Företag i fokus:

Liberalerna: Vi måste skydda förskolebarn från skärmhysteri

PIXNIO-Barn-iPad-skola

Foto: Poxnio

Det är ingen nyhet att digitaliseringen i den svenska skolan har gått för långt. Forskare varnar för att skärmtiden hindrar elevernas inlärning, samtidigt som lärare vittnar om att kostnaden för skärmarna gör så att det inte finns pengar över till riktiga läroböcker. Liberalerna agerar nu i regeringsställning för att motverka konsekvenserna av den massiva digitaliseringen i skolan.

Vad som däremot gått alltför ouppmärksammat är att den skärmhysteri som tidigare främst drabbade grund- och gymnasieskolan även fått konsekvenser för de allra yngsta barnen i den svenska förskolan. Socialdemokraterna och Miljöpartiet säkerställde det genom att ändra läroplanen, så att det är obligatoriskt för förskolor att låta de små barnen använda skärmar.

Det kommer Liberalerna nu att sätta stopp för.

Liberalerna Johan Pehrson, partiledare, och gruppledaren i Södertälje, Metin Hawsho

Självklart kan digitaliseringen ha fördelar. För oss är det samtidigt lika självklart att det även kan finnas nackdelar. Så verkar särskilt vara fallet i skolan, och inte minst i förskolan. En avhandling visar exempelvis att surfplattor och appar allt mer har kommit att ersätta traditionella aktiviteter, som exempelvis bokläsning och lek, i förskolan. Det räcker inte att begränsa innehållet i surfplattorna till pedagogiska appar – samma forskare fann att barnen har svårt att ta sig till innehållet i dem.

”Barn har svårare att förstå vad som sker på en skärm än i verkligheten”

Även experter från Karolinska Institutet och Lunds universitet har tidigare konstaterat att barn har svårare att förstå vad som sker på en skärm än i verkligheten. I studier kopplas mycket skärmtid till sämre språkutveckling. Skärmtiden kan på så sätt kopplas till försämrad inlärning, försenad språkutveckling eller förvärrade koncentrationssvårigheter. 

Utifrån barnens utveckling och inlärning tyder även mycket på skärmtid är närmast motsatsen till undervisningstid – ju mer av den, desto sämre utveckling för barnet. Det är det främsta skälet till att Liberalerna nu tar flera initiativ för att freda de små barnen från digitaliseringsexperimentet i förskolan. Barn har pedagogiska behov av stimulans och ska inte kidnappas för skärmindustrins vinstjakt.

Johan Pehrson, Liberalerna
Partiledare & arbetsmarknadsminister

Metin Hawsho(L)
Gruppledare Södertälje

Läs även: DEBATT: Kunskapsbrist när elever förlitar sig på teknologin

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 5 juli 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:15

Fastighetsägare vinner strid mot kommunen

Sodertalje-kommun-scaled-1

Foto: Alexander Isa

En fastighetsägare i Södertälje har vunnit en rättslig strid motSödertälje kommun gällande en komplementbyggnad, vilket innebär att det tidigare kommunala beslutet nu upphävs.

I en nyligen avslutad rättsprocess har Länsstyrelsen upphävt ett beslut från Stadsbyggnadsnämnden i Södertälje kommun som berörde en komplementbyggnad på en fastighet i Brunnsängsområdet.

(Annonslänk)

Det initiala beslutet, daterat 26 september 2023, krävde att fastighetsägarna skulle avlägsna en komplementbyggnad och förenade detta med ett böter. Fastighetsägarna överklagade, vilket resulterade i att Länsstyrelsen granskade ärendet noggrant.

Länsstyrelsen identifierade flera brister i kommunens hantering, bland annat en otydlighet om vem av de två fastighetsägarna föreläggandet riktades mot. Denna brist på precision, särskilt när det gällde vitet, ansågs tillräcklig för att upphäva beslutet helt. Dessutom betonade Länsstyrelsen att den aktuella byggnaden var en bygglovsbefriad friggebod och inte hindrade allmänhetens användning av området, vilket var en av de punkter som fastighetsägarna hade framfört i sitt överklagande.

I april meddelade Länsstyrelsen sitt beslut att upphäva ett tidigare föreläggande från Södertälje kommun.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 08:30
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:49

Dödligt våld ökar – de flesta fall utanför kriminella miljöer

Polis-1

Arkivbild

Det dödligt våldet har ökat markant i Sverige. Men en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att två av tre fall av dödligt våld i Sverige sker utanför kriminella miljöer.

Enligt en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) sker två av tre fall av dödligt våld i Sverige utanför kriminella miljöer. Sverige har högre nivåer av dödligt våld mot unga män jämfört med övriga Europa, men lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen.

Dödligt våld i Sverige kan delas in i tre huvudkategorier: våld i kriminella miljöer, våld inom familjen (inklusive partnervåld) och våld i samband med spontanbråk och dispyter. Under perioden 2018–2021 utgjorde våld i kriminella miljöer den största kategorin, med cirka 34 procent av fallen, medan två tredjedelar av fallen inträffade i andra sammanhang.

(Annonslänk)

– En nästan lika stor kategori som dödligt våld i kriminell miljö är olika typer av spontana bråk och dispyter med dödlig utgång. Det kan uppstå till exempel i missbrukarkretsar men det kan också handla om konflikter kopplade till alkohol och nöjeslivet, ungdomsvåld eller svartsjukegräl. Omkring en fjärdedel är dödligt våld inom familjen, och då ingår även partnervåld i den kategorin, säger Klara Hradilova Selin, utredare, Brå, i ett pressmeddelande.

Dödligt våld mot unga män i åldern 15–29 år har ökat markant i Sverige, främst på grund av dödsskjutningar i kriminella miljöer. År 2021 var nivån för dödligt våld mot unga män 42 avlidna per miljon invånare, jämfört med 28 per miljon i Europa.

Sex av tio kvinnor som dödades i Sverige under perioden 2018–2021 föll offer för sina nuvarande eller tidigare partners. Sverige har dock lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen jämfört med Europa i stort, med 2,9 avlidna per miljon invånare i Sverige mot 6 per miljon i Europa år 2021.

Medan dödligt våld i kriminella miljöer har ökat, har andra kategorier av dödligt våld haft varierande trender. Dödligt partnervåld minskade under andra hälften av 2000-talet och stabiliserades under 2010-talet. Under mitten av 2010-talet noterades en uppgång i dödligt våld vid spontanbråk och dispyter, som därefter legat på en högre stabil nivå.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 05:00
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors