Företag i fokus:

Gunilla Lindstedt – Politikern som vill se en blomstrande kommun

Gunilla Lindstedt (NP). Foto: Alex Ataseven.

Det finns en första gång för allt. För Telgenytt är det första gången vi får äran, att få hålla en personlig intervju med en politiker.

Denna intervju med Nykvarns ledande politiker, Gunilla Lindstedt (NP), är därför väldigt betydelsefull för Telgenytt.

Att kliva in i stadshuset i Nykvarn, mötas upp av Gunilla och diskutera med henne var överraskande, men inte förvånade. Överraskade på så vis att hon på så kort tid tagit sig dit hon är idag, men vi är inte förvånade.

Vi uppfattar Gunilla som en genuin person som vill Nykvarn väl, givetvis som alla andra politiker i Nykvarns kommun, men Gunilla axlar rollen på ett sätt som utmärker sig lite extra. Hon har en aura som gör det lätt för omgivningen att tycka om henne.

Hon föddes år 1977 i Södertälje, men flyttade som 10-åring till Nykvarn/Taxinge där hon växte upp och gick i grundskolan. Gunilla flyttade hemifrån redan som tonåring och lämnade därefter Nykvarn/taxinge i några år. Gunilla hann bilda egen familj och flyttade sedan tillbaka när hennes barn var små och skulle börja skolan. Att ge sig in i politiken redan då var inte riktigt aktuellt, trots att hon hade flera familjemedlemmar som var engagerade i politiken sedan länge.

– Direkt efter gymnasiet så började jag jobba i Södertälje kommun. Södertälje kommun är fortfarande min arbetsgivare även om jag just nu är tjänstledig för det politiska uppdraget som kommunstyrelsens ordförande, säger Gunilla till Telgenytt.

Det skulle dröja fram till 2017 innan hon bestämde sig för att ge sig in i politiken och ansluta sig till NP. Fyra år senare är Gunilla Lindstedt, 44, ordförande för kommunstyrelsen i Nykvarn. En resa som knappt tagit fyra år. Imponerande.

– När bestämde du dig för att ge dig in i politiken?

Jag gick med som medlem i Nykvarnspartiet någon gång under 2017. Innan dess hade politiken funnits nära då flera av mina familjemedlemmar varit engagerade, men jag har nog aldrig tidigare sett mig själv som en politiker, vad det nu än betyder. Innan jag blev vald som KSO (från april-21) så har jag haft politiska uppdrag som ledamot i Kommunfullmäktige, Vård och omsorgsnämnden, Trygg i Nykvarn och som ersättare i Kommunstyrelsen och valnämnden. 

– Vad har du för framtidsvision för Nykvarn som kommunstyrelsens ordförande ?

Min vision för Nykvarn är att vi ska fortsätta utvecklas som kommun med den bostadsstruktur vi har, att näringslivet växer och att vi fortsätter ha verksamheter som levererar grymt bra kvalité. 

– Du tillträdde tjänsten den 1 april i år efter Bob Wållberg. Hur har första halvåret varit som kommunstyrelsens ordförande?

Oj, första tiden var riktigt intensiv och jag försökte lära mig allt på en gång. Sen kom sommaren och de flesta mötena tog en paus och jag fick möjlighet att hitta min struktur under en mer lugnare tillvaro. Nu är allt igång igen och jag känner att jag har börjat få bra koll på läget. Det är ett fantastiskt roligt och utmanande uppdrag. Det spänner över en så stor vidd. Det är ett stort och viktigt arbete att leda Nykvarns samhällsutveckling i alla dess former. Att vara Nykvarnbornas språkrör är ett ärofyllt uppdrag som kräver mycket engagemang, lyhördhet och mod.

Det senaste åren har hon, förutom ett heltidsarbete som myndighetschef inom missbruk och som fritidspolitiker, även studerat på halvfart på sin fritid för att nu i våras ta ut en fil.kand. i Sociologi. 

Fakta om Gunilla Lindstedt:

  • Ålder: 44, född 1977 i Södertälje.
  • Yrke: Ordförande för kommunstyrelsen i Nykvarn (NP)
  • Familj: Tre barn 13, 21, 22 och en sambo. De två äldsta har flyttat hemifrån.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 november 2021 00:00
Senast uppdaterad: 16 november 2021 00:00

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis- Pressbild

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors