghus och radhus på Hjälmsättra 1:3, ett område kännetecknat av naturmark med lantlig karaktär, omgiven av skog och småhusbebyggelse. Området, beläget vid Tallbystrands naturreservat är en del av den gröna korridoren till Bornsjön och Storstockholms reservvattentäkt, vilket är kritiskt för regionens ekologi.

Alla samfällighetsföreningar i området, vilket innefattar mer än 1500 boende i viksberg/viksäter uppvaktade politiken, Buller (S), där föreningarna, alla med olika ingångsvinklar ändå framförde den gemensamma synen att man ville behålla den lummiga och lantliga bebyggelsekaraktären med mycket hög social sammanhållning och att området är viktigt naturmässigt.

  • Men, lyssnar politikerna? Knappast, man går på HSB´s idéer och inte lokalsamhällets.
    Inte nog med det man gör en detaljplan som är så generös att förutom höghusen vet ingen vad som ska byggas radhus, parhus eller villor? Spelar väl ingen roll HSB får göra som de vill, det anser politikerna.

Referensbilder

Miljöpåverkan och ekonomiska konsekvenser:
Grundvattnet, som ligger nära ytan, kräver specialtillstånd och kostsamma lösningar för vatten och avlopp, inklusive specialtillverkade pumpstationer med anläggningar under grundvattennivån. Dessutom är området en del av Bornsjöns vattenskyddsområde, skylten som talar om det går inte att missa. Kostnaderna för att bygga ut vatten och avlopp överstiger vida anslutningsavgifterna men kostnaden får telgeborna betala, inte HSB det har politikerna bestämt.

När vi pratar om miljö får vi inte glömma den elektromagnetiska strålningen från luftledningar som passerar genom områdets nordöstra hörn. Kanske en 170Kw ledning i framtiden. Det gör inget HSB får som de vill bygg så nära man får tycker politikerna.

”HSB bygger bort och politikerna betalar HSB 400.000kr för det.”

Biologisk mångfald:
Förutom att de vattenhål som frekvent används av både älg, vildsvin, rådjur och allt småvilt som finns kommer reduceras till en spillra, försvinner områden som är hem för flera skyddade arter, bland dessa finns den Större vattensalamandern, Kungsfågeln, Gröngölingen och svamparten Tallticka. Dessa arter är redan känsliga för habitatförlust och för att få bygga ska arterna flytta på sig. Politikernas brist på hänsyn till dessa arter är alarmerande. För att HSB i huvud taget ska kunna bygga måste långtgående skyddsåtgärder och framtida uppföljningsprogram hanteras, det har Länsstyrelsen bestämt, men får HSB stå för fiolerna? Nej det får vi södertäljebor bekosta för all framtid, det har politikerna bestämt.

(Annonslänk)

Nej HSB ska betala så lite som möjligt och Södertäljeborna ska bli glada för vi ska få förbättrad tillgängligheten till Talbyskogens naturreservat, vi ska få 10 parkeringsplatser för att få besöka den fina naturen som HSB bygger bort och politikerna betalar HSB 400 000kr för det.

Sammanfattning:
Detta scenario väcker frågor om varför politikerna ställer upp på HSBs önskan om exploatering på bekostnad av både den biologiska mångfalden och Södertäljebornas ekonomi.
Är det så här Södertäljes politiker hanterar våra skattemedel?
Varför ställer sig politikerna bakom ett projekt som tydligt underminerar både miljömässig hållbarhet och ekonomisk sans? Varför subventioneras ett stort byggbolags vinster på bekostnad av Södertäljebornas vilja, ekonomi och hälsa?

I slutändan måste vi fråga oss – för vems skull bygger vi i vår kommun? Och till vilket pris?

/ Täljebo

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 15 april 2024 00:05
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Fastighetsägare vinner strid mot kommunen

Sodertalje-kommun-scaled-1

Foto: Alexander Isa

En fastighetsägare i Södertälje har vunnit en rättslig strid motSödertälje kommun gällande en komplementbyggnad, vilket innebär att det tidigare kommunala beslutet nu upphävs.

I en nyligen avslutad rättsprocess har Länsstyrelsen upphävt ett beslut från Stadsbyggnadsnämnden i Södertälje kommun som berörde en komplementbyggnad på en fastighet i Brunnsängsområdet.

(Annonslänk)

Det initiala beslutet, daterat 26 september 2023, krävde att fastighetsägarna skulle avlägsna en komplementbyggnad och förenade detta med ett böter. Fastighetsägarna överklagade, vilket resulterade i att Länsstyrelsen granskade ärendet noggrant.

Länsstyrelsen identifierade flera brister i kommunens hantering, bland annat en otydlighet om vem av de två fastighetsägarna föreläggandet riktades mot. Denna brist på precision, särskilt när det gällde vitet, ansågs tillräcklig för att upphäva beslutet helt. Dessutom betonade Länsstyrelsen att den aktuella byggnaden var en bygglovsbefriad friggebod och inte hindrade allmänhetens användning av området, vilket var en av de punkter som fastighetsägarna hade framfört i sitt överklagande.

I april meddelade Länsstyrelsen sitt beslut att upphäva ett tidigare föreläggande från Södertälje kommun.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 08:30
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:49

Dödligt våld ökar – de flesta fall utanför kriminella miljöer

Polis-1

Arkivbild

Det dödligt våldet har ökat markant i Sverige. Men en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att två av tre fall av dödligt våld i Sverige sker utanför kriminella miljöer.

Enligt en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) sker två av tre fall av dödligt våld i Sverige utanför kriminella miljöer. Sverige har högre nivåer av dödligt våld mot unga män jämfört med övriga Europa, men lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen.

Dödligt våld i Sverige kan delas in i tre huvudkategorier: våld i kriminella miljöer, våld inom familjen (inklusive partnervåld) och våld i samband med spontanbråk och dispyter. Under perioden 2018–2021 utgjorde våld i kriminella miljöer den största kategorin, med cirka 34 procent av fallen, medan två tredjedelar av fallen inträffade i andra sammanhang.

(Annonslänk)

– En nästan lika stor kategori som dödligt våld i kriminell miljö är olika typer av spontana bråk och dispyter med dödlig utgång. Det kan uppstå till exempel i missbrukarkretsar men det kan också handla om konflikter kopplade till alkohol och nöjeslivet, ungdomsvåld eller svartsjukegräl. Omkring en fjärdedel är dödligt våld inom familjen, och då ingår även partnervåld i den kategorin, säger Klara Hradilova Selin, utredare, Brå, i ett pressmeddelande.

Dödligt våld mot unga män i åldern 15–29 år har ökat markant i Sverige, främst på grund av dödsskjutningar i kriminella miljöer. År 2021 var nivån för dödligt våld mot unga män 42 avlidna per miljon invånare, jämfört med 28 per miljon i Europa.

Sex av tio kvinnor som dödades i Sverige under perioden 2018–2021 föll offer för sina nuvarande eller tidigare partners. Sverige har dock lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen jämfört med Europa i stort, med 2,9 avlidna per miljon invånare i Sverige mot 6 per miljon i Europa år 2021.

Medan dödligt våld i kriminella miljöer har ökat, har andra kategorier av dödligt våld haft varierande trender. Dödligt partnervåld minskade under andra hälften av 2000-talet och stabiliserades under 2010-talet. Under mitten av 2010-talet noterades en uppgång i dödligt våld vid spontanbråk och dispyter, som därefter legat på en högre stabil nivå.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 05:00
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors