Företag i fokus:

Gunilla Lindstedt – Politikern som vill se en blomstrande kommun

Gunilla Lindstedt (NP). Foto: Alex Ataseven.

Det finns en första gång för allt. För Telgenytt är det första gången vi får äran, att få hålla en personlig intervju med en politiker.

Denna intervju med Nykvarns ledande politiker, Gunilla Lindstedt (NP), är därför väldigt betydelsefull för Telgenytt.

Att kliva in i stadshuset i Nykvarn, mötas upp av Gunilla och diskutera med henne var överraskande, men inte förvånade. Överraskade på så vis att hon på så kort tid tagit sig dit hon är idag, men vi är inte förvånade.

Vi uppfattar Gunilla som en genuin person som vill Nykvarn väl, givetvis som alla andra politiker i Nykvarns kommun, men Gunilla axlar rollen på ett sätt som utmärker sig lite extra. Hon har en aura som gör det lätt för omgivningen att tycka om henne.

Hon föddes år 1977 i Södertälje, men flyttade som 10-åring till Nykvarn/Taxinge där hon växte upp och gick i grundskolan. Gunilla flyttade hemifrån redan som tonåring och lämnade därefter Nykvarn/taxinge i några år. Gunilla hann bilda egen familj och flyttade sedan tillbaka när hennes barn var små och skulle börja skolan. Att ge sig in i politiken redan då var inte riktigt aktuellt, trots att hon hade flera familjemedlemmar som var engagerade i politiken sedan länge.

– Direkt efter gymnasiet så började jag jobba i Södertälje kommun. Södertälje kommun är fortfarande min arbetsgivare även om jag just nu är tjänstledig för det politiska uppdraget som kommunstyrelsens ordförande, säger Gunilla till Telgenytt.

Det skulle dröja fram till 2017 innan hon bestämde sig för att ge sig in i politiken och ansluta sig till NP. Fyra år senare är Gunilla Lindstedt, 44, ordförande för kommunstyrelsen i Nykvarn. En resa som knappt tagit fyra år. Imponerande.

– När bestämde du dig för att ge dig in i politiken?

Jag gick med som medlem i Nykvarnspartiet någon gång under 2017. Innan dess hade politiken funnits nära då flera av mina familjemedlemmar varit engagerade, men jag har nog aldrig tidigare sett mig själv som en politiker, vad det nu än betyder. Innan jag blev vald som KSO (från april-21) så har jag haft politiska uppdrag som ledamot i Kommunfullmäktige, Vård och omsorgsnämnden, Trygg i Nykvarn och som ersättare i Kommunstyrelsen och valnämnden. 

– Vad har du för framtidsvision för Nykvarn som kommunstyrelsens ordförande ?

Min vision för Nykvarn är att vi ska fortsätta utvecklas som kommun med den bostadsstruktur vi har, att näringslivet växer och att vi fortsätter ha verksamheter som levererar grymt bra kvalité. 

– Du tillträdde tjänsten den 1 april i år efter Bob Wållberg. Hur har första halvåret varit som kommunstyrelsens ordförande?

Oj, första tiden var riktigt intensiv och jag försökte lära mig allt på en gång. Sen kom sommaren och de flesta mötena tog en paus och jag fick möjlighet att hitta min struktur under en mer lugnare tillvaro. Nu är allt igång igen och jag känner att jag har börjat få bra koll på läget. Det är ett fantastiskt roligt och utmanande uppdrag. Det spänner över en så stor vidd. Det är ett stort och viktigt arbete att leda Nykvarns samhällsutveckling i alla dess former. Att vara Nykvarnbornas språkrör är ett ärofyllt uppdrag som kräver mycket engagemang, lyhördhet och mod.

Det senaste åren har hon, förutom ett heltidsarbete som myndighetschef inom missbruk och som fritidspolitiker, även studerat på halvfart på sin fritid för att nu i våras ta ut en fil.kand. i Sociologi. 

Fakta om Gunilla Lindstedt:

  • Ålder: 44, född 1977 i Södertälje.
  • Yrke: Ordförande för kommunstyrelsen i Nykvarn (NP)
  • Familj: Tre barn 13, 21, 22 och en sambo. De två äldsta har flyttat hemifrån.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 november 2021 00:00
Senast uppdaterad: 16 november 2021 00:00

Kommunen ändrar sig om eldning i trädgårdar

Eld-tradgard-avfall-PEXEL

Foto: Pexels

Efter att nyligen ha infört striktare regler för eldning av trädgårdsavfall enligt EU-lagstiftning, har kommunen nu beslutat att återgå till de tidigare, mer flexibla reglerna.

Södertälje kommun meddelade förra veckan nya riktlinjer för hantering av trädgårdsavfall, i linje med nya EU-lagstiftningar som trädde i kraft vid årsskiftet. Dessa riktlinjer begränsar eldning till enbart vecka 17 under våren, med strikta krav på att eldningen inte ska medföra olägenheter för omgivningen. Detta baseras på EU-direktiv från Naturvårdsverket och regeringen, vilka kommunen sedan annonserade ut till Södertäljeborna.

Detta kritiserades bland annat av Centerpartiets Tage Gripenstam som lämnade in en motion till kommunfullmäktige. I motionen framfördes att den nuvarande lagen i Sverige ger möjlighet för kommunala beslut och undantag. Gripenstam föreslog att Södertälje kommun skulle behålla de tidigare reglerna för eldning av trädgårdsavfall som ett undantag från den nya lagstiftningen.

Nu väljer kommunen att backa från dessa från tidigare beslut. Det meddelar Lars Greger (MP) som berättar till LT att kommunen återinför till de gamla reglerna.

Tage Gripenstam, Centerpartiets gruppledare, kritiserade kommunens tidigare beslutet.
Foto: Södertälje kommun

– Där och då var det min tolkning att det var förbjudet att elda i trädgården, det var också så Naturvårdsverket uttryckte sig. Men det visade sig att många kommuner tolkar det här annorlunda och då har vi sagt att vi får utgå från de regler vi har haft sedan tidigare, säger Lars Greger, till LT.

Det innebär att kommuninvånarna tillåts att elda trädgårdsavfall under sex specifika veckor per år: veckorna 15, 16 och 17 under våren samt veckorna 39, 40 och 41 på hösten. Valborgsmässoafton förblir också ett undantag från eldningsförbudet.

(Annonslänk)

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 19:40
Senast uppdaterad: 29 april 2024 19:40

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors