Företag i fokus:

Varför ett hotell just på Torekällberget?

Bild/Illustration: Södertälje kommun / Arkitekt Kjellander Sjöberg.

Kommunen äger Torekällbergets friluftsmuseum. En gång i tiden skänkt av Kulturhistoriska Föreningen i Södertälje. Museet har ca 100 000 besökare årligen och kommunen vill att såväl besökare som intäkter skall öka. De ansvariga tjänstepersonerna för museet är oroliga för att hotellet leder till motsatsen. I ett PM till yttrandet står ”Ur kulturmiljöhänsyn föreslås att planförslaget avstyrks”. Varför vill då den politiska majoriteten ändå ha ett hotell?  

Efter att värdshuset brann ner har en företagare köpt tomten. Han vill bygga ett hotell i fyra våningar. För detta kräves en ny detaljplan som har presenterats. Över 300 synpunkter har lämnats varav de allra flesta är kritiska.

Hotellet innehåller en restaurang. Värdshuset attraherade inte särskilt många besökare till museet. Likaså kunde inte värdshuset dra nytta av museets besökare. När museet hade högsäsong under sommaren valde värdshuset att hålla stängt pga dålig lönsamhet. Någon ömsesidig nytta har således inte funnits. Varför skulle då ett hotell dra besökare till museet? Dessutom hamnar hotellet utanför staketet och ca 300 m från den nya entrén. Besökarna till museet är oftast barnfamiljer och skolklasser som snarare har behov avett matsäcksrum. Dom kommer från Södertälje och närliggande kommuner och har inget behov av hotellrum.

”Kommunen vill öka besökarna till museet. Samtidig ska hotellets gäster parkera någonstans.”

Redan idag råder det brist på parkeringsplatser under många dagar. Kommunen vill öka besökarna till museet. Samtidig ska hotellets gäster parkera någonstans. Det går inte ihop. Det är inte så att hotellets gäster bara står där under natten som samhällsbyggnadskontoret hävdar. Ett hotell av idag är en konferensanläggning och konferenser pågår även dagtid – vardag som helgdag.

Den främsta kritiken handlar om att den kulturhistoriska miljön och stadsbilden hotas. Kvarnens dominerande plats i stadsbilden kommer att försvinna. Ett högt hotell passar inte i den småskaliga miljö som skall visa hur Södertälje såg ut på 1800-talet. Hotellet motverkar därmed museets syfte. Länsstyrelsen skriver att hotellet inte ens lever upp till de gestaltningsprinciper som kommunen själva angivit för hotellförslaget för att värna kulturmiljön och att ”kommunen bör överväga om den föreslagna byggnadens och placering är lämplig i den museala miljön”. Stadsbyggnadsnämnden har pga alla kritiska synpunkter beslutat att bl a rita om hotellet och minska det med en våning Våra föreningar tror inte att det hjälper för att avhjälpa den allvarliga kritik som framförts.

Det var ett misstag att kommunen en gång sålde värdshustomten.

Det var ett misstag att kommunen en gång sålde värdshustomten. När kommunen ägde värdshuset kunde man påverka service och öppettider via hyresavtalet så att det gynnade museet. Skulle kommunen vilja återköpa värdshustomten ska det göras innan en plan för ett hotell är antagen. En antagen plan för ett hotell flerdubblar värdet för den nya ägaren och ett framtida återköp försvåras.

Den nya ägaren har rätt att återuppföra en restaurang och/eller en kaffestuga på tomten. Det skulle många södertäljebor uppskatta. Kommunen äger museet och vill öka antalet besökare. Museet anser att ett hotell försvårar detta då antalet parkeringsplatser inte räcker till och att kulturmiljön förvanskas. Södertäljeborna vill inte heller ha ett hotell på platsen att döma av de rekordmånga kritiska synpunkterna. Varför fortsätter då politikerna att driva en planprocess för ett hotell?

Föreningen Vårda Södertälje

Åke Norrman ordf

Kulturhistoriska Föreningen i Södertälje

Pia Lillieborg ordf

Såhär kan hotellet på Torekällberget se ut – Men partierna är inte eniga

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 oktober 2021 00:00
Senast uppdaterad: 29 oktober 2021 00:00

Försäljning av utmätt egendom från kriminella ökar kraftigt

Kronofogden

Foto: Alexander Isa

Försäljningen av utmätt egendom via nätauktioner nådde nya höjder förra året, med en total summa som översteg 165 miljoner kronor – nästan en fördubbling jämfört med 2019. En kraftig ökning noterades även i Södertälje, rapporterar Nyhetsbyrån Siren.

En betydande ökning i nätförsäljningen av egendom, utmätt från skuldsatta personer, har observerats under det senaste året. Enligt sammanställd data uppgick den totala försäljningen till över 165 miljoner kronor på nätauktioner över hela landet under 2023, vilket är nästan en fördubbling från 2019.

Uppsala ledde försäljningsstatistiken med det högsta totalbeloppet på över 19 miljoner kronor, tätt följt av Sundbyberg och Malmö. I Södertälje noterades också en markant ökning, där försäljningen steg från cirka 4 miljoner kronor 2022 till nästan 9 miljoner kronor under 2023.

En av huvudfaktorerna bakom den markanta ökningen i nätförsäljning av utmätt egendom är en ny lag som infördes den 1 augusti 2022. Lagen möjliggör för Kronofogden att, med polisens assistans, utmäta tillgångar från skuldsatta personer utan att behöva vara fysiskt närvarande. Denna åtgärd riktar sig främst mot att bekämpa organiserad brottslighet genom att utmäta gods från kriminella, vilka har skulder till både brottsoffer och Kronofogden.

(Annonslänk)

Bland de utmätta föremålen dominerade personbilar när det gäller försäljningsvärde, med en total summa som översteg 100 miljoner kronor under 2023. Smycken och husbilar var andra populära kategorier, med försäljningar på nästan 9 miljoner respektive cirka 6 miljoner kronor.

Försäljningen inkluderade även en mängd unika objekt, som ett 50-tal Gucci-kepsar, ungefär 170 skyddsvästar och runt 150 padelracketar, vilket belyser den breda spektrum av föremål som erbjuds via dessa nätauktioner.

Denna trend understryker den växande populariteten och effektiviteten av digitala auktionsplattformar, med Kronofogden som arrangerar sådana auktioner på över 30 platser runt om i Sverige, vilket möjliggör en bredare tillgång till försäljning av utmätt egendom.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 9 april 2024 05:00
Senast uppdaterad: 9 april 2024 02:04

Så många skriver högskoleprovet på lördag

Högskoleprovet Pressbild: UHR/Eva Dalin

Pressbild: UHR/Eva Dalin

Det står klart att vårens högskoleprov, som äger rum den 13 april, lockar 78 338 deltagare, en ökning med 6 273 jämfört med förra året. Även i Södertälje och Nykvarn är det många som anmält sig till provet.

(Annonslänk)

Den 13 april är det dags för tusentals hoppfulla att ta sig an vårens högskoleprov, där intresset visat sig vara större än någonsin. I Stockholm ensamt har 25 226 personer anmält sitt intresse, en ökning med 13,5 procent från föregående år. Totalt sett har hela landet sett en uppgång på 8,7 procent i antalet anmälningar. Detta speglar provets betydelse som en viktig del i antagningsprocessen till högre utbildningar, där ett gott resultat kan öka chanserna att bli antagen där platserna är få.

För att rusta sig inför provet, som innefattar 200 frågor inom ett brett kunskapsområde, erbjuder, bland annat Studera.nu, värdefulla tips och gratis övningsmaterial. Vikten av att komma väl förberedd betonas, där bland annat repetition av gamla prov och säkerställande av giltig legitimation på provdagen är avgörande.

Resultaten från provdagen förväntas bli tillgängliga den 4 juni, medan provfrågor och facit publiceras redan den 15 respektive 17 april på Studera.nu. Med detta omfattande förberedelsestöd hoppas många deltagare på att maximera sina chanser för framgång.

I Södertälje och Nykvarn är det 545 respektive 74 personer som anmält sig.

Pressbild: UHR/Eva Dalin

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 9 april 2024 05:00
Senast uppdaterad: 8 april 2024 13:56

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors