Företag i fokus:

Nya restriktioner för pandemi-lagen

Till och med september 2021 gäller en tillfällig pandemilag. Den innebär att vissa verksamheter som inte omfattas av annan smittskyddslagstiftning kan stängas eller begränsas.

Regeringen har infört ett antal begränsningar med hjälp av pandemilagen.

Tillsvidare får inte fler än åtta personer delta vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. Polisen kan ställa in eller upplösa en tillställning som har fler än åtta deltagare.

Om privata sammankomster hålls i festlokaler, föreningslokaler och andra platser som hyrs ut får maximalt åtta personer delta.

Ett undantag görs för begravningar, som får ha upp till 20 deltagare.

Om du anordnar en tillställning som bryter mot förbudet kan du dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

Butiker, gym och sportanläggningar inomhus samt badhus ska beräkna antalet besökare så att varje person får tio kvadratmeter. Verksamheterna måste ha tydliga skyltar som gör det tydligt för besökare hur många som får vistas i lokalen samtidigt.   

Länsstyrelsen har i uppdrag att se till att reglerna följs. Här hittar du Länsstyrelsen Gotlands frågor och svar om pandemilagen.

Exempel på allmän sammankomst:

  • Demonstrationer eller sammankomster som hålls för opinionsyttring eller upplysning
  • Föreläsningar och föredrag
  • Sammankomster som hålls för religionsutövning.
  • Teaterföreställningar, biografföreställningar, konserter, cirkusföreställningar.
  • Andra sammankomster där mötesfriheten utövas.

Exempel på offentlig tillställning:

  • Tävlingar och uppvisningar i sport, idrott och flygning.
  • Danstillställningar, tivolinöjen, festtåg.
  • Marknader och mässor.
  • Andra tillställningar som inte är att anse som allmänna sammankomster.

Skolor, kollektivtrafik, privata evenemang och besök i butiker och på serveringsställen omfattas inte av förbudet.

Information om vad förbudet innebär (Polisen)

Frågor och svar om ändringar i förordningen (Regeringen)

Undantag för kultur- och sportevenemang

Kultur- och sportevenemang får ha sittande publik på maximalt 300 personer. Det gäller om deltagarna sitter ensamma eller två och två, och har minst en meter till andra sällskap. Länsstyrelsen kan besluta om lägre deltagargränser för sitt län eller för en del av länet. 

Samtliga län i Sverige har valt att begränsa denna typ av evenemang till maximalt 8 personer.

Serveringsställen

Alla serveringsställen ska vidta åtgärder för att förhindra spridning av covid-19.

Högst fyra personer får sitta vid samma bord. Om sällskapet är större måste det delas upp på flera bord med minst en meter emellan.

Serveringsstället ska också genomföra åtgärder och se till att:

  • Undvika trängsel på ytor där besökarna vistas. Besökare ska kunna ha minst en meters avstånd till andra sällskap.
  • Endast servera mat och dryck till de som sitter vid ett bord eller en bardisk. Gäster kan dock få beställa och hämta sin mat och dryck själva, om det kan ske utan trängsel och med minst en meters avstånd till andra besökare.
  • Besökare har möjlighet att tvätta händerna med tvål och vatten eller erbjuda handsprit.
  • Informera besökare om hur de kan minska risken för att sprida smitta och se till att personalen får kunskap om hur de kan förhindra smittspridning mellan besökare.

Kommunerna ansvarar för tillsyn av serveringsställen. Om du upplever att reglerna inte följs kan du vända dig till den kommun där serveringsstället finns.

Folkhälsomyndighetens skärpta föreskrifter och allmänna råd till serveringsställen

Folkhälsomyndighetens information till restauranger och serveringsställen

Förbud mot alkoholservering under kvällar

Servering av alkoholdrycker och alkoholdrycksliknande preparat är förbjuden klockan 20.00-11.00. 

Frågor och svar om om regler för restauranger, krogar m.m.

Resor

Regeringen har beslutat att stoppa icke nödvändiga resor till Sverige från länder utanför EU. Förbudet gäller till och med  31 mars 2021.

Svenska medborgare och medborgare i ett annat EU/EES-land omfattas inte av inreseförbudet. Det finns också ett antal undantagsländer som bedöms ha en låg risk för smittspridning. De som bor i dessa undantagsländer får resa in i Sverige om de kan visa upp ett negativt covid-19-test.

Svenska gränskontrollanter avgör hur undantagen ska tolkas och vilka beslut som ska fattas.

  • Mer om beslutet om inreseförbud
  • Frågor och svar om inreseförbudet 
  • Mer om inreseförbudet hos Polisen
  • Polisens svar på vanliga frågor om inreseförbudet 

Extra Information

Nu måste man äta ensam på restauranger och caféer som inte har egen ingång – som till exempel i foodcourts i gallerior och köpcentrum. Det beslutet kommer Folkhälsomyndigheten fatta i eftermiddag, enligt Ekot.
Beslutet går i linje med regeringens besked till handeln i onsdags – att bara en person per familj ska gå in och handla i affärer.
Folkhälsomyndigheten bekräftar för Ekot att de kommer fatta beslutet i eftermiddag, men när reglerna börjar gälla och hur länge är ännu oklart.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 26 februari 2021 00:00
Senast uppdaterad: 26 februari 2021 00:00

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Första spadtaget för Nykvarns nya vätgastankstation

937beaf95331cd3f_org

Malin Ehrle och Anders Önbäck, kommunstyrelsens ordförande i Nykvarns kommun. Pressbild.

Nilsson Energy påbörjar bygget av två nya vätgastankstationer i Sverige, en i Göteborg och en i Nykvarn, med förväntat färdigställande till sommaren.

Nykvarns kommun, tillsammans med Nilsson Energy, tar nu steg mot att stärka den gröna energiinfrastrukturen genom att etablera en vätgastankstation vid avfarten till Nykvarn. Platsen anses vara en viktig knutpunkt för tunga transporter, och den nya stationen förväntas bland annat bidra till minskad miljöpåverkan.

– Det känns roligt att vi nu kommer i gång med markarbetena i Nykvarn, vilka beräknas vara klara i början på juni. När markarbetet är klart påbörjas installation och driftsättning av all utrustning. Om allt går som planerat kommer första kunden kunna tanka vätgas senare i sommar, säger Malin Ehrle, Head of Projects på Nilsson Energy.

Förutom Nykvarn, kommer Nilsson Energy även att bygga en vätgastankstation vid Port 6 i Göteborgs Hamn, en av de platser i Sverige med hög trafik av lastbilar. Dessutom etablerade företaget Sveriges första publika vätgastankstation i Mariestad år 2018, vilket markerar deras pågående arbete inom detta område.

– Nilsson Energy tar ledarrollen i den gröna energirevolutionen och det är inspirerande att se hur de förverkligar visionen om en hållbar framtid, inte bara för företaget utan för samhället som helhet. Jag ser fram emot att följa utvecklingen av denna vätgasmack och hur den kommer att bidra till att forma vårt samhälles hållbara framtid, säger Anders Önbäck, kommunstyrelsens ordförande i Nykvarns kommun.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 29 januari 2024 00:42

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors