Företag i fokus:

Nej Rosenberg (M), förbjud inte dubbdäck i centrum

Vinter

Arkivbild.

Kommunalrådet Alexander Rosenberg (M) beskriver hur han och den samlade majoriteten samtalar om att förbjuda dubbdäck i delar av kommunen. Förslaget pekar på bristande kreativitet, förefaller tondövt och rimmar illa med kommunens behov och anpassning till Södertäljes invånare.

I bästa fall kan ett dubbdäcksförbud utgöra ett irritationsmoment för befolkningen och i värsta fall rejält skada både Södertälje stadskärna såväl som landsbygden.

Det måste bli ett slut på politikers höftande av förslag och dekret. Kommer detta förslag rädda miljön? Med stor sannolikhet inte. Vad vi däremot vet med säkerhet, är att detta kommer få reella konsekvenser för människor här och nu. Exempelvis kommer det innebära oförutsägbara mängder av bilolyckor under vinterhalvåret – och i förlängningen person- och materialskador.

Förslaget framstår som ogenomtänkt och framrusat. Det är inte för intet vi undrar om det ligger en miljöpartistisk hund begraven i Moderaternas förslag. Det är en bisarr tanke att vissa politiker ska bestämma vilka som ska få åka på skattefinansierade vägar och inte. Vad ska de som bor på landsbygden göra? Alexander Rosenberg nämner att det är ”oklart” om dessa på landsbygden kommer undgå majoritetens tilltänkta förslag.

Dubbdäck sliter något mer på vägbanan, det stämmer, men fördelen av dubbdäck överväger nackdelarna. Dubbdäck ger avsevärt bättre grepp på isigt vägunderlag, både för trafikanten och de som kommer efter. I en artikel i Svenska Dagbladet framgår att dubbdäck inte helt och hållet kan avskaffas, med anledning av det skulle innebära för trafiksäkerheten. Vad vi kan identifiera som största boven i stället, är underlaget som vägarna byggs på. Genom att fokusera på att bygga bättre vägunderlag kan andelen uppslitna partiklar från vägarna minskas. Vilket skulle vara önskvärt, i stället för att med ett trubbigt politiskt verktyg försöka begränsa folkets rörelsefrihet i centrum och riskera deras säkerhet.

Kommunalrådet Alexander Rosenberg (M)

Låt oss i stället planera långsiktigt för att ersätta asfaltsvägar på de berörda vägarna där vi ser återkommande stor trafik. Birka- och Turingekorset skulle kunna renoveras, och ersätta asfalten med betongunderlag som är mer hållbart då det inte slits lika mycket – speciellt effektivt för tung trafik. Det går också att spola väglaget med speciella medel för att binda dammet på vägbanan. I centrum kan asfalten bytas ut mot gatsten som är mer hållbart och kräver mindre underhåll.

Det finns många åtgärder som går att påverka mängden PM10-partiklar på utsatta och centrala platser. Ett dubbdäcksförbud i centrum skulle bara bidra till den centrumdöd vi redan ser. Allt fler skulle i så fall välja att åka till andra platser i regionen som är mer tillgängliga och bilvänliga för att handla och uträtta sina ärenden.

Majoritetens övriga förslag på åtgärder är inte helt utan poänger. Det är en bra sak att plantera fler träd, speciellt i våra stadskärnor. Sverigedemokraterna håller med om att vi måste göra vårt yttersta för att se till att kommunen tar våra föroreningsproblem på allvar, och ser till att luften våra invånare och barn andas in är frisk och ren.

Södertälje ska satsa på ren luft och en hållbar stadskärna, men ett dubbdäcksförbud skulle vara kontraproduktivt. För de som testat att åka bil de senaste dagarna vet att dubbdäck är rent av en nödvändighet speciellt för dem som inte bor inne i centrum.

Joachim Hagström (SD)
andre vice ordförande tekniska nämnden

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 april 2023 05:00
Senast uppdaterad: 24 april 2023 13:27

Fastighetsägare vinner strid mot kommunen

Sodertalje-kommun-scaled-1

Foto: Alexander Isa

En fastighetsägare i Södertälje har vunnit en rättslig strid motSödertälje kommun gällande en komplementbyggnad, vilket innebär att det tidigare kommunala beslutet nu upphävs.

I en nyligen avslutad rättsprocess har Länsstyrelsen upphävt ett beslut från Stadsbyggnadsnämnden i Södertälje kommun som berörde en komplementbyggnad på en fastighet i Brunnsängsområdet.

(Annonslänk)

Det initiala beslutet, daterat 26 september 2023, krävde att fastighetsägarna skulle avlägsna en komplementbyggnad och förenade detta med ett böter. Fastighetsägarna överklagade, vilket resulterade i att Länsstyrelsen granskade ärendet noggrant.

Länsstyrelsen identifierade flera brister i kommunens hantering, bland annat en otydlighet om vem av de två fastighetsägarna föreläggandet riktades mot. Denna brist på precision, särskilt när det gällde vitet, ansågs tillräcklig för att upphäva beslutet helt. Dessutom betonade Länsstyrelsen att den aktuella byggnaden var en bygglovsbefriad friggebod och inte hindrade allmänhetens användning av området, vilket var en av de punkter som fastighetsägarna hade framfört i sitt överklagande.

I april meddelade Länsstyrelsen sitt beslut att upphäva ett tidigare föreläggande från Södertälje kommun.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 08:30
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:49

Dödligt våld ökar – de flesta fall utanför kriminella miljöer

Polis-1

Arkivbild

Det dödligt våldet har ökat markant i Sverige. Men en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att två av tre fall av dödligt våld i Sverige sker utanför kriminella miljöer.

Enligt en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) sker två av tre fall av dödligt våld i Sverige utanför kriminella miljöer. Sverige har högre nivåer av dödligt våld mot unga män jämfört med övriga Europa, men lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen.

Dödligt våld i Sverige kan delas in i tre huvudkategorier: våld i kriminella miljöer, våld inom familjen (inklusive partnervåld) och våld i samband med spontanbråk och dispyter. Under perioden 2018–2021 utgjorde våld i kriminella miljöer den största kategorin, med cirka 34 procent av fallen, medan två tredjedelar av fallen inträffade i andra sammanhang.

(Annonslänk)

– En nästan lika stor kategori som dödligt våld i kriminell miljö är olika typer av spontana bråk och dispyter med dödlig utgång. Det kan uppstå till exempel i missbrukarkretsar men det kan också handla om konflikter kopplade till alkohol och nöjeslivet, ungdomsvåld eller svartsjukegräl. Omkring en fjärdedel är dödligt våld inom familjen, och då ingår även partnervåld i den kategorin, säger Klara Hradilova Selin, utredare, Brå, i ett pressmeddelande.

Dödligt våld mot unga män i åldern 15–29 år har ökat markant i Sverige, främst på grund av dödsskjutningar i kriminella miljöer. År 2021 var nivån för dödligt våld mot unga män 42 avlidna per miljon invånare, jämfört med 28 per miljon i Europa.

Sex av tio kvinnor som dödades i Sverige under perioden 2018–2021 föll offer för sina nuvarande eller tidigare partners. Sverige har dock lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen jämfört med Europa i stort, med 2,9 avlidna per miljon invånare i Sverige mot 6 per miljon i Europa år 2021.

Medan dödligt våld i kriminella miljöer har ökat, har andra kategorier av dödligt våld haft varierande trender. Dödligt partnervåld minskade under andra hälften av 2000-talet och stabiliserades under 2010-talet. Under mitten av 2010-talet noterades en uppgång i dödligt våld vid spontanbråk och dispyter, som därefter legat på en högre stabil nivå.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 05:00
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors