Företag i fokus:

Liberalerna: Nu krävs historisk försvarssatsning

2022_03_AE1DA5E9-B966-46B1-AC95-32D357FD3538

Metin Hawsho gruppledare för (L) i Södertälje och partiledaren Nyamko Sabuni. Foto: Privat.

Rysslands angrepp betyder att en ny era har inletts i Europas historia. Sverige måste genomföra den största och snabbaste upprustningen i modern tid.

Det handlar om att försvara vår frihet och vår framtid som liberal demokrati.

Vi är djupt imponerade av det ukrainska folkets kamp för självständighet och frihet. Ryssland har inte bara attackerat Ukraina utan också hela den europeiska säkerhetsordningen. Ukrainas sak är vår. Nu måste vi stödja Ukraina och sätta stenhårda sanktioner mot Ryssland.

Det har dröjt alldeles för länge för många att inse vilken aggressiv regim som styr i Ryssland. Liberalerna var det parti som tidigast insåg faran och har i många år försökt vända nedrustningen. Vi måste genomföra den största och snabbaste upprustningen av vårt försvar.

Därför lägger Liberalerna fram förslaget att Sverige ska använda 2 procent av BNP till försvaret redan 2024. Risken för krig i Sverige har ökat. Det finns inte utrymme för naivitet eller neutralitet.

·  Sverige måste följa Tyskland – nå två procent av BNP i försvarsanslag 2024 för att uppfylla Natos krav.

·  Satsa 15 ytterligare miljarder till försvaret 2023 samt 30 ytterligare miljarder 2024.  Tillskottet kommer att öka svensk försvarsförmåga, signalera beslutsamhet om vårt försvar av landet och lägga grunden för en svensk Nato-ansökan.

·   Använd beredskapskrediten för materielköp här och nu. På så sätt kan Försvarsmakten skyndsamt utrustas med materiel som behövs. Det kan exempelvis röra sig om inköp av ammunition, personlig utrustning, drönare och materiel till beredskapslager.

·  Sök medlemskap i försvarsalliansen Nato. Säkerhet byggs bäst tillsammans med andra demokratier. Den ryska aggressionen visar att ett sådant arbete och gemensamma försvarsgarantier behövs.

Mycket talar för att vi går en säkerhetspolitiskt mörk tid till mötes. Den ryska regimen under president Vladimir Putin utgör ett allt större hot mot Europa, såväl militärt som genom försöken att splittra EU-länderna med desinformation och cyberkrigföring.

Nu krävs en helt ny helhetssyn på säkerhet där vi värnar tryggheten vid våra gränser såväl som inom våra samhällen. Sverige måste höja kunskapen och det folkliga engagemanget för landets säkerhet.

Vi behöver en ökad känsla av samhörighet och vilja att ställa upp för vårt gemensamma samhälle, oavsett var man kommer ifrån eller ens sociala omständigheter. Tillsammans kan vi värna vår frihet och vår framtid.

Metin Hawsho (L), gruppledare
Sandro Banovac (L), toppkandidat
Ida Banovac (L), toppkandidat
Victor Zetterman (L), toppkandidat

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 15 mars 2022 00:00
Senast uppdaterad: 15 mars 2022 00:00

Fastighetsägare vinner strid mot kommunen

Sodertalje-kommun-scaled-1

Foto: Alexander Isa

En fastighetsägare i Södertälje har vunnit en rättslig strid motSödertälje kommun gällande en komplementbyggnad, vilket innebär att det tidigare kommunala beslutet nu upphävs.

I en nyligen avslutad rättsprocess har Länsstyrelsen upphävt ett beslut från Stadsbyggnadsnämnden i Södertälje kommun som berörde en komplementbyggnad på en fastighet i Brunnsängsområdet.

(Annonslänk)

Det initiala beslutet, daterat 26 september 2023, krävde att fastighetsägarna skulle avlägsna en komplementbyggnad och förenade detta med ett böter. Fastighetsägarna överklagade, vilket resulterade i att Länsstyrelsen granskade ärendet noggrant.

Länsstyrelsen identifierade flera brister i kommunens hantering, bland annat en otydlighet om vem av de två fastighetsägarna föreläggandet riktades mot. Denna brist på precision, särskilt när det gällde vitet, ansågs tillräcklig för att upphäva beslutet helt. Dessutom betonade Länsstyrelsen att den aktuella byggnaden var en bygglovsbefriad friggebod och inte hindrade allmänhetens användning av området, vilket var en av de punkter som fastighetsägarna hade framfört i sitt överklagande.

I april meddelade Länsstyrelsen sitt beslut att upphäva ett tidigare föreläggande från Södertälje kommun.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 08:30
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:49

Dödligt våld ökar – de flesta fall utanför kriminella miljöer

Polis-1

Arkivbild

Det dödligt våldet har ökat markant i Sverige. Men en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att två av tre fall av dödligt våld i Sverige sker utanför kriminella miljöer.

Enligt en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) sker två av tre fall av dödligt våld i Sverige utanför kriminella miljöer. Sverige har högre nivåer av dödligt våld mot unga män jämfört med övriga Europa, men lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen.

Dödligt våld i Sverige kan delas in i tre huvudkategorier: våld i kriminella miljöer, våld inom familjen (inklusive partnervåld) och våld i samband med spontanbråk och dispyter. Under perioden 2018–2021 utgjorde våld i kriminella miljöer den största kategorin, med cirka 34 procent av fallen, medan två tredjedelar av fallen inträffade i andra sammanhang.

(Annonslänk)

– En nästan lika stor kategori som dödligt våld i kriminell miljö är olika typer av spontana bråk och dispyter med dödlig utgång. Det kan uppstå till exempel i missbrukarkretsar men det kan också handla om konflikter kopplade till alkohol och nöjeslivet, ungdomsvåld eller svartsjukegräl. Omkring en fjärdedel är dödligt våld inom familjen, och då ingår även partnervåld i den kategorin, säger Klara Hradilova Selin, utredare, Brå, i ett pressmeddelande.

Dödligt våld mot unga män i åldern 15–29 år har ökat markant i Sverige, främst på grund av dödsskjutningar i kriminella miljöer. År 2021 var nivån för dödligt våld mot unga män 42 avlidna per miljon invånare, jämfört med 28 per miljon i Europa.

Sex av tio kvinnor som dödades i Sverige under perioden 2018–2021 föll offer för sina nuvarande eller tidigare partners. Sverige har dock lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen jämfört med Europa i stort, med 2,9 avlidna per miljon invånare i Sverige mot 6 per miljon i Europa år 2021.

Medan dödligt våld i kriminella miljöer har ökat, har andra kategorier av dödligt våld haft varierande trender. Dödligt partnervåld minskade under andra hälften av 2000-talet och stabiliserades under 2010-talet. Under mitten av 2010-talet noterades en uppgång i dödligt våld vid spontanbråk och dispyter, som därefter legat på en högre stabil nivå.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 05:00
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors