Företag i fokus:

Bankerna måste ta ansvar när människor utsätts för bedrägerier

cecilia-tisell-konsumentverket1-1700x1319px

Konsumentombudsmannen Cecilia Tisell. Pressbild

Bara i år har uppskattningsvis 3 900 länsbor utsatts för bankbedrägerier. Hittills har drabbade oftast fått bära det ekonomiska ansvaret själva, medan bankerna har gått fria. Nya riktlinjer ger nu möjlighet att få tillbaka pengar, därför måste bankerna omedelbart börja ompröva tidigare beslut, skriver Konsumentombudsmannen Cecilia Tisell.

En våg av bedrägerier sköljer över landet och mest utsatta är de äldre. Bara hittills i år har över 17 000 bedrägerifall anmälts till polisen och besparingar på över 400 miljoner kronor har gått upp i rök. Om fallen fördelar sig jämnt i proportion till folkmängden innebär det 3 900 fall hittills i år bara i Stockholms län.

Bedragarna är oerhört skickliga i sin manipulation där de ömsom stressar, ömsom invaggar offret i falsk säkerhet. Den som ringer kan till exempel utge sig för att vara anställd vid bankens säkerhetsavdelning och uppmana sitt offer att snabbt lämna ut sina inloggningskoder för att skydda sina pengar.

Det skär i hjärtat att ta del av drabbade människors berättelser – om hur de har blivit skrämda och lurade av förslagna bedragare som ger sken av att vilja hjälpa till. Bedragarna lämnar i stället sina offer med tömda konton. Borta är pengarna, och borta är tilltron till banken, samhället och medmänniskorna.

Bankerna har hittills låtit människor som lurats av bedragare stå för hela förlusten själva. Men en vägledande dom i Högsta domstolen från i somras visar att bankerna ska ta större ansvar. Enligt domen krävs det betydligt mycket mer än enligt tidigare branschpraxis för att en kund som har lurats att lämna ut sina inloggningskoder ska anses ha agerat enligt den juridiska termen ”särskilt klandervärt”. I stället kan ett sådant beteende betraktas som ”grovt oaktsamt”. Kunden får då stå för 12 000 kronor i stället för hela det förlorade beloppet. Resten av förlusten ska banken stå för.

Allmänna reklamationsnämnden har anpassat sina prövningar i linje med HD:s dom. Det är glädjande för alla som drabbas framöver.

Bankerna måste nu, när det finns en vägledande dom för hur regelverket ska tolkas, pröva tidigare fall på nytt för att säkerställa att ingen drabbad konsument behöver bära ett större ekonomiskt ansvar än lagen säger.

Det är bortom all rimlighet att bankerna går fria medan enskilda individer tvingas ta hela ansvaret. Bankerna har drivit på digitaliseringen, som användningen av Bank-ID, utan att i samma takt utveckla skydd mot bedragare.

Min fråga till ledningarna vid Sveriges banker är därför: Vilken bank blir den första att ompröva beslut som fattats enligt tidigare branschpraxis och ge drabbade stockholmare pengarna tillbaka? I grunden är det en fråga om bankernas heder.

Cecilia Tisell
Konsumentombudsman och generaldirektör för Konsumentverket

Läs även: – Stängda bankkonton – Dra inte alla människor över en kam

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 januari 2023 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:16

Fastighetsägare vinner strid mot kommunen

Sodertalje-kommun-scaled-1

Foto: Alexander Isa

En fastighetsägare i Södertälje har vunnit en rättslig strid motSödertälje kommun gällande en komplementbyggnad, vilket innebär att det tidigare kommunala beslutet nu upphävs.

I en nyligen avslutad rättsprocess har Länsstyrelsen upphävt ett beslut från Stadsbyggnadsnämnden i Södertälje kommun som berörde en komplementbyggnad på en fastighet i Brunnsängsområdet.

(Annonslänk)

Det initiala beslutet, daterat 26 september 2023, krävde att fastighetsägarna skulle avlägsna en komplementbyggnad och förenade detta med ett böter. Fastighetsägarna överklagade, vilket resulterade i att Länsstyrelsen granskade ärendet noggrant.

Länsstyrelsen identifierade flera brister i kommunens hantering, bland annat en otydlighet om vem av de två fastighetsägarna föreläggandet riktades mot. Denna brist på precision, särskilt när det gällde vitet, ansågs tillräcklig för att upphäva beslutet helt. Dessutom betonade Länsstyrelsen att den aktuella byggnaden var en bygglovsbefriad friggebod och inte hindrade allmänhetens användning av området, vilket var en av de punkter som fastighetsägarna hade framfört i sitt överklagande.

I april meddelade Länsstyrelsen sitt beslut att upphäva ett tidigare föreläggande från Södertälje kommun.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 08:30
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:49

Dödligt våld ökar – de flesta fall utanför kriminella miljöer

Polis-1

Arkivbild

Det dödligt våldet har ökat markant i Sverige. Men en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att två av tre fall av dödligt våld i Sverige sker utanför kriminella miljöer.

Enligt en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) sker två av tre fall av dödligt våld i Sverige utanför kriminella miljöer. Sverige har högre nivåer av dödligt våld mot unga män jämfört med övriga Europa, men lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen.

Dödligt våld i Sverige kan delas in i tre huvudkategorier: våld i kriminella miljöer, våld inom familjen (inklusive partnervåld) och våld i samband med spontanbråk och dispyter. Under perioden 2018–2021 utgjorde våld i kriminella miljöer den största kategorin, med cirka 34 procent av fallen, medan två tredjedelar av fallen inträffade i andra sammanhang.

(Annonslänk)

– En nästan lika stor kategori som dödligt våld i kriminell miljö är olika typer av spontana bråk och dispyter med dödlig utgång. Det kan uppstå till exempel i missbrukarkretsar men det kan också handla om konflikter kopplade till alkohol och nöjeslivet, ungdomsvåld eller svartsjukegräl. Omkring en fjärdedel är dödligt våld inom familjen, och då ingår även partnervåld i den kategorin, säger Klara Hradilova Selin, utredare, Brå, i ett pressmeddelande.

Dödligt våld mot unga män i åldern 15–29 år har ökat markant i Sverige, främst på grund av dödsskjutningar i kriminella miljöer. År 2021 var nivån för dödligt våld mot unga män 42 avlidna per miljon invånare, jämfört med 28 per miljon i Europa.

Sex av tio kvinnor som dödades i Sverige under perioden 2018–2021 föll offer för sina nuvarande eller tidigare partners. Sverige har dock lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen jämfört med Europa i stort, med 2,9 avlidna per miljon invånare i Sverige mot 6 per miljon i Europa år 2021.

Medan dödligt våld i kriminella miljöer har ökat, har andra kategorier av dödligt våld haft varierande trender. Dödligt partnervåld minskade under andra hälften av 2000-talet och stabiliserades under 2010-talet. Under mitten av 2010-talet noterades en uppgång i dödligt våld vid spontanbråk och dispyter, som därefter legat på en högre stabil nivå.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 05:00
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors