Företag i fokus:

Öppet brev till Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson

2022_06_thorwald-scaled

Karl-Petter Thorwaldsson. Bild: Creative Commons.

Visst bryr du dig om Sveriges stadskärnor?

Vi är 46 centrumorganisationer runt om i Sverige som undrar vad du känner för Sveriges stadskärnor?

Visst bryr du dig om att den lokala handeln bidrar till Sveriges skatteintäkter? Att antalet arbetstillfällen i stadskärnorna blir fler om du väljer det lokala.

Som näringsminister vet du att det är skatteintäkter som betalar barns skolgång, omsorg, sjukvård och att det planteras blommor i en park nära dig.

Visst bryr du dig om den expertis som personal i butik, frisersalong, restaurang eller på ett hotell erbjuder? Den personliga servicen som knyter samman människor och skapar upplevelser som handel via nätet inte förmår.

Visst bryr du dig om känslan av att klämma och känna på en produkt? Och få med den hem på en gång. I rätt storlek, utan långa och onödiga transporter. Visst uppskattar du dofterna från bagerierna. Alla event som fyller stadskärnorna. Att du kan känna trygghet för att det är människor i rörelse.

Visst bryr du dig om att stadskärnan är den mest demokratiska mötesplatsen i våra städer där alla är välkomna? Där möten sker med människor som du inte alls hade tänkt att möta; ni sprang bara på varandra.

Visst bryr du dig om att stadskärnan fungerar som en ekonomisk motor och dess betydelse för tillväxt, innovation och välfärd som driver städer och Sverige framåt?

Aljoša Lagumdžija, VD, Södertälje City i öppet brev till näringsministern.

Eftersom det är du som har det yttersta ansvaret för vad som händer med våra stadskärnor, så vi vill gärna se att du engagerar dig och agerar i frågan.

Vi skulle vilja att du lyfter frågan på nationell nivå, etablerar en ansvarig minister för levande stadskärnor, samlar stadskärnans aktörer och inleder en dialog. Detta för att få en samlad bild av den komplexa frågan om Sveriges stadskärnors framtida funktion och innehåll.

Om vi hjälps åt kan vi öka momsintäkterna genom att handla och uppleva lokalt. Vi skapar tryggare städer och platser genom att öka närvaron av människor i det  offentliga rummet.

Tillsammans kan vi skapa attraktiva och hållbara stadskärnor.

Men ingen puls utan din!

Med vänliga hälsningar, Arbetsgruppen för Nationella kampanjen INGEN PULS UTAN DIN!

Björn Bergman, VD, Svenska Stadskärnor
Aljoša Lagumdžija, VD, Södertälje City
Lena Dalerup, VD, Innerstaden Göteborg
Markus Pallvid, Centrumutvecklare, City Trollhättan
Stina Storm, VD, NKPG City i Samverkan AB

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 juni 2022 00:00
Senast uppdaterad: 11 juni 2022 00:00

Fastighetsägare vinner strid mot kommunen

Sodertalje-kommun-scaled-1

Foto: Alexander Isa

En fastighetsägare i Södertälje har vunnit en rättslig strid motSödertälje kommun gällande en komplementbyggnad, vilket innebär att det tidigare kommunala beslutet nu upphävs.

I en nyligen avslutad rättsprocess har Länsstyrelsen upphävt ett beslut från Stadsbyggnadsnämnden i Södertälje kommun som berörde en komplementbyggnad på en fastighet i Brunnsängsområdet.

(Annonslänk)

Det initiala beslutet, daterat 26 september 2023, krävde att fastighetsägarna skulle avlägsna en komplementbyggnad och förenade detta med ett böter. Fastighetsägarna överklagade, vilket resulterade i att Länsstyrelsen granskade ärendet noggrant.

Länsstyrelsen identifierade flera brister i kommunens hantering, bland annat en otydlighet om vem av de två fastighetsägarna föreläggandet riktades mot. Denna brist på precision, särskilt när det gällde vitet, ansågs tillräcklig för att upphäva beslutet helt. Dessutom betonade Länsstyrelsen att den aktuella byggnaden var en bygglovsbefriad friggebod och inte hindrade allmänhetens användning av området, vilket var en av de punkter som fastighetsägarna hade framfört i sitt överklagande.

I april meddelade Länsstyrelsen sitt beslut att upphäva ett tidigare föreläggande från Södertälje kommun.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 08:30
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:49

Dödligt våld ökar – de flesta fall utanför kriminella miljöer

Polis-1

Arkivbild

Det dödligt våldet har ökat markant i Sverige. Men en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att två av tre fall av dödligt våld i Sverige sker utanför kriminella miljöer.

Enligt en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) sker två av tre fall av dödligt våld i Sverige utanför kriminella miljöer. Sverige har högre nivåer av dödligt våld mot unga män jämfört med övriga Europa, men lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen.

Dödligt våld i Sverige kan delas in i tre huvudkategorier: våld i kriminella miljöer, våld inom familjen (inklusive partnervåld) och våld i samband med spontanbråk och dispyter. Under perioden 2018–2021 utgjorde våld i kriminella miljöer den största kategorin, med cirka 34 procent av fallen, medan två tredjedelar av fallen inträffade i andra sammanhang.

(Annonslänk)

– En nästan lika stor kategori som dödligt våld i kriminell miljö är olika typer av spontana bråk och dispyter med dödlig utgång. Det kan uppstå till exempel i missbrukarkretsar men det kan också handla om konflikter kopplade till alkohol och nöjeslivet, ungdomsvåld eller svartsjukegräl. Omkring en fjärdedel är dödligt våld inom familjen, och då ingår även partnervåld i den kategorin, säger Klara Hradilova Selin, utredare, Brå, i ett pressmeddelande.

Dödligt våld mot unga män i åldern 15–29 år har ökat markant i Sverige, främst på grund av dödsskjutningar i kriminella miljöer. År 2021 var nivån för dödligt våld mot unga män 42 avlidna per miljon invånare, jämfört med 28 per miljon i Europa.

Sex av tio kvinnor som dödades i Sverige under perioden 2018–2021 föll offer för sina nuvarande eller tidigare partners. Sverige har dock lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen jämfört med Europa i stort, med 2,9 avlidna per miljon invånare i Sverige mot 6 per miljon i Europa år 2021.

Medan dödligt våld i kriminella miljöer har ökat, har andra kategorier av dödligt våld haft varierande trender. Dödligt partnervåld minskade under andra hälften av 2000-talet och stabiliserades under 2010-talet. Under mitten av 2010-talet noterades en uppgång i dödligt våld vid spontanbråk och dispyter, som därefter legat på en högre stabil nivå.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 05:00
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors