Företag i fokus:

Dan ”Mistluren” Goldman – Firar 50 år som Södertäljesupporter

Dan ”Mistluren” Goldman. Foto: Alexander Ataseven

Det är hösten, 2 oktober, 1970 och Scaniarinken har precis byggts klart och invigts med en match mellan Södertälje SK och Djurgården som slutade 5-2 till hemmalaget.

I över 50 år har Scaniarinken varit en plats där människor delat alla nio grundkänslor ihop. En plats där glädje har delats efter ett SM-guld, till sorg efter en bedrövlig säsong när man tvingat ner en division. Men en sak består och kommer alltid att bestå, kärleken till Södertälje Sportklubb.

Det är något som Dan ”Mistluren” Goldman kan skriva under på. I år firar han nämligen 50 år som Södertälje supporter och han är ödmjuk när Telgenytt träffar honom.

– Det finns dom som har varit supportar mycket längre än jag, säger Dan med ett glatt humör till Telgenytt.

Dan ”Mistluren” Goldman är en av flera tusen som brinner för SSK och har en bottenlös kärlek för klubben. Redan som 7-åring följe han med sin far på SSK matcher i mån av tid, men som 11 åring när arean invigdes klart var det svårt att hålla Dan Goldman borta från Scaniarinken. Där och då, som 11 åring, kom Dan Goldmans liv att förändras föralltid.

– Jag minns väl när jag var 11 år gammal och gick runt på läktaren med en korg och sålde chips och godis till publiken, det var många år sen det, säger Dan Goldman till Telgenytt.

Idag, 50 år senare, har Dan ”Mistluren” Goldman vigt större delen av sitt liv till klubben och knappt missat en hemmamatch sedan dess. Under 50 års tid har han minnen från bland annat SM-guldet 1985, men det är inte hans bästa minne under dessa 50 år.

– Många skulle säga att deras favoritminne är SM-guldet 1985, men mitt bästa minne är från matcherna mot Brynäs 1996, avseende kvalet till dåvarande Elitserien. Brynäs var favoriter, hade landslagsmän och seriens bästa spelare. Vi var underdogs och ingen trodde på oss, men vi var bäst när det väl gällde.

Han tänker på året när legenden Anders Eldebrink återvände till Södertälje SK efter utomlandsspel och avancerade till Elitserien. Dan ler och känner glädjen från 1996 när han tänker tillbaka, på den fantastiska matchserien mot Brynäs 1996.

– Jag har alltid sagt att det är fantastiskt roligt att ta ett SM-Guld, det är fantastiskt tråkigt att förlora en SM final, men det är fruktansvärt att åka ur och det är fullkomligt otroligt att gå upp. Obeskrivliga känslor, säger Dan.

Var kommer smeknamnet Mistluren ifrån?

– Det var en match i mitten på 90-talet. En match som var otrolig tråkig rent spelmässigt, och jag inser att det är dödens tyst inne i Scaniarinken. Då tänkte jag att jag måste supportera laget lite, så jag höjde min stämma och ropade min ramsa ”heeeja heeja SSK, för första gången. Dagen efter skrev reportern Hjalmar Karlsson om att gårdagens match var en av dom tråkigaste han sett. Spelare, domare, publik och tränare, alla hade tråkigt. Förutom då ”Mistluren” på sittplats, han hade roligt. Kort där efter skulle jag skapa en profil på internet, som då var så nytt, och skapa ett smeknamn. Det första som dök upp i huvudet var det Hjalmar skrev, Mistluren.

Mistluren jobbar fortfarande kvar på rinken, och har haft flera olika roller inom funktionärsorganisationen.
Drivet att gå till ”Templet”, som kärnsupportrarna kallar Scaniarinken, är fortfarande stort.
Drömmen om att återigen få se SSK i SHL, lyftandes SM-pokalen lever vidare. 

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 september 2021 00:00
Senast uppdaterad: 14 september 2021 00:00

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Första spadtaget för Nykvarns nya vätgastankstation

937beaf95331cd3f_org

Malin Ehrle och Anders Önbäck, kommunstyrelsens ordförande i Nykvarns kommun. Pressbild.

Nilsson Energy påbörjar bygget av två nya vätgastankstationer i Sverige, en i Göteborg och en i Nykvarn, med förväntat färdigställande till sommaren.

Nykvarns kommun, tillsammans med Nilsson Energy, tar nu steg mot att stärka den gröna energiinfrastrukturen genom att etablera en vätgastankstation vid avfarten till Nykvarn. Platsen anses vara en viktig knutpunkt för tunga transporter, och den nya stationen förväntas bland annat bidra till minskad miljöpåverkan.

– Det känns roligt att vi nu kommer i gång med markarbetena i Nykvarn, vilka beräknas vara klara i början på juni. När markarbetet är klart påbörjas installation och driftsättning av all utrustning. Om allt går som planerat kommer första kunden kunna tanka vätgas senare i sommar, säger Malin Ehrle, Head of Projects på Nilsson Energy.

Förutom Nykvarn, kommer Nilsson Energy även att bygga en vätgastankstation vid Port 6 i Göteborgs Hamn, en av de platser i Sverige med hög trafik av lastbilar. Dessutom etablerade företaget Sveriges första publika vätgastankstation i Mariestad år 2018, vilket markerar deras pågående arbete inom detta område.

– Nilsson Energy tar ledarrollen i den gröna energirevolutionen och det är inspirerande att se hur de förverkligar visionen om en hållbar framtid, inte bara för företaget utan för samhället som helhet. Jag ser fram emot att följa utvecklingen av denna vätgasmack och hur den kommer att bidra till att forma vårt samhälles hållbara framtid, säger Anders Önbäck, kommunstyrelsens ordförande i Nykvarns kommun.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 29 januari 2024 00:42

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors