Företag i fokus:

DEBATT: Kommunrankningen är en skam som kräver handling

Anna Syr.

Kristemokraternas gruppledare, Anna Syrjänen.

I den senaste näringslivsmätningen hamnar Södertälje kommun bland de sämsta i landet. Det är en återkommande brist på service, bemötande och en byråkratisk handläggning av stöd och service till företag i kommunen. Detta utgör ett hinder för företag som vill utvecklas och expandera, och det försvårar etablering av nya aktörer som kan skapa arbetstillfällen.

Vår kommun har den högsta arbetslösheten i länet och lider av utanförskap och otrygghet. Att ha fler välmående företag skulle bidra till fler jobb och ökade skatteintäkter, vilket i sin tur skulle göra fler invånare självförsörjande och minska antalet personer som är beroende av bidrag.

Den senaste rapporten från Svenskt Näringsliv placerar vår kommun på oroande plats 241 – den klart sämsta rankningen hittills. Det är hög tid att ta itu med detta uttalade problem och göra allt som krävs för att förbättra vårt företagsklimat.

Under flera år har Södertälje legat i bottenträsket, och varje år har vi hoppats på förbättringar. Dessvärre har det blivit sämre istället för bättre. Vi befinner oss nu på en plats som ingen kommun bör vara stolt över. För att förstå allvaret i situationen måste vi titta närmare på vad den här rankningen egentligen innebär.

”Det är en skam för vår kommun och något som vi måste ta på allvar”

Rankningen baseras på en analys av 18 olika faktorer som påverkar företagsklimatet i våra kommuner. Visst har vi sett positiva förändringar på vissa områden, som politikernas attityder till företagande och tillgången till kompetens. Men det är uppenbart att vi har mycket arbete framför oss på övriga områden.

Det mest oroande är brottsligheten och otryggheten. Under rubriken ”Påverkan av brottslighet/otrygghet” har vi tappat hela fem placeringar och är nu rankade sämst i landet, på plats 290. Det är en skam för vår kommun och något som vi måste ta på allvar.

”Vår ranking visar att det finns ett missnöje bland företagen i Södertälje.”, skrev Olle Karstorp, regionchef Stockholm, Svenskt Näringsliv.

Det minsta vi kan göra är att använda rankningarna som ett verktyg för att förbättra vår verksamhet. På samma sätt som kommunen gör och analyserar HME-undersökningarna (hållbart medarbetarengagemang) och hanterar dem i alla berörda verksamheter, borde vi också göra med mätningar som handlar om Södertäljes företagsklimat.
Alla som arbetar inom kommunen borde förstå vikten av ett fungerande näringsliv och ha en positiv inställning gentemot våra företagare. Analysarbetet från rankningen får inte samla damm på näringslivsavdelningen, det måste spridas till samtliga avdelningar i Stadshuset och ägas tillsammans av alla som arbetar för Södertäljebornas bästa.

”Det är inte längre acceptabelt att vår kommun ligger i botten av företagsklimatrankingen”

Moderaterna har infört en ny arbets- och näringslivsnämnd, som nu är igång och som bland annat syftar till att förbättra företagsklimatet. Både Kristdemokraterna och kommuninvånarna har höga förväntningar på nämnden, som förhoppningsvis kommer att leverera mätbara resultat genom förbättrad service, ökat stöd och minskad byråkrati.

Vi utgår ifrån att majoriteten (M-S-MP) tar ett kraftfullt grepp om denna ödesfråga. Det är inte längre acceptabelt att vår kommun ligger i botten av företagsklimatrankingen. Kristdemokraterna vill se konkreta åtgärder – ett inbjudande ”dukat bord”, som förbättrar tryggheten och skapar en god miljö för näringslivet att verka i.

Det är hög tid att vi tar ett steg framåt och sätter Södertälje på kartan som en attraktiv plats för företagare. Vår stad och dess invånare förtjänar inget mindre än det bästa.

Anna Syrjänen, Kristdemokraterna
Gruppledare

Läs även:
INSÄNDARE: – Varför är Södertälje ofta sämst i klassen?

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 oktober 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:58

Fastighetsägare vinner strid mot kommunen

Sodertalje-kommun-scaled-1

Foto: Alexander Isa

En fastighetsägare i Södertälje har vunnit en rättslig strid motSödertälje kommun gällande en komplementbyggnad, vilket innebär att det tidigare kommunala beslutet nu upphävs.

I en nyligen avslutad rättsprocess har Länsstyrelsen upphävt ett beslut från Stadsbyggnadsnämnden i Södertälje kommun som berörde en komplementbyggnad på en fastighet i Brunnsängsområdet.

(Annonslänk)

Det initiala beslutet, daterat 26 september 2023, krävde att fastighetsägarna skulle avlägsna en komplementbyggnad och förenade detta med ett böter. Fastighetsägarna överklagade, vilket resulterade i att Länsstyrelsen granskade ärendet noggrant.

Länsstyrelsen identifierade flera brister i kommunens hantering, bland annat en otydlighet om vem av de två fastighetsägarna föreläggandet riktades mot. Denna brist på precision, särskilt när det gällde vitet, ansågs tillräcklig för att upphäva beslutet helt. Dessutom betonade Länsstyrelsen att den aktuella byggnaden var en bygglovsbefriad friggebod och inte hindrade allmänhetens användning av området, vilket var en av de punkter som fastighetsägarna hade framfört i sitt överklagande.

I april meddelade Länsstyrelsen sitt beslut att upphäva ett tidigare föreläggande från Södertälje kommun.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 08:30
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:49

Dödligt våld ökar – de flesta fall utanför kriminella miljöer

Polis-1

Arkivbild

Det dödligt våldet har ökat markant i Sverige. Men en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att två av tre fall av dödligt våld i Sverige sker utanför kriminella miljöer.

Enligt en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) sker två av tre fall av dödligt våld i Sverige utanför kriminella miljöer. Sverige har högre nivåer av dödligt våld mot unga män jämfört med övriga Europa, men lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen.

Dödligt våld i Sverige kan delas in i tre huvudkategorier: våld i kriminella miljöer, våld inom familjen (inklusive partnervåld) och våld i samband med spontanbråk och dispyter. Under perioden 2018–2021 utgjorde våld i kriminella miljöer den största kategorin, med cirka 34 procent av fallen, medan två tredjedelar av fallen inträffade i andra sammanhang.

(Annonslänk)

– En nästan lika stor kategori som dödligt våld i kriminell miljö är olika typer av spontana bråk och dispyter med dödlig utgång. Det kan uppstå till exempel i missbrukarkretsar men det kan också handla om konflikter kopplade till alkohol och nöjeslivet, ungdomsvåld eller svartsjukegräl. Omkring en fjärdedel är dödligt våld inom familjen, och då ingår även partnervåld i den kategorin, säger Klara Hradilova Selin, utredare, Brå, i ett pressmeddelande.

Dödligt våld mot unga män i åldern 15–29 år har ökat markant i Sverige, främst på grund av dödsskjutningar i kriminella miljöer. År 2021 var nivån för dödligt våld mot unga män 42 avlidna per miljon invånare, jämfört med 28 per miljon i Europa.

Sex av tio kvinnor som dödades i Sverige under perioden 2018–2021 föll offer för sina nuvarande eller tidigare partners. Sverige har dock lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen jämfört med Europa i stort, med 2,9 avlidna per miljon invånare i Sverige mot 6 per miljon i Europa år 2021.

Medan dödligt våld i kriminella miljöer har ökat, har andra kategorier av dödligt våld haft varierande trender. Dödligt partnervåld minskade under andra hälften av 2000-talet och stabiliserades under 2010-talet. Under mitten av 2010-talet noterades en uppgång i dödligt våld vid spontanbråk och dispyter, som därefter legat på en högre stabil nivå.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 05:00
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors