Företag i fokus:

Besvikelse och frustration över planer på nedläggning av finskaklasser ”Oerhört viktigt att klasserna inte läggs ner”

Stålhamraskolan. Bild: Södertälje kommun.

Ett möte mellan föräldrar, rektor, lärare och representanter från utbildningskontoret hölls den 24 maj där kommunen skulle presentera hur undervisningen på Stålhamraskolan skulle gå till. Men enligt Jenna Laakso, förälder på Stålhamraskolan, var mötet inte alls tillfredställande.

– Det var så mycket som vi inte fick svar på, inte alls ett tillfredställande möte, berättar hon för Telgenytt.

Frågan handläggs som, redovisning av beslutsunderlaget för nedläggning, i utbildningsnämnden, den 17:e juni av ansvariga politiker som sammanträder och diskutera frågan.
Beslut har ännu inte fattats, men det har skapat frustration och känsla av hjälplöshet från föräldrarnas sida som anser att det inte gått rätt till.

– Det har inte gått rätt till enligt minoritetslagen. Det har hållits ett samråd, men inte för alla sverigefinländare som detta kan tänkas beröra och varken vi eller barnen har fått inflytande i frågan. Vi ska vara delaktiga i frågan, men vi har haft svårt att få svar från någon, varken skolan eller kommunen.

Realistpartiets ledamot, Harri Salminen, motsätter sig en nedläggning av Stålhamraskolans finska klasser och menar att ett stort misstag bågås om klasserna läggs ner.

– Finska språket skyddas både av minoritetslagen, språklagen och av olika konventioner. Jag gick själv i finsk skola i Göteborg en gång i tiden och det var helt avgörande för att jag inte tappade språket i unga år. Det är oerhört viktigt att klasserna blir kvar. Försvinner klasserna nu så lägger vi in en motion om återupprättande, säger Harri Salminen från Realistpartiet.

Det har hittills lyckas samla in över 600 namn för att behålla finskaklasserna och fler verkar ansluta sig. Södertälje ett finskt förvaltningsområde, vilket medför ytterligare skyldigheter att skydda språket menar Harri Salminen.

– Jag och andra föräldrar placerade våra barn på Stålhamraskolan, enbart på grund av finskaklasserna som erbjudits, säger Jenna till Telgenytt.

Telgenytt har varit i kontakt med Rekorn, Mete Nordin, på Stålhamraskolan och meddelar att de senaste åren funnits ett kraftigt vikande intresse för att gå i finsk klass.

– Ett samrådsmöte hölls den 24 maj med föräldrar, samordnare från finskförvaltning, lärare, skolledning, verksamhetschef från utbildningskontoret, media och kommunikations enheten deltog. Men inget beslut är fattat, detta fattas av nämnden, säger Meta Nordin till Telgenytt

Men föräldrar från Stålhamraskolan har andra uppfattningar.

– Jag inte tror att dom tar med några andra aspekter i beslutet. Enligt dom flesta så har rektorn den största delen i beslutet och sedan ska skolan bara få ok från nämnden, säger Jenna Laakso.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 juni 2021 00:00
Senast uppdaterad: 14 juni 2021 00:00

Fastighetsägare vinner strid mot kommunen

Sodertalje-kommun-scaled-1

Foto: Alexander Isa

En fastighetsägare i Södertälje har vunnit en rättslig strid motSödertälje kommun gällande en komplementbyggnad, vilket innebär att det tidigare kommunala beslutet nu upphävs.

I en nyligen avslutad rättsprocess har Länsstyrelsen upphävt ett beslut från Stadsbyggnadsnämnden i Södertälje kommun som berörde en komplementbyggnad på en fastighet i Brunnsängsområdet.

(Annonslänk)

Det initiala beslutet, daterat 26 september 2023, krävde att fastighetsägarna skulle avlägsna en komplementbyggnad och förenade detta med ett böter. Fastighetsägarna överklagade, vilket resulterade i att Länsstyrelsen granskade ärendet noggrant.

Länsstyrelsen identifierade flera brister i kommunens hantering, bland annat en otydlighet om vem av de två fastighetsägarna föreläggandet riktades mot. Denna brist på precision, särskilt när det gällde vitet, ansågs tillräcklig för att upphäva beslutet helt. Dessutom betonade Länsstyrelsen att den aktuella byggnaden var en bygglovsbefriad friggebod och inte hindrade allmänhetens användning av området, vilket var en av de punkter som fastighetsägarna hade framfört i sitt överklagande.

I april meddelade Länsstyrelsen sitt beslut att upphäva ett tidigare föreläggande från Södertälje kommun.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 08:30
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:49

Dödligt våld ökar – de flesta fall utanför kriminella miljöer

Polis-1

Arkivbild

Det dödligt våldet har ökat markant i Sverige. Men en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att två av tre fall av dödligt våld i Sverige sker utanför kriminella miljöer.

Enligt en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) sker två av tre fall av dödligt våld i Sverige utanför kriminella miljöer. Sverige har högre nivåer av dödligt våld mot unga män jämfört med övriga Europa, men lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen.

Dödligt våld i Sverige kan delas in i tre huvudkategorier: våld i kriminella miljöer, våld inom familjen (inklusive partnervåld) och våld i samband med spontanbråk och dispyter. Under perioden 2018–2021 utgjorde våld i kriminella miljöer den största kategorin, med cirka 34 procent av fallen, medan två tredjedelar av fallen inträffade i andra sammanhang.

(Annonslänk)

– En nästan lika stor kategori som dödligt våld i kriminell miljö är olika typer av spontana bråk och dispyter med dödlig utgång. Det kan uppstå till exempel i missbrukarkretsar men det kan också handla om konflikter kopplade till alkohol och nöjeslivet, ungdomsvåld eller svartsjukegräl. Omkring en fjärdedel är dödligt våld inom familjen, och då ingår även partnervåld i den kategorin, säger Klara Hradilova Selin, utredare, Brå, i ett pressmeddelande.

Dödligt våld mot unga män i åldern 15–29 år har ökat markant i Sverige, främst på grund av dödsskjutningar i kriminella miljöer. År 2021 var nivån för dödligt våld mot unga män 42 avlidna per miljon invånare, jämfört med 28 per miljon i Europa.

Sex av tio kvinnor som dödades i Sverige under perioden 2018–2021 föll offer för sina nuvarande eller tidigare partners. Sverige har dock lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen jämfört med Europa i stort, med 2,9 avlidna per miljon invånare i Sverige mot 6 per miljon i Europa år 2021.

Medan dödligt våld i kriminella miljöer har ökat, har andra kategorier av dödligt våld haft varierande trender. Dödligt partnervåld minskade under andra hälften av 2000-talet och stabiliserades under 2010-talet. Under mitten av 2010-talet noterades en uppgång i dödligt våld vid spontanbråk och dispyter, som därefter legat på en högre stabil nivå.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 05:00
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors