Företag i fokus:

Specialistgrupp ska vända våg av välfärdsbrott i Södertälje

Påstådda skilsmässor, felaktiga arbetstillstånd och oriktig folkbokföring. Södertälje är den kommun i Stockholms län där det begås flest brott mot välfärdssystemet per capita. En grupp ska nu bryta trenden där enorma summor hamnar i felaktiga händer.

Sedan i februari arbetar en grupp vid Stockholmspolisens bedrägerienhet strategiskt med brott mot välfärdssystemen. Efter en genomgång av vilka kommuner i regionen som stack ut gällande välfärdsbrott per capita så blev svaret Södertälje.

I nuläget arbetar gruppen, som nu ingår i Tore 3 vilket är den långsiktiga satsningen mot grov organiserad brottslighet i Södertälje, med cirka 100 förundersökningar gällande brott mot välfärdssystemet i Södertälje. Drygt 30 av dessa är utlagda på utredare. Många av utredningarna rör brott mot A-kassan, försäkringskassan, CSN eller studiefrämjandet. Brottslighet mot assistansersättningen fortsätter också, där de kriminella på kort tid gör stora ekonomiska vinster på sina upplägg som går ut på att överdriva assistansbehovet, utföra mindre assistans än vad man begärt ersättning för, alternativt inte utföra någon assistans över huvud taget.

– Syftet är inte enbart att bryta brottstrenden i kommunen utan att vi också ska vara brottsförebyggande och förändra beteenden, säger Per Wedsmark, förundersökningsledare vid välfärdsbrottsgruppen.

Nyligen dömdes en kvinna till fängelse i ett år och tre månader för grovt brott mot bidragsbrottslagen och stöld. Ett ärende som utretts av välfärdsbrottsgruppen.

Polispodden Stockholm om välfärdsbrottslighet

I Polispodden Stockholm om välfärdsbrott pratar Max Åkerwall, polischef i Södertälje, och Anna Flink, säkerhetschef Södertälje kommun, mer om det gemensamma arbetet för att motverka välfärdsbrott.

– När vi plötsligt pratar med varandra, delar lägesbild så kan vi göra gemenamma strategiska prioriteringar vilket ger effekter. En del handlar såklart om att få de här personerna lagförda, men det handlar också om att minska framtida utbetalningar och inte minst att vara transparenta med det arbete vi gör i ett brottsförebyggande perspektiv, säger Max Åkerwall.

Anna Flink tror att många kommunala verksamheter är lite oroliga för att ta kontakt med polisen, men hon menar att det är helt i onödan.

– Vi är ett exempel på att ett plus ett blir tre, jag kan varmt rekommendera andra kommuner att identifiera avvikelser och kontakta polisen, säger Anna Flink.

Hör hela podden om välfärdsbrott. Du får bland annat höra om vilka som är de vanligaste välfärdsbrotten i Södertälje, konkreta exempel på hur ett välvärdsbrottsupplägg ser ut och vad som krävs för att brotten ska kunna bekämpas.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 april 2021 00:00
Senast uppdaterad: 28 april 2021 00:00

Fastighetsägare vinner strid mot kommunen

Sodertalje-kommun-scaled-1

Foto: Alexander Isa

En fastighetsägare i Södertälje har vunnit en rättslig strid motSödertälje kommun gällande en komplementbyggnad, vilket innebär att det tidigare kommunala beslutet nu upphävs.

I en nyligen avslutad rättsprocess har Länsstyrelsen upphävt ett beslut från Stadsbyggnadsnämnden i Södertälje kommun som berörde en komplementbyggnad på en fastighet i Brunnsängsområdet.

(Annonslänk)

Det initiala beslutet, daterat 26 september 2023, krävde att fastighetsägarna skulle avlägsna en komplementbyggnad och förenade detta med ett böter. Fastighetsägarna överklagade, vilket resulterade i att Länsstyrelsen granskade ärendet noggrant.

Länsstyrelsen identifierade flera brister i kommunens hantering, bland annat en otydlighet om vem av de två fastighetsägarna föreläggandet riktades mot. Denna brist på precision, särskilt när det gällde vitet, ansågs tillräcklig för att upphäva beslutet helt. Dessutom betonade Länsstyrelsen att den aktuella byggnaden var en bygglovsbefriad friggebod och inte hindrade allmänhetens användning av området, vilket var en av de punkter som fastighetsägarna hade framfört i sitt överklagande.

I april meddelade Länsstyrelsen sitt beslut att upphäva ett tidigare föreläggande från Södertälje kommun.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 08:30
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:49

Dödligt våld ökar – de flesta fall utanför kriminella miljöer

Polis-1

Arkivbild

Det dödligt våldet har ökat markant i Sverige. Men en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att två av tre fall av dödligt våld i Sverige sker utanför kriminella miljöer.

Enligt en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) sker två av tre fall av dödligt våld i Sverige utanför kriminella miljöer. Sverige har högre nivåer av dödligt våld mot unga män jämfört med övriga Europa, men lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen.

Dödligt våld i Sverige kan delas in i tre huvudkategorier: våld i kriminella miljöer, våld inom familjen (inklusive partnervåld) och våld i samband med spontanbråk och dispyter. Under perioden 2018–2021 utgjorde våld i kriminella miljöer den största kategorin, med cirka 34 procent av fallen, medan två tredjedelar av fallen inträffade i andra sammanhang.

(Annonslänk)

– En nästan lika stor kategori som dödligt våld i kriminell miljö är olika typer av spontana bråk och dispyter med dödlig utgång. Det kan uppstå till exempel i missbrukarkretsar men det kan också handla om konflikter kopplade till alkohol och nöjeslivet, ungdomsvåld eller svartsjukegräl. Omkring en fjärdedel är dödligt våld inom familjen, och då ingår även partnervåld i den kategorin, säger Klara Hradilova Selin, utredare, Brå, i ett pressmeddelande.

Dödligt våld mot unga män i åldern 15–29 år har ökat markant i Sverige, främst på grund av dödsskjutningar i kriminella miljöer. År 2021 var nivån för dödligt våld mot unga män 42 avlidna per miljon invånare, jämfört med 28 per miljon i Europa.

Sex av tio kvinnor som dödades i Sverige under perioden 2018–2021 föll offer för sina nuvarande eller tidigare partners. Sverige har dock lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen jämfört med Europa i stort, med 2,9 avlidna per miljon invånare i Sverige mot 6 per miljon i Europa år 2021.

Medan dödligt våld i kriminella miljöer har ökat, har andra kategorier av dödligt våld haft varierande trender. Dödligt partnervåld minskade under andra hälften av 2000-talet och stabiliserades under 2010-talet. Under mitten av 2010-talet noterades en uppgång i dödligt våld vid spontanbråk och dispyter, som därefter legat på en högre stabil nivå.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 05:00
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors