Företag i fokus:

Södertäljeborna mindre bra på att ansöka om bidrag

Södertälje kommun

Arkivbild

Vi alla har hört hur rika kommuner blir rikare, såsom rika människor blir rikare. Inget konstigt med det egentligen. Inte om den rika vet hur hen ska förvalta pengarna. Är det verkligen så?

Men det slår mig som en käftsmäll att Södertälje är den kommun som ligger under snittet och bland de sämsta i landet för att få bidrag för bl.a. laddstolpar. Laddstödet har som syfte att hjälpa de människor som vill satsa på att köra bränslefritt och med el. Värna om miljön i klimatfrågan men också för att värna om plånboken. Däremot vet jag inte om detta gäller idag med elpriser som rånar en. Suck.

Enligt statistik så har Danderyd kommun nyttjat laddstödet i större utsträckning, och fått nästan fyra gånger så mycket som hushållen i Södertälje. Vart är den rättvisa jämnfördelningen som Sverige så snyggt representerar i jantelagen. Vad handlar det om egentligen? Att Danderyd har förmågan att nästla sig in i systemet och kringgå det finstilta, eller beror det på något systematiskt? Oavsett är det oerhört trist läsning, att få veta det man i stort sett misstänker, men får det bekräftat. Svart på vitt.  

Det är oviktigt vad som försiggår i denna kommun i denna fråga såklart, visst finns det ett utvecklat våldsutövande i området, skjutvapenvåld och sju har dött i skottlossningar. En viktig poäng att ha i åtanke är att rika kommuner också har mycket problematik trots sin höga genomsnittliga inkomst som Newsworthy visar på.  

Laddstöd går till rika kommuner – Södertälje ligger under snittet. Foto: Santeri Viinamäki, WC

Södertälje som ligger under snittet är i en ändå bättre rang än grannkommunen Botkyrka. Botkyrka är enligt medierapportering också en drabbad kommun, med en hel del kriminalitet osv. Är det inte ”fattigare” kommuner ur Newsworthy aspekten, dvs. inkomstatistiken som faktiskt behöver laddstödet. I detta fall tänker man rika ska bli rikare, kunna spara och kunna planera framåt. Så himla skevt. Hur sker satsningarna och prioriteringarna blir min största fundering i detta.

Om det handlade om att Södertäljebor inte ansökte om laddstödet, så är det väl tråkigt att de inte varit mer engagerade i frågan. Om det handlar om att de inte ansökte. Varför inte?

Även om Södertälje varit sämre på att ansöka om laddstöd, så är det ändå mycket tråkigt att verksamheter som jobbar med miljöfrågor varit mer aktiva i frågan och inspirerat södertäljeborna till att vilja satsa på sig själva, sin framtid, sin ekonomi och en början med laddstolpar för att kunna ha eldrivna bilar.  

Text:

Helen Shabo

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 december 2022 15:01
Senast uppdaterad: 20 december 2022 15:01

Fastighetsägare vinner strid mot kommunen

Sodertalje-kommun-scaled-1

Foto: Alexander Isa

En fastighetsägare i Södertälje har vunnit en rättslig strid motSödertälje kommun gällande en komplementbyggnad, vilket innebär att det tidigare kommunala beslutet nu upphävs.

I en nyligen avslutad rättsprocess har Länsstyrelsen upphävt ett beslut från Stadsbyggnadsnämnden i Södertälje kommun som berörde en komplementbyggnad på en fastighet i Brunnsängsområdet.

(Annonslänk)

Det initiala beslutet, daterat 26 september 2023, krävde att fastighetsägarna skulle avlägsna en komplementbyggnad och förenade detta med ett böter. Fastighetsägarna överklagade, vilket resulterade i att Länsstyrelsen granskade ärendet noggrant.

Länsstyrelsen identifierade flera brister i kommunens hantering, bland annat en otydlighet om vem av de två fastighetsägarna föreläggandet riktades mot. Denna brist på precision, särskilt när det gällde vitet, ansågs tillräcklig för att upphäva beslutet helt. Dessutom betonade Länsstyrelsen att den aktuella byggnaden var en bygglovsbefriad friggebod och inte hindrade allmänhetens användning av området, vilket var en av de punkter som fastighetsägarna hade framfört i sitt överklagande.

I april meddelade Länsstyrelsen sitt beslut att upphäva ett tidigare föreläggande från Södertälje kommun.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 08:30
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:49

Dödligt våld ökar – de flesta fall utanför kriminella miljöer

Polis-1

Arkivbild

Det dödligt våldet har ökat markant i Sverige. Men en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att två av tre fall av dödligt våld i Sverige sker utanför kriminella miljöer.

Enligt en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) sker två av tre fall av dödligt våld i Sverige utanför kriminella miljöer. Sverige har högre nivåer av dödligt våld mot unga män jämfört med övriga Europa, men lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen.

Dödligt våld i Sverige kan delas in i tre huvudkategorier: våld i kriminella miljöer, våld inom familjen (inklusive partnervåld) och våld i samband med spontanbråk och dispyter. Under perioden 2018–2021 utgjorde våld i kriminella miljöer den största kategorin, med cirka 34 procent av fallen, medan två tredjedelar av fallen inträffade i andra sammanhang.

(Annonslänk)

– En nästan lika stor kategori som dödligt våld i kriminell miljö är olika typer av spontana bråk och dispyter med dödlig utgång. Det kan uppstå till exempel i missbrukarkretsar men det kan också handla om konflikter kopplade till alkohol och nöjeslivet, ungdomsvåld eller svartsjukegräl. Omkring en fjärdedel är dödligt våld inom familjen, och då ingår även partnervåld i den kategorin, säger Klara Hradilova Selin, utredare, Brå, i ett pressmeddelande.

Dödligt våld mot unga män i åldern 15–29 år har ökat markant i Sverige, främst på grund av dödsskjutningar i kriminella miljöer. År 2021 var nivån för dödligt våld mot unga män 42 avlidna per miljon invånare, jämfört med 28 per miljon i Europa.

Sex av tio kvinnor som dödades i Sverige under perioden 2018–2021 föll offer för sina nuvarande eller tidigare partners. Sverige har dock lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen jämfört med Europa i stort, med 2,9 avlidna per miljon invånare i Sverige mot 6 per miljon i Europa år 2021.

Medan dödligt våld i kriminella miljöer har ökat, har andra kategorier av dödligt våld haft varierande trender. Dödligt partnervåld minskade under andra hälften av 2000-talet och stabiliserades under 2010-talet. Under mitten av 2010-talet noterades en uppgång i dödligt våld vid spontanbråk och dispyter, som därefter legat på en högre stabil nivå.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 05:00
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors