Företag i fokus:

Södertäljes krögare ser fram emot att få hålla öppet till 22.30

I hela sex månader så har krögare runt om i landet haft en oerhört tuff period. Att begränsa restauranger till att endast kunna ha öppet till 20:30 har medfört enorma ekonomiska svårigheter, med tapp i omsättning och massuppsägningar i sektorn. Tusentals förlorade jobbet över en natt.

Beskedet att få hålla öppet längre är välkommet av krögare över hela Sverige, men den kända krögaren P G Nilsson som driver Svenska Brasseri är inte helt nöjd ;

– Jag ser det som en förlängning av restriktionerna. Förutom att sista beställningen blir klockan 22 så kvarstår att bara fyra får sitta vid samma bord, sa P G till TT.

Idag börjar de nya restriktionerna gälla där bland att restaurangerna får hålla öppet till 22:30.

Telgenytt har valt att fråga några av Södertäljes krögare för att se hur det har fungerat för deras verksamheter de senaste sex månaderna, samt hur känslorna är för de nya öppettiderna som regeringen gick ut med förra veckan.

– Vi är i grunden en nattklubb som öppnar ca 22:00, så vi blev väldigt påverkade med begränsningarna då vi tappade alla våra gäster. Vi valde istället att göra om nattklubben till Meze för enbart take-away, dels för att undvika trängsel och dels för att tiderna 20:30 begränsar oss väldigt mycket. Men, trots den hårda konkurrensen så har det fungerat väldigt bra, förklarar Renyo Hanna.

– Nu ser vi fram emot att kunna nyttja vår härliga och mysiga innergård som vi öppnar i mitten av juni. Där ska vi servera mat och dryck till våra gäster fram till 22.30. Ett väldigt stort steg för oss, berättar Renyo Hanna från Mister Meze.

– Det har varit tufft men vi har kämpat oss fram. Väldigt tråkigt att behöva säga upp/permittera personal. Vi saknar verkligen vår kvällspersonal och även våra gäster och vänner som besökte oss in på småtimmarna. Men att kunna ha öppet till 22.30 är ett stort steg framåt. Vi har längtat att få ha öppet längre. Så det är väldigt välkommet, förklarar Isa Varli från Templet Bar

– Det har fungerat helt okej med tanke på omständigheterna. Vi har försökt att se positivt på det hela och tagit vårt samhällsansvar. Självklart har det varit tufft företagsmässigt samt för personalen att kunna erbjuda de timmar, men det är bara att respektera och acceptera förutsättningar.

– Men nu ser vi fram emot att förlänga tiderna och hoppas snart att återgå till det normala och att vi ser slutet av denna pandemi, berättar Haik Arakelian från Barolo.

– Det har varit tufft. Vi har ju kunder, men förlorade den bästa sittningen. Så det har ju lett till ett stort tapp i försäljningen.

– Men det känns bättre nu då vi kommer kunna ta emot fler kunder och fler kommer hinner gå ut att äta. Men det är ju inte tillräckligt nog med tanke på att vi inte fått något stöd alls. Ett steg framåt i alla fall, berättar Pablo Munoz från Mas Que Tapas

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 juni 2021 00:00
Senast uppdaterad: 1 juni 2021 00:00

INSÄNDARE: Ja, man kan bli sjuk av dofter

Parfym-2-Pexels

Foto: Pexels

Man kan bli sjuk av dofter, men enligt en av de få undersökningar som gjorts på området tror en av tre att doftöverkänslighet är ett psykiskt tillstånd. Det visar på den okunskap som råder.

I själva verket är det ungefär en av tre svenskar som har besvär av dofter i vardagen och över en halv miljon lever med sensorisk hyperreaktivitet, även kallat doftöverkänslighet. För dem kan närheten till en person med starka dofter trigga astma, ge tryck över bröstet eller illamående och yrsel.

Doftöverkänslighet, eller det medicinska begreppet sensorisk hyperreaktivitet, är en medicinsk diagnos men ingen allergi. Reaktionen sker inte i immunförsvaret utan beror på att nerverna i luftvägarna och ögonen retas av doftämnen, även i låga halter. Idag finns ingen behandling mot doftöverkänslighet. Därför är det extra viktigt att omgivningen har kunskap och vet vad de kan göra för att en kollega, vän eller medresenär i kollektivtrafiken ska slippa bli sjuk. 

Vi behöver både öka våra kunskaper om doftöverkänslighet och arbeta för en medicinsk behandling.

Råden från 1177 handlar om att undvika miljöer, produkter och situationer för att minska besvär. Det kan leda till att personer isolerar sig för att slippa bli sjuka. 

”Bristande förståelse från arbetsgivare, kollegor och skolkompisar”

I ett parfymerat samhälle som vårt där det finns en rädsla att lukta illa kan det vara besvärligt att vara doftöverkänslig. Personer med doftöverkänslighet vittnar om bristande förståelse från arbetsgivare, kollegor och skolkompisar. Inte sällan får de frågan om de lider av psykisk ohälsa. Det saknas helt enkelt kunskap om doftöverkänslighet. 

Vill du göra livet lättare för de som lever med doftöverkänslighet? Läs gärna på, försök ha förståelse och bidra till att flera arbetsplatser blir parfymfria. Ingen ska bli utstött eller isolerad på grund av alltför starka dofter!

Det här kan du göra:

  • Välj parfymfria produkter, till exempel parfymfria hygienprodukter och tvättmedel. Astma- och Allergiförbundet granskar produkter som är bra ur allergisynpunkt. Leta gärna efter allergivänliga produkter nästa gång du handlar. 
  • Om du är arbetsgivare kan du ta fram en policy om parfymfri arbetsplats i samverkan med de anställda eller fackförbund. 
  • Sätt gärna upp dekaler eller affischer om parfymfritt för att påminna på platser där det behövs.

Sevina Salci,
Ordförande Astma- och Allergiföreningen i Södertälje/Nykvarn

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 november 2023 08:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

VM i fotboll – då vabbade största andelen män

Barn-sjuk.-foto-Kelly-Sikkema-Unsplash-

Foto: Kelly Sikkema, Unsplash

Trenden har vänt. Pappor stannar allt mer sällan hemma när barnen är sjuka. Även i Nykvarns och Södertälje kommun tar mammor betydligt fler dagar än pappor.

November är den månad då vabbsäsongen drar igång på allvar. Föräldrar i Södertälje kommer vara hemma med sjuka barn över 8 800 dagar bara den här månaden, i Nykvarn 1 400 dagar samma period, och enligt rapporter kommer mammorna att dra det största lasset.

I en typisk svensk familj är de mer sannolikt att det är mamman som stannar hemma än pappan. Papporna har tagit allt ett större ansvar under det senaste decenniet, men under sedan 2021 har kurvan vänt. Pappornas andel av vabbdagarna minskat i riket som helhet.

Artikeln fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Under de senaste tolv månaderna har männen stått för nästa 40 procent av vabb i kommunerna. En pikant detalj är den enskilda månad då svenska män tagit ut störst andel av vabbdagarna var i juli 2006 – en månad då fotbolls-VM avgjordes i Tyskland. 

Samtidigt färgas statistiken av att kvinnor är överrepresenterade bland ensamstående föräldrar. Det finns drygt 300 000 ensamstående mammor, jämfört med knappt 100 000 ensamstående pappor. Om vabbandet skulle vara helt jämn fördelat i hushåll med två föräldrar skulle kvinnor på totalen stå för omkring 55 procent av alla vabbdagar, på grund av överrepresentationen i ensamhushåll. 

Verkligheten är alltså något mer jämställd än siffrorna kan ge sken av, men även om vi beaktar att det finns fler ensamstående mammor än pappor så kvarstår en skevhet i fördelningen av vabbdagar.

Kraftigt ökat vabbande
En annan trend är föräldrar generellt vabbar mer nu än tidigare. Sedan slutet av 00-talet har vabbuttaget nästan fördubblats i riket som helhet. Dock är skillnaderna inom landet är stora. Ingen kommun i landet når 50–50-fördelning. 

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 november 2023 05:00
Senast uppdaterad: 7 november 2023 23:52

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors