Företag i fokus:

Nya strängare krav för arbetskraftsinvandrare

Skriva-avtal-underteckna-1

Foto: Pexels

Från och med den 1 november måste de som ansöker om arbetstillstånd i Sverige uppfylla högre försörjningskrav, enligt nya regler som införts av regeringen. Förändringen innebär att sökande måste ha en lön på minst 27 360 kronor, motsvarande 80 procent av medianlönen.

Regeringens beslut, som har kritiserats av flera organisationer, om att höja försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare har träffat ikraft. Det nya kravet ställer att individer som ansöker om arbetskraftstillstånd måste visa upp en avtalad lön som är minst 80 procent av den medianlön som Statistiska centralbyrån (SCB) årligen fastställer. Det innebär att sökande behöver en inkomst på minst 27 360 kronor för att kvalificera sig för arbetstillstånd.

Den rättsliga förändringen har mött motstånd från organisationer, som befarar negativa konsekvenser för såväl privat som offentlig sektor gällande rekryteringsmöjligheter. En kritik som lyfts är att det höjda lönekravet inte adresserar de faktiska problemen med lönefusk och exploatering av arbetskraft, utan snarare riskerar att skada legitima företag och arbetskraftsinvandrare med avtalsenliga löner.

För etablerade arbetskraftsinvandrare kan de nya lönekraven även innebära risk för utvisning, då kraven även gäller vid förlängningar av uppehållstillstånd. Regeringen har framfört att lagändringen syftar till att förhindra utnyttjande av arbetskraft och förbättra villkoren för arbetskraftsinvandrare. Dock påpekas det att många arbetstagare, särskilt inom kvinnodominerade låglöneyrken, redan tjänar mindre än 80 procent av medianlönen.

Lagändringen berör inte EU-medborgare eller säsongsarbetare, då dessa grupper omfattas av andra EU-direktiv.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 november 2023 08:00
Senast uppdaterad: 4 november 2023 03:13

Fastighetsägare vinner strid mot kommunen

Sodertalje-kommun-scaled-1

Foto: Alexander Isa

En fastighetsägare i Södertälje har vunnit en rättslig strid motSödertälje kommun gällande en komplementbyggnad, vilket innebär att det tidigare kommunala beslutet nu upphävs.

I en nyligen avslutad rättsprocess har Länsstyrelsen upphävt ett beslut från Stadsbyggnadsnämnden i Södertälje kommun som berörde en komplementbyggnad på en fastighet i Brunnsängsområdet.

(Annonslänk)

Det initiala beslutet, daterat 26 september 2023, krävde att fastighetsägarna skulle avlägsna en komplementbyggnad och förenade detta med ett böter. Fastighetsägarna överklagade, vilket resulterade i att Länsstyrelsen granskade ärendet noggrant.

Länsstyrelsen identifierade flera brister i kommunens hantering, bland annat en otydlighet om vem av de två fastighetsägarna föreläggandet riktades mot. Denna brist på precision, särskilt när det gällde vitet, ansågs tillräcklig för att upphäva beslutet helt. Dessutom betonade Länsstyrelsen att den aktuella byggnaden var en bygglovsbefriad friggebod och inte hindrade allmänhetens användning av området, vilket var en av de punkter som fastighetsägarna hade framfört i sitt överklagande.

I april meddelade Länsstyrelsen sitt beslut att upphäva ett tidigare föreläggande från Södertälje kommun.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 08:30
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:49

Dödligt våld ökar – de flesta fall utanför kriminella miljöer

Polis-1

Arkivbild

Det dödligt våldet har ökat markant i Sverige. Men en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att två av tre fall av dödligt våld i Sverige sker utanför kriminella miljöer.

Enligt en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) sker två av tre fall av dödligt våld i Sverige utanför kriminella miljöer. Sverige har högre nivåer av dödligt våld mot unga män jämfört med övriga Europa, men lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen.

Dödligt våld i Sverige kan delas in i tre huvudkategorier: våld i kriminella miljöer, våld inom familjen (inklusive partnervåld) och våld i samband med spontanbråk och dispyter. Under perioden 2018–2021 utgjorde våld i kriminella miljöer den största kategorin, med cirka 34 procent av fallen, medan två tredjedelar av fallen inträffade i andra sammanhang.

(Annonslänk)

– En nästan lika stor kategori som dödligt våld i kriminell miljö är olika typer av spontana bråk och dispyter med dödlig utgång. Det kan uppstå till exempel i missbrukarkretsar men det kan också handla om konflikter kopplade till alkohol och nöjeslivet, ungdomsvåld eller svartsjukegräl. Omkring en fjärdedel är dödligt våld inom familjen, och då ingår även partnervåld i den kategorin, säger Klara Hradilova Selin, utredare, Brå, i ett pressmeddelande.

Dödligt våld mot unga män i åldern 15–29 år har ökat markant i Sverige, främst på grund av dödsskjutningar i kriminella miljöer. År 2021 var nivån för dödligt våld mot unga män 42 avlidna per miljon invånare, jämfört med 28 per miljon i Europa.

Sex av tio kvinnor som dödades i Sverige under perioden 2018–2021 föll offer för sina nuvarande eller tidigare partners. Sverige har dock lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen jämfört med Europa i stort, med 2,9 avlidna per miljon invånare i Sverige mot 6 per miljon i Europa år 2021.

Medan dödligt våld i kriminella miljöer har ökat, har andra kategorier av dödligt våld haft varierande trender. Dödligt partnervåld minskade under andra hälften av 2000-talet och stabiliserades under 2010-talet. Under mitten av 2010-talet noterades en uppgång i dödligt våld vid spontanbråk och dispyter, som därefter legat på en högre stabil nivå.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 05:00
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors