Företag i fokus:

SD: Är sakpolitik inte viktigare än godhetsignalering

Montage Alex Ataseven

Kristdemokraternas, David Winerdahl och SDs  Andreas Birgersson. Foto: Södertälje kommun/ Shamash Oyal.

Efter valet 2018 stod det klart att det fanns en chans till maktskifte i Södertälje. Dåvarande Alliansen bestående av M, KD, C och L kunde med stöd av SD och RP ta makten i Södertälje.

Då valde Centern och Kristdemokraterna att hellre samarbeta med Socialdemokraterna och Miljöpartiet än att få passivt stöd av Sverigedemokraterna.

De valde att godhetssignalera hellre än att få igenom sin egen politik. Efter detta val har väljarna varit ännu tydligare i sin vilja att få bort Socialdemokraterna från makten, både i riksdagen och i Södertälje. För nu behövs inte längre Centern för att få maktskifte, men Kristdemokraterna behövs.

En tolkning skulle vara att KD ökade lokalt för att på riksnivå är just nu M, KD och SD samarbete naturligt. Lokalt har det varit annorlunda. Men hur många av väljarna hade insikt i det?

KD i Södertälje gick framåt i valet med löften om mer trygghet, en bättre skola och värdigare äldreomsorg. I ett maktskifte med stöd av SD och RP skulle de kunna få igenom nästan alla sina förslag som de gått till val på. Kan de verkligen få igenom lika mycket eller ens en bråkdel i ett samarbete med Vänsterpartiet, där Socialdemokraterna och Miljöpartiet ingår?

Ett styre med en tydlig socialistisk och postmarxistisk inriktning? Är det verkligen det som väljarna röstade för när de röstade på Kristdemokraterna i Södertälje?

”Är det kanske så att David Winerdal inte tror på KD:s politik längre?”

Det är svårt att se David Winerdals ord som något annat än godhetssignalerande, sådant Annie Lööf har hållit på med nu i 4 år. Som hon också straffades för nu i valet om man ser till deras valresultat. Är det kanske så att David Winerdal inte tror på KD:s politik längre?

Styrande majoritet i Södertälje, MP, S, C, KD. Foto: Södertälje kommun.

Ser han hellre att vänsterpolitik fortsätter dominera Södertälje? Samma politik som har lett till den enorma segregation och gängvåld och kriminalitet som vi ser runt om kring oss i Sverige och i synnerhet Södertälje. Det var till exempel två skjutningar och en skadad, dagar innan valet.

För Sverigedemokraternas del anser vi inte att Socialdemokraterna är förmögna att lösa de problem de har orsakat i Södertälje, än mindre Vänsterpartiet. Vi tror inte heller att det är det väljarna vill. Socialdemokraterna och nästan alla partierna i det nuvarande styret förlorade mandat i valet.

”Väljarna har gett mandat för ett maktskifte.”

För oss är det sakpolitiken som har prioritet, inte vilka vi samarbetar med. Vi ser att väljarna har gett mandat för ett maktskifte. Vi är inställda på att stödja ett sådant. Nej det kommer inte vara helt passivt som vi kunde tänka oss i valet 2018. Vi vill ha inflytande och få igenom delar av vår politik. Vilket är naturligt för att stödja andra i att styra en kommun eller ett land.

För oss handlar det om vad våra väljare förväntar sig av oss. Vi vill se till att det mandat vi fick av våra väljare används på bästa sätt enligt vad de skulle vilja. Det anser vi vara vår uppgift som förtroendevalda politiker.

Andreas Birgersson (SD)
Gruppledare

Läs även: Stor kritik mot KD efter beskedet – ”Det här är ett svek”

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 september 2022 21:27
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:17

Fastighetsägare vinner strid mot kommunen

Sodertalje-kommun-scaled-1

Foto: Alexander Isa

En fastighetsägare i Södertälje har vunnit en rättslig strid motSödertälje kommun gällande en komplementbyggnad, vilket innebär att det tidigare kommunala beslutet nu upphävs.

I en nyligen avslutad rättsprocess har Länsstyrelsen upphävt ett beslut från Stadsbyggnadsnämnden i Södertälje kommun som berörde en komplementbyggnad på en fastighet i Brunnsängsområdet.

(Annonslänk)

Det initiala beslutet, daterat 26 september 2023, krävde att fastighetsägarna skulle avlägsna en komplementbyggnad och förenade detta med ett böter. Fastighetsägarna överklagade, vilket resulterade i att Länsstyrelsen granskade ärendet noggrant.

Länsstyrelsen identifierade flera brister i kommunens hantering, bland annat en otydlighet om vem av de två fastighetsägarna föreläggandet riktades mot. Denna brist på precision, särskilt när det gällde vitet, ansågs tillräcklig för att upphäva beslutet helt. Dessutom betonade Länsstyrelsen att den aktuella byggnaden var en bygglovsbefriad friggebod och inte hindrade allmänhetens användning av området, vilket var en av de punkter som fastighetsägarna hade framfört i sitt överklagande.

I april meddelade Länsstyrelsen sitt beslut att upphäva ett tidigare föreläggande från Södertälje kommun.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 08:30
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:49

Dödligt våld ökar – de flesta fall utanför kriminella miljöer

Polis-1

Arkivbild

Det dödligt våldet har ökat markant i Sverige. Men en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att två av tre fall av dödligt våld i Sverige sker utanför kriminella miljöer.

Enligt en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) sker två av tre fall av dödligt våld i Sverige utanför kriminella miljöer. Sverige har högre nivåer av dödligt våld mot unga män jämfört med övriga Europa, men lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen.

Dödligt våld i Sverige kan delas in i tre huvudkategorier: våld i kriminella miljöer, våld inom familjen (inklusive partnervåld) och våld i samband med spontanbråk och dispyter. Under perioden 2018–2021 utgjorde våld i kriminella miljöer den största kategorin, med cirka 34 procent av fallen, medan två tredjedelar av fallen inträffade i andra sammanhang.

(Annonslänk)

– En nästan lika stor kategori som dödligt våld i kriminell miljö är olika typer av spontana bråk och dispyter med dödlig utgång. Det kan uppstå till exempel i missbrukarkretsar men det kan också handla om konflikter kopplade till alkohol och nöjeslivet, ungdomsvåld eller svartsjukegräl. Omkring en fjärdedel är dödligt våld inom familjen, och då ingår även partnervåld i den kategorin, säger Klara Hradilova Selin, utredare, Brå, i ett pressmeddelande.

Dödligt våld mot unga män i åldern 15–29 år har ökat markant i Sverige, främst på grund av dödsskjutningar i kriminella miljöer. År 2021 var nivån för dödligt våld mot unga män 42 avlidna per miljon invånare, jämfört med 28 per miljon i Europa.

Sex av tio kvinnor som dödades i Sverige under perioden 2018–2021 föll offer för sina nuvarande eller tidigare partners. Sverige har dock lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen jämfört med Europa i stort, med 2,9 avlidna per miljon invånare i Sverige mot 6 per miljon i Europa år 2021.

Medan dödligt våld i kriminella miljöer har ökat, har andra kategorier av dödligt våld haft varierande trender. Dödligt partnervåld minskade under andra hälften av 2000-talet och stabiliserades under 2010-talet. Under mitten av 2010-talet noterades en uppgång i dödligt våld vid spontanbråk och dispyter, som därefter legat på en högre stabil nivå.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 05:00
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors