Företag i fokus:

Det Assyriska nyåret närmar sig

Det assyriska nyåret brukar firas i Södertälje. Folk samlas i Assyriska lokalen för att dansa, sjunga och lyssna på det som erbjuds. Massor av aktiviteter erbjuds för barn och vuxna. Varje år brukar assyrier samlas i Assyriska lokalen, assyrier från runt om i Sverige.

Kara Hermez, ordförande i Assyriska riksförbundet i Södertälje, hon är den som arrangerar det hela. Vi har försökt att kontakta henne, men fick inget svar.

Historia:

Enligt assyriernas tideräkning börjar det nya året på den fjärde månadens första dag, det vill säga 1:a april. Därför firar assyrier över hela världen idag nyåret Akitu, även kallat Ha-Nison.

Med vårens ankomst vaknar naturen åter till liv och upplever stor fruktbarhet. Människor påverkas och känner starkt av denna livsförnyelse. Förr ansågs det därför naturligt att ett nytt år började i samband med denna livsförnyelse. Under antikens tid förklarades emellertid det mesta i livet och naturen med myter och genom gudars verk. Dessa myter utgjorde grunden för skapelseberättelser som förklarade det mesta i människans omgivning. Så också i Mesopotamien.

Utifrån den sumeriska-assyriska-babyloniska skapelseberättelsen förklarades det mesta i livet och naturen och däribland det nya året. En av de mest välkända och i det här fallet viktigaste myterna är den om Ishtar, av sumererna även kallad Inana, fruktbarhetens, krigets, livets och dödens gudinna.

I berättelsen blir hon förälskad i en jordbrukare vars namn är Tamuz. Ishtar går till Tamuzs mor Mingal för att få hennes välsignelse och tillstånd att gifta sig med Tamuz. Tamuz blir fruktbarhetens Gud och resultatet av deras giftemål blir en grönare jord av växtlighet, människor och djur blir mer fruktbara och förökar sig.

Firandet av nyårsfesten har tre beståndsdelar, Tammuz död, hans återuppståndelse från de döda (Ishtar steg ned i dödsriket och återvände i triumf tillsammans med återuppståndne Tammuz), och glädje på jorden.

Av de uppgrävda arkeologiska fynden, främst lertavlorna i Ashur framgår att dessa högtider fortlevde i området fram till kristendomens inträde. Firandet av den assyriska nyårsfesten ”Akitu” (idag benämnd Ha-Nison, vilket betyder första april), har även sin bakgrund i utvecklingen av de politiska, sociala och religiösa relationerna bland befolkningsgrupperna och också i centraliseringen av de samhälleliga relationernas utveckling i Mesopotamien.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 27 mars 2021 00:00
Senast uppdaterad: 27 mars 2021 00:00

I dag kan du få betalt för att använda el

El eluttag

Foto: Alexander Isa

Överflöd av el i kombination med låg efterfrågan. Idag kan hushållen i Södertälje få betalt för elanvändningen.

Elpriset i elområde 3, som Nykvarn och Södertälje kommun tillhör, ligger i dag på −10 öre per kWh. Det är det lägsta dygnspriset sedan åtminstone 2019. Jämfört med igår sjunker elpriset med 0,31 kronor per kilowattimme.

Hushåll och företag i kommunerna med timdebiterade avtal betalar som mest 0,16 kronor per kilowattimme mellan klockan noll och ett, då timpriset är som högst.

Elen är som billigast mellan klockan 14 och 15. Då är priset -69,1 öre per kilowattimme.

Minuspriser på el är ovanliga men har börjat förekomma allt oftare de senaste åren. Minuspriset påverkar framför allt elkunder med timavtal. Konsumenter betalar även energiskatt och moms på elpriset, men under den billigaste timmen landar priset fortfarande på minus: -0,36 kronor per kilowattimme. Det innebär att en timmes dammsugning, när elpriset är som lägst, kostar ungefär 73 öre för den som har ett elavtal med timpris.

Även om elpriserna idag alltså är förhållandevis låga så har de stigit under de senaste två åren. År 2020 låg snittpriset vid den här tiden på året på 0,22 kronor per kilowattimme och nådde aldrig högre än 2,10 kronor någon enskild timme.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 juli 2023 12:46
Senast uppdaterad: 16 juli 2023 12:46

Stiftelse i Järna nekas tillstånd att bedriva LSS-boende

Home-Boende-hem

Foto: Alexander Isa

En stiftelse i Järna ansökte om tillstånd att öppna ett LSS-boende, men Inspektionen för vård och omsorg, IVO, säger nej. Orsaken är att myndigheten anser att boendet inte kan bedrivas med tillräcklig god kvalitet.

Stiftelsen Norrbyvälle Gård har fått sin ansökan om LSS-boende avslagen av IVO. Enligt Inspektionen för vård och omsorg är en av anledningarna att lokalerna inte är anpassade för att möta brukarnas behov och inte uppfyller kraven för en servicebostad, exempelvis på grund av brister i utformningen av vissa badrum.

Dessutom anser myndigheten att föreståndarens ansvarsroll skulle bli för omfattande, särskilt med tanke på befintliga åtaganden.

”Föreståndarens uppdrag, tillsammans med hennes andra uppdrag som föreståndare, blir för omfattande.”, skriver IVO i beslutet.

Detta gör att verksamheten inte kan bedrivas på ett sätt som är förenligt med god kvalitet enligt IVO och därmed säger myndigheten nej till LSS-boendet.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 juli 2023 11:59
Senast uppdaterad: 16 juli 2023 11:25

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors