Företag i fokus:

Scania tar motortekniken till ny nivå – Investerar 20 miljarder

Stefan Dorski, Senior Vice President och chef för Scania Trucks. Foto: Scania.

I dag presenterade Scania sina Super-motorer som är en helt ny motorplattform och kostat Södertäljeföretaget 20 miljarder kronor i investeringar att ta fram.

En 13-litersmotorer som både kan köras på biobränslen och leverera den bästa driftsekonomin. Ett projekt som är framtagen av Scanias utvecklingsavdelning och har tagit mer än fem år att utveckla.

– Med Super-motorerna erbjuder vi marknaden något som är helt enastående. Det här visar hur vi på Scania levererar i enlighet med våra mål, både när det gäller vårt tydliga kund­fokus och de vetenskapligt baserade hållbarhetsmål vi har satt upp. Den bränslebe­sparing på åtta procent som den nya drivlinan baserad på Super-motorn ger är inget mindre än en game-changer i vår bransch, säger Stefan Dorski, Senior Vice President och chef för Scania Trucks i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet ligger verkningsgraden för en Super-motor på cirka 50 procent, nivåer som brukade vara utom räckhåll för förbränningsmotorer.

Med ett fantastiskt ingenjörsarbete och användningen av smart teknologi, med bland annat dubbla överliggande kamaxlar och Scanias Twin SCR-system med AdBlue-insprutning i två steg, har Scania lyckats skapa en imponerade prestanda.

”Hela drivlinan övervakas av kraftfulla styrsystem, vilket bidrar till en driftsekonomin under alla slags körförhållanden.”, skriver Scania i pressmeddelandet.

− Att förnya transportindustrin i tid för att kunna möta klimatmålen enligt Parisav­talet innebär att förändringen måste hända här och nu. Det utgör Scanias motiv för att bidra med fordon som har energieffektiva förbränn­ings­motorer, samtidigt stimulerar vi användningen av förnybara biobränslen. Att vi uppfyller våra affärsmål handlar också om att säkerställa att vi kan göra de investeringar som krävs för att ställa om företaget och transportbranschen i riktning mot elektrifiering, säger Stefan Dorski.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 november 2021 00:00
Senast uppdaterad: 11 november 2021 00:00

Regnfritt midsommarfirande – Detta år var blötast

Midsommar-Pexels

Det var spridda skurar runt om i landet på midsommarafton i år. I Södertälje och Nykvarn var det dock ett regnfritt midsommarfirande, vilket historiskt sett inträffar ungefär två av tre gånger enligt Newsworthys genomgång av väderhistoriken vid SMHI:s mätstationer.

Torkan är svår i stora delar av landet, och många längtar nog efter mer regn. Men just under midsommarfirandet brukar uppehållsväder vara välkommet. Så hur vanligt är det att det regnar på midsommar i Södertälje? Vid mätstationen Södertälje har det fallit minst en millimeter nederbörd under 33 procent av alla midsommaraftnarna sedan 1945.

Blötast var midsommarafton 1996 där det under ett dygn föll 19,5 millimeter regn. Samma år Södertälje kammade Gnesta hem nederbördsrekordet. Hela 39,6 millimeter föll det under ett dygn.

En genomsnittlig midsommarafton i Södertälje har haft en dygnsmedeltemperatur på 15,8 grader. Temperaturen har dock varierat betydligt, med en lägsta temperatur på 9,3 grader år 1987 och en högsta temperatur på 22,6 grader år 1970.

År 1970 nåddes den allra högsta temperaturen på midsommarafton, då termometern visade 31,8 grader. Det året var rekordvarmt i stora delar av landet. Historiskt sett har maxtemperaturen överstigit 20 grader på midsommar ungefär vartannat år. Åtta gånger av 72 har temperaturen varit över 25 grader.

MåttRekordMidsommaraftonMätstation
Varmast (högsta dygnsmedel)22,6°1970Södertälje
Kallast (lägsta dygnsmedel)9,3°1987Södertälje
Varmast (högsta maxtemperatur)31,8°1970Södertälje
Kallast (lägsta maxtemperatur)11°1987Södertälje
Regnigast19,5 mm1996Södertälje
Blåsigast (högsta medelvind, 10 min)8 m/s1959Tullinge A

Värden från midsommarafton respektive år, oavsett vilket datum den inträffade. Midsommarafton inträffar sedan 1953 alltid fredagen närmast efter den 19 juni, innan dess den 23 juni.

(Annonslänk)

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 juni 2023 08:30
Senast uppdaterad: 25 juni 2023 00:53

Skyddad yrkestitel för undersköterskor införs

Undersköterska Vård Hemtjänst Pressbild: Vardaga

Pressbild: Vardaga

Nu blir undersköterska en skyddad yrkestitel inom vård och omsorg. Från och med den 1 juli 2023 krävs ett bevis från Socialstyrelsen för att få använda titeln.

Tidsbegränsat anställda och nyanställda efter den 1 juli 2023 måste ansöka om skyddad yrkestitel för att arbeta som undersköterska. De som saknar bevis kan istället arbeta som vårdbiträden. Semestervikarier kommer inte kunna anställas som undersköterskor sommaren 2023, utan föreslås istället anställas som vårdbiträden.

De som är anställda som undersköterskor med tillsvidareanställning före denna datum behöver dock inte bevis fram till den 30 juni 2033. Detta gäller oavsett om man är utbildad i eller utanför Sverige. Ansökan om skyddad yrkestitel kan göras först från och med den 1 juli 2023.

Enligt Socialstyrelsen får de med skyddad yrkestitel använda titeln undersköterska och ha fast omsorgskontakt inom hemtjänsten, men inte de som saknar skyddad yrkestitel.

Nyanställda undersköterskor med tillsvidareanställning behöver också ha ett bevis om skyddad yrkestitel efter den 1 juli. I vissa fall kan anställningsbevis fungera som styrkande dokument för övergångsregeln. Annars kommer de anställas som vårdbiträden även om de är utbildade undersköterskor.

Timvikarier och visstidsanställda som för närvarande är anställda som undersköterskor kommer att behöva omanskaffas som vårdbiträden innan den 1 juli för att fortsätta arbeta inom verksamheten.

På Socialstyrelsens hemsida kan du läsa mer om den nya skyddade yrkestiteln för undersköterskor.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 juni 2023 04:00
Senast uppdaterad: 24 juni 2023 22:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors