Företag i fokus:

Finska klasser hotas att stängas, föräldrar upprörda

Förra veckan informerades föräldrar till blivande elever på Stålhamraskolan utav rektor på Sverigefinska förskolan Stålhamraskolan, om att skolan försöker lägga ner dom finska klasserna.

Idag finns två finska klasser (F-3 och 4-6) på Stålhamraskolan Södertälje och nu hotas den finska undervisningen.

Vilket bör vara svårt att få igenom med tanke på skollagen, minoritetslagarna och barnkonventionen, skriver en av föräldrarna.

Under veckan kallades föräldrarna till ett samråd med skolan och kommunen, där frågetecknen bara överflödade och oron blev större. Enligt föräldern hade skolan inga svar om nedstängningen , utav föräldrarnas frågor utan mycket besvarades med tystnad eller att dom inte vet.

Jenna Laakso om stängningen

Vi har tagit kontakt med Jenna Laakso, som är en av föräldrarna som känner sig oroad för just nedstängning av finska klasserna. Så skriver hon ett mail till Telgenytt:

 Varför är det oroväckande att finska klasserna hotas att läggas ner?

-Det som är mest oroväckande är att skolan inte har någon som helst planering hur undervisningen kommer att se ut för dom elever som fått plats i den finska klassen, dom vet inte i dagsläget hur det kommer att genomföras. Det känns inte rätt att dom vill göra detta när eleverna har sökt till denna skola och även fått sina placeringar. Jag hoppas att dom kommer att göra rätt och låta oss föräldrar, föräldrar som har yngre barn som fortfarande går i förskolorna, övriga finska befolkningen i staden och framförallt barnen få säga sitt i detta. Görs inte detta följs inte minoritetslagstiftningarna, skriver Jenna Laakso.

-Södertälje är ett finskt förvaltningsområde och bör därmed värna om den finska kulturen och det finska språket. Läggs dessa klasser ner kommer det i slutändan leda till att finskan dör ut eftersom den inte kan underhållas på samma sätt genom att bara talas i hemmen, skriver Jenna Laakso.

Vad tror du att anledningen är att de lägger ner finska klasserna?

-Dom vill lägga ner klasserna pga. ett lågt elevantal. Dock är det 5 elever som ska börja till hösten och det kommer att vara fler elever än det varit förra läsåret. Vi har även pratat med skolan och kommunen om att marknadsföring skulle kunna hjälpa i detta fall då inte många vet om att dessa klasser finns.

Om finska klassarna läggs ner, Vad kommer ni föräldrar att göra? 

-Först och främst kommer nog ingen av dessa barn vilja gå kvar i Stålhamraskolan eftersom dom inte erbjuder det som vi sökt, då kan man lika gärna gå i en skola som ligger närmre hemmet. Kommunen kommer ju då att få hjälpa oss med detta eftersom det redan är för sent att både ansöka om skolplats och fritidsplats. Möjligtvis kommer elever också att söka sig till skolor utanför kommunen för att få den finska undervisningen, Skriver Jenna

Placera elever till vanlig klass

Enligt uppgifter till Telgenytt vill skolan placera eleverna som går i förskoleklassen till en vanlig klass där det ska finnas en förskollärare som är finsktalande men undervisningen kommer inte att kunna bedrivas på finska då majoriteten av eleverna i klassen inte kommer att förstå.

Övriga årskurser kommer att slås samman till årskurs 1-6 vilket skolan själva säger missgynnar elevers lärande och utveckling.

Beslut ska fattas av utbildningsnämnden den 17 juni och alla har inte ens fått en chans att få fram sina synpunkter och åsikter.

Elof Hansjons om nedstängningen

Vi har kontaktat Elof Hansjons, Ordförande Utbildningsnämnden, om nedstängningen.

Vad är anledningen att Stålhamraskolan lägger ner de finska klasserna?

-Inget beslut är ännu fattat. Just nu pågår det samråd angående hur den finskspråkiga undervisningen ska organiseras på Stålhamraskolan. Det främsta skälet är att verksamheten i genomsnitt lockat två elever per årskurs de senaste åren, vilket påverkat strukturen för undervisningen. Dessa klasser har en lång tradition i Södertälje. När många andra kommuner har lagt ner sina finskspråkiga klasser har Södertälje kommun hållit fast vid dem och de har betytt mycket för vår kommun och för eleverna och deras familjer.

Hur kommer ni göra om klasserna läggs ner och elever går i en vanlig klass? 

-Det pågår samråd om detta. Det ska finnas hög kvalitet och god tillgång till undervisning i och på det finska språket. Ambitionen är att det ska finnas hög kvalitet även utifrån ett ämnesperspektiv. Det är det som ses över. Beslutsunderlag kommer därefter att tas fram till utbildningsnämnden. Verksamheten ska organiseras utifrån att Södertälje är ett finskt förvaltningsområde och att det ska finnas bra möjligheter för finska i undervisningen.

Södertäljes enda estetiska gymnasiet, Wendela Hebbegymnasiet, kommer att läggas ned på grund av att det är för få som söker, är det samma problem i Stålhamraskolan?  

-Det finns en viktig skillnad på vad som förväntas av oss, nämligen att Södertälje är ett finskt förvaltningsområde och därmed ska vi erbjuda förstärka möjligheter för elever att växa upp med finska språket. Gymnasieskolan är en frivillig skolform och det finns inget krav på att vi ska erbjuda några särskilda program i kommunen. Grundproblemet är dock liknande, nämligen att vi behöver anpassa våra verksamheter till det som elever och deras familjer efterfrågar. När det är ett lågt söktryck behöver verksamheterna anpassas.

I en insändare till LT, skriver en av föräldrarna om ett förslag:

”Mitt förslag är, att vi grundar fler liknande kommunala och enskilda förskolor och språkklasser. Låt oss säga nej till gårdagens tråkiga integration och ja till dagens och framtidens glada integration! Låt oss säga ett kraftfullt nej till avskaffandet av Stålhamraskolans finska klasser!”

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 maj 2021 00:00
Senast uppdaterad: 7 december 2022 11:52

Vendela från Södertälje Ridklubb till finalen i Jönköping

2d

Vendela Häll Löfvenius. Foto: Privat

Nästa vecka inleds finalen av Agria Pony Trophy i hoppning på Jönköping Horse Show. En av dem som har kvalificerat sig hela vägen till finalen är Vendela Häll Löfvenius från Södertälje Ridklubb.

Agria Pony Trophy Hoppning är en populär tävling för ponnyryttare mellan 10 och 18 år. Under säsongen har ponnyryttare från hela landet tävlat för att kvalificera sig till finalen på Jönköping Horse Show. I år satte tävlingen nytt rekord med över 200 deltagande ponnyekipage under kvalsäsongen.

Totalt 47 olika ridklubbar är representerade bland de kvalificerade ekipagen till finalen. Flest antal kvalade ekipage kommer från Föreningen Mantorpsryttarna, Kungälvs Hästsportklubb och S.T.O Ryttarsällskap som alla har fyra ekipage vardera klara för den prestigefyllda finalen.

Vendela Häll Löfvenius med hästen Camber Dan från Södertälje Ridklubb är ett av ekipagen. Hon är en av över 200 ponnyryttare från hela Sverige som har deltagit i den intensiva kvalsäsongen för att nå finalen.

– Det är min första tävling i en stor arena, så jag ska göra mitt bästa för att uppnå en så felfri, snabb och stabil runda med min häst som möjligt, säger Vendela.

Finalen av Agria Pony Trophy på Jönköping Horse Show äger rum mellan den 31 oktober och 5 november.

Skribent: Lucas T.

(ANNONSLÄNK)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 oktober 2023 11:56
Senast uppdaterad: 25 oktober 2023 12:31

Färre skilsmässor – så är läget i Nykvarn och Södertälje

Ring bröllop

Foto: Pexels

Det är färre som skiljer sig i Sverige. Oro för ekonomin kan vara en faktor, säger forskare. I Södertälje har 164 skilsmässor registrerats hittills i år.

Vi är inne i den skilsmässointensivaste perioden av året. Oktober är den månad då flest skilsmässoansökningar lämnas in till tingsrätterna. Men hittills i år är det färre som skiljer sig i Sverige, visar SCB:s befolkningsstatistik som sträcker sig till och med augusti. Då hade knappt 13 900 skilsmässor registrerats. Det är den lägsta siffran sedan 2005.

I Nykvarn handlar det om totalt 18 skilsmässor under perioded jämfört med 14 i fjol. I Södertälje har 164 skilsmässor genomförts, enligt SCB:s senaste siffror. Det är tre färre än snittet för de senaste 22 åren och fem färre än i fjol. År 2010 registrerades 205 skilsmässor i kommunen, vilket är den högsta siffran för perioden januari till augusti under 2000-talet.

Glenn Sandström, docent vid Umeå universitet, menar att det finns många faktorer som kan förklara att allt färre skiljer sig. En av de viktigaste är hur många gifta par det finns i befolkningen.

– Eller kanske ännu viktigare: hur många nya äktenskap. Risken för skilsmässa är i princip noll första året, sedan ökar sannolikheten år för år. När risken är som störst har varierat – någonstans mellan sju och tio år. Sedan sjunker sannolikheten igen för varje år och blir väldigt låg efter 25–30 år. Under de senaste decennierna har man noterat en ökning av något som brukar kallas grey divorce, en liten uppgång bland äldre som kanske till och med gått i pension, innan antalet sjunker igen, säger han.

Under pandemin sjönk antalet giftermål kraftigt. Är det för tidigt att prata om en pandemieffekt?

– Nej, jag skulle nog säga att den redan påverkar. Det tillfördes få nya äktenskap till riskpoolen under pandemin, och även om skilsmässorna också gick ner fortsatte folk att skilja sig. Det blir en selektionseffekt, de äktenskap som blev kvar är mer stabila.

En annan faktor är ekonomin. Ökade kostnader, högre räntor och sjunkande bostadspriser spelar in och gör att färre skiljer sig.

– Så är det, i alla fall på kort sikt. Man kan ha svårt att se hur man ska få det att gå ihop om man skiljer sig. Bara häromdagen läste jag i DN om hur mycket ett särbopar sparade på att flytta ihop – det kunde vara över 10 000 i månaden. När man skiljer sig ökar kostnaderna på motsvarande sätt. Har bostadspriserna dessutom sjunkit kanske man måste sälja bostaden med förlust också, vilket utgör ytterligare en stark ekonomisk restriktion, säger Glenn Sandström.

Och på längre sikt då?

– Det är lite mer oklart, det finns faktorer som påverkar i båda riktningarna. Med stigande arbetslöshet ökar risken för skilsmässa, framför allt om det är mannen som blir arbetslös. Män tenderar att hantera arbetslöshet sämre än kvinnor – de har större risk för missbruk och större risk för depression vid långvarig arbetslöshet. Att bli arbetslös är dåligt för båda könen, men med mer påtagligt negativa effekter bland män. Det kanske har med könsroller att göra, att mer av mannens självkänsla är knuten till arbetet till exempel.

En ytterligare faktor Glenn Sandström nämner är en allmän oro i världen.

– Vi hade pandemin som följdes av krig, klimatkris och osäkerhet. Man pratar ibland om en permacrisis, en ständigt pågående kris och det gör att riskaversionen ökar och man blir mindre benägen att bryta upp. Man vet vad man har men inte vad man får.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 oktober 2023 08:30
Senast uppdaterad: 24 februari 2024 16:39

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors