Företag i fokus:

Finska klasser hotas att stängas, föräldrar upprörda

Förra veckan informerades föräldrar till blivande elever på Stålhamraskolan utav rektor på Sverigefinska förskolan Stålhamraskolan, om att skolan försöker lägga ner dom finska klasserna.

Idag finns två finska klasser (F-3 och 4-6) på Stålhamraskolan Södertälje och nu hotas den finska undervisningen.

Vilket bör vara svårt att få igenom med tanke på skollagen, minoritetslagarna och barnkonventionen, skriver en av föräldrarna.

Under veckan kallades föräldrarna till ett samråd med skolan och kommunen, där frågetecknen bara överflödade och oron blev större. Enligt föräldern hade skolan inga svar om nedstängningen , utav föräldrarnas frågor utan mycket besvarades med tystnad eller att dom inte vet.

Jenna Laakso om stängningen

Vi har tagit kontakt med Jenna Laakso, som är en av föräldrarna som känner sig oroad för just nedstängning av finska klasserna. Så skriver hon ett mail till Telgenytt:

 Varför är det oroväckande att finska klasserna hotas att läggas ner?

-Det som är mest oroväckande är att skolan inte har någon som helst planering hur undervisningen kommer att se ut för dom elever som fått plats i den finska klassen, dom vet inte i dagsläget hur det kommer att genomföras. Det känns inte rätt att dom vill göra detta när eleverna har sökt till denna skola och även fått sina placeringar. Jag hoppas att dom kommer att göra rätt och låta oss föräldrar, föräldrar som har yngre barn som fortfarande går i förskolorna, övriga finska befolkningen i staden och framförallt barnen få säga sitt i detta. Görs inte detta följs inte minoritetslagstiftningarna, skriver Jenna Laakso.

-Södertälje är ett finskt förvaltningsområde och bör därmed värna om den finska kulturen och det finska språket. Läggs dessa klasser ner kommer det i slutändan leda till att finskan dör ut eftersom den inte kan underhållas på samma sätt genom att bara talas i hemmen, skriver Jenna Laakso.

Vad tror du att anledningen är att de lägger ner finska klasserna?

-Dom vill lägga ner klasserna pga. ett lågt elevantal. Dock är det 5 elever som ska börja till hösten och det kommer att vara fler elever än det varit förra läsåret. Vi har även pratat med skolan och kommunen om att marknadsföring skulle kunna hjälpa i detta fall då inte många vet om att dessa klasser finns.

Om finska klassarna läggs ner, Vad kommer ni föräldrar att göra? 

-Först och främst kommer nog ingen av dessa barn vilja gå kvar i Stålhamraskolan eftersom dom inte erbjuder det som vi sökt, då kan man lika gärna gå i en skola som ligger närmre hemmet. Kommunen kommer ju då att få hjälpa oss med detta eftersom det redan är för sent att både ansöka om skolplats och fritidsplats. Möjligtvis kommer elever också att söka sig till skolor utanför kommunen för att få den finska undervisningen, Skriver Jenna

Placera elever till vanlig klass

Enligt uppgifter till Telgenytt vill skolan placera eleverna som går i förskoleklassen till en vanlig klass där det ska finnas en förskollärare som är finsktalande men undervisningen kommer inte att kunna bedrivas på finska då majoriteten av eleverna i klassen inte kommer att förstå.

Övriga årskurser kommer att slås samman till årskurs 1-6 vilket skolan själva säger missgynnar elevers lärande och utveckling.

Beslut ska fattas av utbildningsnämnden den 17 juni och alla har inte ens fått en chans att få fram sina synpunkter och åsikter.

Elof Hansjons om nedstängningen

Vi har kontaktat Elof Hansjons, Ordförande Utbildningsnämnden, om nedstängningen.

Vad är anledningen att Stålhamraskolan lägger ner de finska klasserna?

-Inget beslut är ännu fattat. Just nu pågår det samråd angående hur den finskspråkiga undervisningen ska organiseras på Stålhamraskolan. Det främsta skälet är att verksamheten i genomsnitt lockat två elever per årskurs de senaste åren, vilket påverkat strukturen för undervisningen. Dessa klasser har en lång tradition i Södertälje. När många andra kommuner har lagt ner sina finskspråkiga klasser har Södertälje kommun hållit fast vid dem och de har betytt mycket för vår kommun och för eleverna och deras familjer.

Hur kommer ni göra om klasserna läggs ner och elever går i en vanlig klass? 

-Det pågår samråd om detta. Det ska finnas hög kvalitet och god tillgång till undervisning i och på det finska språket. Ambitionen är att det ska finnas hög kvalitet även utifrån ett ämnesperspektiv. Det är det som ses över. Beslutsunderlag kommer därefter att tas fram till utbildningsnämnden. Verksamheten ska organiseras utifrån att Södertälje är ett finskt förvaltningsområde och att det ska finnas bra möjligheter för finska i undervisningen.

Södertäljes enda estetiska gymnasiet, Wendela Hebbegymnasiet, kommer att läggas ned på grund av att det är för få som söker, är det samma problem i Stålhamraskolan?  

-Det finns en viktig skillnad på vad som förväntas av oss, nämligen att Södertälje är ett finskt förvaltningsområde och därmed ska vi erbjuda förstärka möjligheter för elever att växa upp med finska språket. Gymnasieskolan är en frivillig skolform och det finns inget krav på att vi ska erbjuda några särskilda program i kommunen. Grundproblemet är dock liknande, nämligen att vi behöver anpassa våra verksamheter till det som elever och deras familjer efterfrågar. När det är ett lågt söktryck behöver verksamheterna anpassas.

I en insändare till LT, skriver en av föräldrarna om ett förslag:

”Mitt förslag är, att vi grundar fler liknande kommunala och enskilda förskolor och språkklasser. Låt oss säga nej till gårdagens tråkiga integration och ja till dagens och framtidens glada integration! Låt oss säga ett kraftfullt nej till avskaffandet av Stålhamraskolans finska klasser!”

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 maj 2021 00:00
Senast uppdaterad: 7 december 2022 11:52

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Första spadtaget för Nykvarns nya vätgastankstation

937beaf95331cd3f_org

Malin Ehrle och Anders Önbäck, kommunstyrelsens ordförande i Nykvarns kommun. Pressbild.

Nilsson Energy påbörjar bygget av två nya vätgastankstationer i Sverige, en i Göteborg och en i Nykvarn, med förväntat färdigställande till sommaren.

Nykvarns kommun, tillsammans med Nilsson Energy, tar nu steg mot att stärka den gröna energiinfrastrukturen genom att etablera en vätgastankstation vid avfarten till Nykvarn. Platsen anses vara en viktig knutpunkt för tunga transporter, och den nya stationen förväntas bland annat bidra till minskad miljöpåverkan.

– Det känns roligt att vi nu kommer i gång med markarbetena i Nykvarn, vilka beräknas vara klara i början på juni. När markarbetet är klart påbörjas installation och driftsättning av all utrustning. Om allt går som planerat kommer första kunden kunna tanka vätgas senare i sommar, säger Malin Ehrle, Head of Projects på Nilsson Energy.

Förutom Nykvarn, kommer Nilsson Energy även att bygga en vätgastankstation vid Port 6 i Göteborgs Hamn, en av de platser i Sverige med hög trafik av lastbilar. Dessutom etablerade företaget Sveriges första publika vätgastankstation i Mariestad år 2018, vilket markerar deras pågående arbete inom detta område.

– Nilsson Energy tar ledarrollen i den gröna energirevolutionen och det är inspirerande att se hur de förverkligar visionen om en hållbar framtid, inte bara för företaget utan för samhället som helhet. Jag ser fram emot att följa utvecklingen av denna vätgasmack och hur den kommer att bidra till att forma vårt samhälles hållbara framtid, säger Anders Önbäck, kommunstyrelsens ordförande i Nykvarns kommun.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 29 januari 2024 00:42

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors